FOLK/FÖRETAG

Margareta Wallenius-Kleberg vid omflaggning av fartyget Traviata 2019.

En redardrottning har gått ur tiden

Margareta Wallenius-Kleberg som haft en ledande roll i familjeföretaget Walleniusrederierna somnade in i sitt hem den 14 april vid en ålder av 85 år. Hon engagerade sig in i det sista i bolagets verksamhet och har fram till nu suttit som ledamot i styrelsen för moderbolaget Rederi AB Soya och dotterbolaget Walleniusrederierna som ingår i Soya-koncernen.

Publicerad Senast uppdaterad

Familjen skriver i ett uttalande att hon var ”en stark, kreativ och envis kvinna som också var oerhört omtänksam och hjälpsam.”

Tog över bolaget tidigt

Familjen skriver i ett uttalande att hon var ”en stark, kreativ och envis kvinna som också var oerhört omtänksam och hjälpsam.”

Tog över bolaget tidigt

Margareta Wallenius-Kleberg föddes och växte upp på Södermalm i Stockholm, i den byggnad som under många år inrymde rederiets huvudkontor. När hennes far Olof Wallenius plötsligt och oväntat avled 1970, tog Margareta Wallenius-Kleberg och hennes make John Kleberg över en företagsgrupp med många olika verksamhetsgrenar. I en intervju med Handelskammartidningen år 2006 beskrev hon det som att det var tufft men att hon och maken fick starkt stöd av alla på företaget:

”Det var väl bara att fortsätta då, tänkte jag och bestämde mig för att driva företaget vidare, och på den vägen är det. Jag hade småbarn och hade aldrig haft den typen av ansvar tidigare.”

Den ledande positionen inom sjöfartsbranschen och hennes omvittnade omsorg om bolagets medarbetare har gjort att hon bland annat benämnts ”Redardrottningen” men också ”Travdrottningen” då hon haft ett passionerat intresse för travsport. Hennes son Jonas Kleberg tog över som vd för koncernen år 2000, men Margareta Wallenius-Kleberg har alltså suttit som styrelseledamot fram till nu.

Passion för fartyg och personalen

Engagemanget i bolaget fortsatte alltså in i det sista, och Margareta Wallenius-Kleberg var personligen mycket engagerad i alla fartygsbyggen. Hon brukade säga att fartygen var medarbetarnas ”home away from home” och åkte tillsammans med sitt dekorationsteam ut till fartygen för att placera ut lampor, kuddar, några nallar och hänga minst 200 tavlor per fartyg av ofta okända konstnärer. Senast i september förra året åkte hon under tre dagar med det nya fartyget Botnia Enabler där hon hängde upp tavlor och placerade ut 60 prydnadskuddar som hon personligen hade varit och inhandlat på ett stort möbelvaruhus.

Powered by Labrador CMS