”Obemannade fartyg vore toppen”

DNV-GL:s Hans Anton Tvete och Transatlantics vd Helène Mellquist deltog också i Sjölogs seminariedag på Lindholmen Science Park igår eftermiddag, om framtidens obemannade fartyg.

Hans Anton Tvete berättade om DNV-GL:s konceptfartyg ReVolt, framtidens obemannade, batteridrivna fraktfartyg som Sjöfartstidningen skrivit om tidigare.

Det är ett spännande projekt både ur lönsamhetssynpunkt för rederinäringen men också ur säkerhets och miljösynpunkt.

– Eftersom fartyget inte har något roterande maskineri, annat än propellern som finns utanpå och därför är lätt åtkomlig, är underhållskostnaderna mycket låga, hävdade Hans Anton Tvete.

Bra för miljön

Han tillade att CO2-utsläppen minskar med cirka 4.100 ton/år, jämfört med ett traditionellt fartyg i samma storleksklass.

Batterierna är mycket dyra, medan driften av det obemannade fartyget är billig. Det beräknas ha en livstid på 30 år och ska enligt DNV-GL kunna tjäna in 50 miljoner dollar under den tiden.

Även om tekniken finns är det dock ganska långt kvar innan obemannade fartyg kan bli verklighet. Först måste lagarna tillåta förarlösa fartyg.

– Det finns många hinder på vägen, men fartyget är en inspirationskälla för både skeppsbyggare och rederier. I den norska ekonomiska zonen är små general cargo-fartyg absolut vanligast, de utgör 23,4 procent av alla fartyg i zonen. Och flottan är gammal, den behöver förnyas.

Gammal flotta

I Norge skulle 3,8 miljarder ton kunna flyttas från väg till sjö. Där finns en potential för förnyelse, enligt Hans Anton Tvete.

Han fortsatte berätta att fartygen i den befintliga flottan i genomsnitt gör 8,7 knop, tar cirka 107 TEU och anlöper många hamnar.

Det är verkligheten bakom DNV-GL:s ReVolt-projekt.

Konceptfartyget tar 100 TEU, gör i genomsnitt 6 knop och har en räckvidd på 100 nautiska mil.

– I ReVolt går 60 procent av energin till framdrivningen, bara 40 procent försvinner. Jämför det med ett traditionellt fartyg, där ofta bara 15 procent av energin blir kvar till framdrivningen, sa Hans Anton Tvete.

Säkerheten ifrågasatt

Och hur är det med säkerheten till sjöss om fartygen är obemannade?

– 85 procent av alla olyckor till sjöss beror på den mänskliga faktorn. Det talar för att ta bort människan, konstaterade han.

Märkligt nog blev inte ReVolt-projektet ifrågasatt av studenterna under seminariet. Obemannade fartyg innebär ju att arbetsmarknaden minskar ytterligare för de blivande sjöbefälen.

Nästa talare var Transatlantics vd Helène Mellquist och hon stack ut hakan och hävdade att obemannade fartyg vore fantastiskt bra.

Ingen reaktion på det heller.

Transatlantic på väg upp

Heléne Mellquist hade dock betydligt mer att säga. Ämnet för hennes föredrag var egentligen hur hon lyckats vända Transatlantics röda siffror till svarta. Om än inte inom alla segment.

– Min uppgift när jag anställdes var att ändra Transatlantics riktning med usla resultat.  Jag började leta efter siffrorna, var fanns det som kunde förändras? Jag tittade i nästan alla hörn och överallt var det tomt.

Det hon slutligen hittade var den kvarvarande personalens kompetens. Med hjälp av den satsade hon på att förstärka den kommersiella sidan av verksamheten.

– Vi frågade oss var tillväxtmöjligheterna fanns och fann att det var på containersidan. Men vi ville samtidigt behålla vår ganska bra roro-del. Bulk beslöt vi oss däremot för att överge.

Färre anställda

Transatlantic stängde åtta kontor i norra Europa, minskade landpersonalen från 210 till 45 och samlade dem i Göteborg. Flottan minskades från 50 till 25 fartyg.

– Vi flaggade också om till Gibraltarflagg och tjänade 10 miljoner kronor per år på det. Sådant går inte att blunda för.

Det var efter den djupdykningen ner på kassakistans botten och kampen för att ta sig upp därifrån, som Helène Mellquist lade till det där om att obemannade fartyg vore toppen ur konkurrens-, effektivitet och miljösynpunkt.