Mallorcas nordspets Cap de Formentor kan ibland siktas från fönsterplats under inflygning mot öns flygplats. Udden är ett kargt och bergigt månlandskap längst ut på den smala, 13 kilometer långa halvön Península de Formentor.
Den besvärliga terrängen gjorde det extremt svårt att anlägga fyrplatsen längst ut på udden, som även har kallats Vindarnas mötesplats. Vindarna bär namn, exempelvis ”de fyra bröderna” Tramuntana, Ponent, Migjorn och Llevant, samt deras ”kusiner” Gregal, Mestral, Llebetx och Xaloc.
Bygget påbörjades 1857. Öns katolske biskop gav kyrklig dispens för att arbetet fick fortgå på sön- och helgdagar, under förutsättning att det föregicks av en improviserad mässa.
Till en början kunde fyrplatsen endast nås på åsnerygg längs en vindlande, 17 kilometer lång stig. Vid lugn sjö kunde man även använda den skyddade tilläggsplatsen Moll de Patronet i en liten vik på uddens ostsida. Därifrån hade 272 trappsteg huggits in i bergväggen upp mot fyren.
Först den 30 april 1863 kunde fyren tändas och sprida sitt trygga ljus, 210 meter över ett hav som skiftar mellan turkos och azur men stundom piskas upp till raseri med fara för de sjöfarande. Närmast i väst siktas grannuddarna Punta Tomas och Cap de Catalunya, åtskilda av den lilla bukten Cala Figuera.
Som bränsle till ljuskällan användes lokalprodukten olivolja; senare ersatt av fotogen och därefter av bensin. 1962 drogs en kraftledning ända fram till udden, men den klarade inte områdets vildsinta stormar utan monterades så småningom ned. Sedan 1994 får fyren sin elförsörjning genom solpaneler.
Dagens meanderslingrande väg anlades under ledning av den italienske ingenjören Antonio Paretti. Den erbjuder svindlande panoramavyer, stundtals med hjärtat i halsgropen för den som har anlag för höjdskräck. Här och där erbjuds andhämtningspaus vid en mirador, anlagd utkiksplats. En av dem balanserar på kanten av en lodrät, 232 meter hög klippa.
Området har ett rikt fågelliv, som bland annat inrymmer mås, lira, rödstjärt, klippsvala, steglits, bivråk och pilgrimsfalk.
1928 köpte argentinaren Adam Diehl halvön. På dess södra del lät han bygga Hotel Formentor, som främst riktade sig till konstnärer och högreståndsfolk.
Udden och halvön Formentor utgör slutpunkten för bergskedjan Serra de Tramuntana, som sträcker sig från sydväst till nordost på öns västra del. Längs nordvästkusten uppenbarar sig ett för ön typiskt fenomen. Invånarna har sina bryggor vid kusten men bor själva mera skyddat en bit inåt land, på högre terräng med god sikt ut över havet. Därför finns det längst i nord ett Pollença inåt land och ett Port Pollença vid kusten.
Skälet är historiskt. Man behövde skydda sig mot de pirater som i sekler hemsökte ön. 1550 attackerades Pollença av korsaren Dragut och hans sjövilda sällar. Under ledning av hjälten Joan Mas kunde attacken avvärjas. Det firas med en festival den 2 augusti varje år.
Redan i inledningen av spanska inbördeskriget 1936 föll Mallorca för general Francos myterister (till skillnad från grannön i ost, Menorca, som höll ut ända till det bittra slutet 1939). 2008 uppmärksammades en tysk minnessten på en flygbas i Port Pollença. Den hade rests till minne av 13 tyska stridsflygare som skjutits ned under inbördeskriget. De tillhörde en Port Pollença-baserad division av Legion Condor, som ingick i Nazi-Tysklands stöd till Franco-sidan. Texten inleds med att stridsflygarna ”föll för Spaniens frihet i kamp mot bolsjevismen”. Det var Legion Condor som bombade de varmt katolska baskernas kulturella centrum Guernica på fastlandet sönder och samman.
På Cap de Formentor känns den tiden mycket långt borta.