Offshore-svenskar i skattetvist

”Flera hundra” svenskar som arbetar på norska supplyfartyg har tilläggsbeskattats efter ny tolkning av det nordiska skatteavtalet. Ärendet har nått ända upp i Skatterättsnämnden.

Ärendet gäller hur det nordiska skatteavtalet ska tolkas, där Skatteverket sedan några år tillbaka gjort en ny tolkning om hur personer från ett nordiskt land som arbetar ombord på supplyfartyg i ett annat nordiskt land ska beskattas.

I korthet handlar det aktuella fallet om att svenskar som arbetat på supplyfartyg på norsk sockel tidigare endast betalat skatt i Norge, men att de numera dels ska betala full skatt i Norge, dels också ska skatta i Sverige – men då efter att den norska skatten räknats av.

Inga småsummor

– Jag började arbeta på en supplybåt i februari 2012 och tog reda på vad som gällde innan jag började. Jag pratade med handläggare på Skatteverket som sa att ”så länge det är norsk båt så betalar du bara norsk skatt i Norge”. Men i slutet av 2013 fick jag frågor om var jag jobbat, på vilken båt och så vidare, och så skulle jag helt plötsligt också tilläggsbeskattas i Sverige, säger en ombordanställd till Sjöfartstidningen, som vill vara anonym men som här kallas för ”Peter”. 

Enligt ”Peter” är det inga småsummor det handlar om. För inkomståret 2012 – då han alltså inte arbetade hela året i Norge – uppgick den svenska tilläggsbeskattningen till cirka 30.000 kronor, och för inkomståren därefter har han betalat cirka 85.000 per år i tilläggsskatt.

Har överklagat

– Det är klart att det här innebär att det inte är lika attraktivt att jobba i Norge längre. I princip skulle jag tjäna mer på att strunta att jobba i Norge, säger ”Peter”, som är en av de svenska ombordanställda som har överklagat sin tilläggsbeskattning till Förvaltningsrätten, som dock ännu inte har har kommit med sin dom.

– Det är flera hundra som har drabbats av det här. Ingen hade hört att det skulle bli en sådan här tolkning, alla är helt förundrade. Och det är svårt för den enskilde att vinna mot Skatteverkets jurister, de tolkar lagen till sin fördel, säger ”Peter”.

Samlat grepp

Enligt Christine Palm, handläggare på Sjögruppen på Skatteverket, som handlägger skattefrågor som rör sjöfart, var det framförallt från och med inkomståret 2014 som de berörda offshore-svenskarna började beskattas även i Sverige.

– Ja, det var när vi på Sjögruppen tog över allt ansvar för de här frågorna 2015 och alla ombordanställda koncentrerades hit till Göteborg som vi tog ett samlat grepp kring den här frågan. Men även innan dess har det förmodligen varit en del sådana här ärenden ute på de olika skattekontoren i landet, säger Christine Palm till Sjöfartstidningen, som betonar att ärendet inte handlar om dubbelbeskattning eftersom det nordiska skatteavtalet är till för att förhindra just dubbelbeskattning, det vill säga att anställda ska behöva betala full skatt på samma lön från två länder.

– Men i det här fallet får de anställda betala skatt även i Sverige eftersom Sverige generellt har en högre skattenivå än Norge. Sedan beror det förstås även på hur stora avdrag man kan göra från bruttolönen i Norge. Om det är så att den norska skatten inte räcker till den svenska slutliga skatten så blir det ytterligare skatt att betala i Sverige.

Tvetydiga formuleringar

Själva tvistefrågan, det vill säga vilka formuleringar i det nordiska skatteavtalet som Skatteverket numera baserar sina tilläggsbeskattningar på, är inte helt lätt att sätta sig in i. Klart är att ärendet rör artikel 21 i avtalet, och hur vissa punkter i denna artikel ska tolkas. I korthet handlar det om tvetydiga formuleringar om huruvida exempelvis en svensk som arbetar som ombordanställd på ett norskt fartyg ska kunna beskattas även i Sverige endast i de fall där det norska fartyget bedriver sin verksamhet i en annan stat än Norge.

