”Man vill alltid att det ska gå snabbare”

Mitt i det industritäta Mellansverige ligger Gävle hamn. Härifrån skeppas stål och skog ut i världen. Här finns en containerterminal och en energihamn som bland annat lossar flygbränsle till Arlanda. 

Runt 2018 började hamnbolaget fundera på hur man kunde jobba bättre med sina scope 3-utsläpp, berättar hållbarhetschef Linda Astner. Man började leka med tanken ”hamnen som energinod”. 

Varuägare och operatörer intervjuades om vad de behövde från hamnen för att klara sina klimatmål. Det resulterade i samverkansprogrammet Energioptimerat hamnkluster 2030. Där deltar aktörer som har verksamhet kring hamnen, och de rapporterar regelbundet saker de gör.

–Det kan vara att investera i elektrifierade hamnkranar eller lastbilar. Syftet är att inspirera varandra, säger Linda Astner. 

Framtidssäkrar infrastrukturen

Hamnbolaget jobbar för att framtidssäkra hamnens infrastruktur och ha den kapacitet som behövs. Man har bland annat dragit fram elnät till terminaloperatörens nya elektrifierade bulkkranar. 

De tittar också på möjligheten att utveckla hamnen till en vätgasnod med ett helhetstänk kring ingående aktörer och systemdelar. Det finns ett flerårigt samarbete med ett bolag som vill etablera en elektrolysör och en tankstation för vätgas.

–Tyvärr har det projektet satts på paus eftersom det hittills inte är lönsamt att göra.

Det finns också framtida planer på att etablera en terminal för infångad koldioxid.

Time slot-systemet är igång

Gävle hamn satsar på gemensamma hamnprocesser genom digitalisering. För några år sedan utvecklades en app där alla involverade i ett hamn-anlöp kan dela information. 

Som spinoff på det kom ett samarbete kring just-in-time med hamnens terminaler och rederier vid energi- och kemikajerna.

–Startpunkten var att Preem och Terntank frågade om vi ville börja jobba med time slots tillsammans med dem.

Istället för principen first come first served bygger time slot-systemet, som nu har implementerats, på digitala kölappar.

–Med det här verktyget skapar vi transparens mellan aktörerna och möjlighet att slowsteama. Det låter enkelt men kompliceras av hur avtalen traditionellt ser ut mellan befraktare och varuägare.

Gävle hamn var tidiga på marknaden och Linda Astner tror inte att hamnens time slot-system är det slutgiltiga.

–Men det var ett spännande projekt och jag hoppas att vi bidragit till utvecklingen av den här typen av lösningar.

Ihop med gruvbolaget Boliden har hamnen installerat landströmsanslutning på en kaj där slig och malm lastas ut. 

–Vi har flera rederier som anlöper här och hoppas att många kommer nyttja den.

Men det största landströmsprojektet hittills finns på energihamnskajen.

–Flera rederier som återkommande anlöper ägs av svenska familjeföretag med höga hållbarhetsambitioner. Det fanns ett tydligt intresse när vi började prata med dem om landström. Gävle är en lossningshamn och att köra fartygspumparna på landström ger stora miljövinster, säger hon.

Systemet är igång men för att få ansluta måste varje fartyg testas flera gånger. 

–Det är en omständlig process att komma igång när du har flera olika aktörer på kajen. Man vill alltid att det ska gå snabbare än det gör. Vi har två rederier som kan ansluta idag och vi hoppas på fler.

Mycket är osäkert

Gävle hamn för dialog med varuägare om vilka behov de tror sig ha framöver. Det Linda Astner främst tar med sig från dessa samtal är att det råder stor osäkerhet. 

–De ska hantera den snabba utvecklingen samtidigt som det finns faktorer de inte kan styra, som geopolitik och ekonomi. Ska vi lyckas ställa om är det viktigt att samhällsaktörerna skapar så mycket stadga som möjligt. Vi behöver ge förutsättningar, så gott det går, för långsiktighet med tanke på att så mycket annat är osäkert.