Fotograf: Aker Arctic

Kategori: Politik

Efterlängtade sjöfartsposter i budgeten

Regeringens budgetproposition innehåller flera poster med anknytning till sjöfarten, vilket välkomnas av såväl Sjöfartsverket som branschorganisationen Svensk Sjöfart.

På tisdagen presenterade regeringen sin budgetproposition. För sjöfarten innehåller den viktiga satsningar med investering i två nya isbrytare, klimatkompensation i syfte att minska trycket på farledsavgifterna, förstärkning av totalförsvaret samt fortsättning på de infrastrukturprojekt som startats.

Kan fullfölja upphandlingen

Det innebär att Sjöfartsverket nu kan fullfölja upphandlingen av de första två isbrytarna. En prekvalifikationsprocess har redan inletts och till våren startar upphandlingen. Om allt går enligt plan kan Sjöfartsverket lägga en beställning på två nya isbrytare under hösten 2023. Enligt Sjöfartsverket är målsättningen att den första nya isbrytaren kommer i drift 2027.

– Vi är mycket glada över att regeringen nu tilldelar pengar för upphandling av nya isbrytare, något som vi är i stort behov av, säger Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén i ett pressmeddelande.

Sänkning av farledsavgifterna

Vidare innehåller budgetpropositionen en klimatkompensation för att minska trycket på farledsavgifterna som tidigare aviserats. Klimatkompensationen på 300 miljoner kronor per år gäller i två år, för 2023 samt 2024, och kommer att användas till en generell sänkning av farledsavgifterna, uppger Sjöfartsverket.

– Klimatkompensationen kommer att sänka farledsavgifterna närmare 20 procent för handelssjöfarten vilket är något vi vet att de efterfrågar. Samtidigt behöver vi påpeka att sänkningen endast är aviserad för två år, säger Katarina Norén.

Totalförsvaret och infrastrukturprojekt

För att stärka totalförsvarsförmågan aviserar regeringen utöver tidigare aviserade medel ytterligare 100 miljoner kronor till transportmyndigheterna, däribland Sjöfartsverket.

– Vi ser tydligt att regeringen vill stärka vårt arbete med totalförsvaret, vilket vi välkomnar, kommenterar Katarina Norén.

De infrastrukturprojekt som finansieras genom nationell plan finns också med i budgeten och följer de planer som är uppsatta. Det handlar om kapacitetshöjande och säkerhetshöjande åtgärder för 19 olika infrastrukturprojekt, inklusive Skandiaporten utanför Göteborg, Malmporten utanför Luleå, kanalen genom Södertälje samt åtgärder i Mälaren.

”Fungerande isbrytning central”

Föreningen Svensk Sjöfart betonar betydelsen av att regeringen slagit fast investeringsplanen för Sjöfartsverket. Planen innehåller bland annat investering i två nya isbrytare.

– Att regeringen går vidare med den plan för förnyelse av den svenska isbrytarflottan som tidigare arbetats fram är helt avgörande för att säkerställa förutsättningarna för sjöfart i hela Sverige året om. Med hänsyn till de satsningar som svensk industri och svenska rederier nu genomför för att utveckla logistiken riktat mot norra Sverige är en fungerande isbrytning central. Nya isbrytare skapar långsiktiga förutsättningar för Sjöfartsverket att hålla farlederna öppna och hantera en ökande trafik på hamnarna i norr. Vår förhoppning är att regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att hela isbrytarflottan kan förnyas så att en rationell drift och ett effektivt underhåll kan åstadkommas, genom att ersätta såväl den mindre isbrytaren Ale som en tredje större isbrytare så att antalet isbrytare inte minskas, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Minskar trycket

Svensk Sjöfart välkomnar även att regeringen går vidare med den tidigare föreslagna klimatkompensationen för sjöfarten med syftet att minska trycket på farledsavgifterna och därigenom främja en överflyttning av gods till sjöfarten. Att Sjöfartsverket nu tillförs 300 miljoner kronor för 2023 respektive 2024 i syfte att stärka miljöincitamentet och sänka farledsavgifterna är något som Svensk Sjöfart efterfrågat i flera år.

– Sjöfarten har stor betydelse för Sverige och transporterar merparten av all Sveriges export och import. Dessutom reser ungefär 30 miljoner passagerare varje år till och från Sverige med sjöfart, alltså ungefär lika många som reser med SJ årligen. Det är därför glädjande att regeringen går vidare med ett tillskott till Sjöfartsverket om 300 miljoner. Ett stort bekymmer för handelssjöfarten och transportköpare har varit en ohållbar finansiering av Sjöfartsverket vilket inneburit ständiga höjningar av farledsavgifterna, något som påverkat sjöfartens konkurrenskraft negativt. Regeringens satsning gör att avgifterna kan sänkas i stället för höjas, vilket är viktigt med hänsyn till de snabba kostnadsökningar och vikande efterfrågan som vi nu ser. Åtgärden är därför en viktig punktinsats under 2023 och 2024, långsiktigt måste dock en hållbar finansieringsmodell för Sjöfartsverket komma på plats, säger Anders Hermansson.