Dessa och andra tvetydiga formuleringar i skatteavtalet har alltså gett upphov till att ett stort antal svenskar som arbetar ombord på norska supplyfartyg – eller bogserbåtar, som också är en fartygstyp som berörs – under de senaste tre-fyra åren fått ett oväntat besked om tilläggsbeskattning i brevlådan. Exakt hur många det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter till Sjöfartstidningen har en grupp bestående av ett hundratal anställda gått samman för att driva ärendet vidare.

Negativt förhandsbesked

Advokat Börje Leidhammar är ombud för ett tiotal av dessa ombordanställda, vilka har överklagat sina skattebesked till Förvaltningsrätten, som dock ännu inte har kommit med någon dom överhuvudtaget i ärendet.

Ett viktigt besked har dock kommit från den statliga myndigheten Skatterättsnämnden, dit det allmänna ombudet –  som är en särskild funktion inom Skatteverket – begärt prövning i frågan. I beskedet, som kom i förra veckan och kan bli prejudicerande om inte Högsta förvaltningsdomstolen tar upp ärendet och ändrar beslutet, går nämligen juristerna och experterna i Skatterättsnämnden på Skatteverkets linje och tolkar det nordiska skatteavtalet till Skatteverkets fördel.

Ska överklaga vidare

Börje Leidhammar vill av hänsyn till sina klienter inte kommentera den juridiska sakfrågan i detalj, men bekräftar för Sjöfartstidningen att kärnfrågan i ärendet gäller punkterna i skatteavtalet som handlar om huruvida arbetsgivaren bedriver sin verksamhet i någon annan stat än i hemviststaten.

– Ja, det är en mycket betydelsefull fråga: i vilken utsträckning bedriver arbetsgivaren verksamheten i en annan avtalsslutande stat än arbetsgivarens egen hemviststat? Det är den viktiga frågan som Högsta förvaltningsdomstolen har att ta ställning till om de nu anser att de ska ta upp frågan, säger Börje Leidhammar och syftar på det faktum att han i samråd med sina klienter har beslutat att överklaga förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Om Högsta förvaltningsdomstolen sedan beslutar att ta upp ärendet, vilket inte kräver något prövningstillstånd, tar själva prövningen sannolikt inte så lång tid. Förhoppningsvis kan vi då få ett besked under våren 2017.    

Facken medvetna

Exakt hur många av de berörda som är sjöbefäl respektive manskap är inte känt, men hos både Sjöbefälsföreningen och Seko sjöfolk känner man till ärendet.

– Ja, vi är medvetna om situationen och sitter just nu med våra jurister och tittar på det hela för att se vad vi kan göra. Än så länge kan vi dock inte uttala oss något specifikt i ärendet, säger Mikael Huss, vd för Sjöbefälsföreningen.

Enligt Mikael Lindmark, ombudsman på Seko sjöfolk, känner man även där till ärendet.

– Vi vet dock inte exakt vilka som driver ärendet i Förvaltningsrätten, huruvida det är några av våra medlemmar. Mig veterligen har vi inte fått någon förfrågan från någon av våra medlemmar, och i princip skulle det i ett sådant här fall vara vår norska motsvarighet, det vill säga Norsk Sjømannsforbund, som skulle driva sådant ett sådant ärende, eftersom det är där manskapet har kollektivavtal.

Synpunkter på artikeln? Skriv gärna i kommentarsfältet och gör din röst hörd! Tänk dock på att vi läser igenom och granskar alla inlägg varför det kan ske en viss fördröjning från det att du kommenterar tills det att kommentaren publiceras. Tänk gärna också på att om du skriver en kommentar så accepterar du våra regler för kommentering.