Abrovinsch till äppleskrott

Röda sten i Göteborg. Foto: Flickr/Imbythesea

Härom veckan medverkade jag om sjömansspråket i radioprogrammet Språket (för att lyssna, klicka här). En annan munart som intresserar mig är mitt eget modersmål, göteborgskan:

Landmärket Röda sten snett under Älvsborgsbrons södra fäste är en kombarris. Ordet betyder just ”stor stenbumling”, fast om sanningen skall fram har det helt saknats i min göteborgska vokabulär. Men även dialektord kommer och går, och ibland har de färdats lång väg. Det sedan länge stendöda göteborgska ordet kombarris lär komma av romani-språkets baro, ”stor”, och kon baride, ”störst”.

Kanske serveras du ibland rundstycken till frukost. Det som på andra håll kallas småfranska eller ”fralla” heter så i Göteborg. Och stockholmarnas ”bergis” heter här barkis. Den vallmofröbeströdda franskbrödlimpan är egentligen ett judiskt sabbatsbröd som fått sitt namn av hebreiska beracha, ”välsignelse”.

Den som är glupsk är åpen, och att vräka i sig är att môla.

Tyvärr tunnas den traditionella göteborgskan gradvis ut. I dag centrar vi knappast till varandra på fotbollsplanen. Inte heller går vi på kinne eller tankar bilen på en bensintapp. Rikssvenskans ”passa”, ”bio” och ”mack” har sedan länge tagit över. Men åtskilliga andra göteborgska särdrag lever kvar.

Hysta i betydelsen kasta gör det definitivt. Så även spann, som på rikssvenska oftare kallas ”hink” (och på sjömanssvenska ”pyts”). Andra ord som lever kvar i dagens levande göteborgska är tyken (”uppkäftig”), feppla (”fumla”), sala (”samla ihop pengar”), dôna (”skjuta bollen hårt”) och knô (”tränga sig fram”). Ett med knô besläktat ord är knôkad eller knôkfull. Vanliga är även förstärkningsorden gôr- (som i gôrgott) och himla (himla käckt). Kanske även det typiskt göteborgska sicken (sicket, sickna), som egentligen är en sammandragning av ”se vilken”.

Göteborgskan har det flitigt använda tilltalsordet (dô, du där borta…), som ungefärligen motsvarar stockholmarnas ”hörru”. Lika klassiskt, men med något större spridningsområde än själva Göteborg, är det undrande la? i stället för ”väl?”.

Korta i:n får en dragning åt e och korta y:n åt ö. Ibland tillämpas det lite väl utstuderat; som i namnet Feskekörka. Eller när Strömma och Börjesson 2001 döpte sitt nytillskott i flottan till Hebbe Lelle. Som väl var döptes utflyktsfartyget 2009 om efter en annan go’ gubbe: m/s Evert Taube.

En liten träkåk är en byssja, och på bänkar och säten sitter man snarare jämte varann än bredvid varandra.

I riksspråket har ordet ”fräck” fått betydelsenyanser som påflugen, oförskämd och skamlös. När något är fräckt på göteborgska syftar det snarare på något ”tufft” eller ”snyggt”.

Uttrycket svale – ”trappavsats på våningsplan” – var kanske mer i allmänt bruk förr, då hyresgästerna delade på samma toalett ”ute på svalen”. Fenomenet finns kvar på sina håll i staden, åtminstone i några gamla landshövdingehus på Gårda.

En abrovinsch är något provisoriskt och en mackapär är en knepig tingest. Och göteborgarna säger vanligen inte ”krukväxt” om det de har i fönstren utan träd, oavsett växtslag och storlek.

Rikssvenska ”kobbe” går inte hem som benämning på låga klippor och skär i den göteborgska skärgården. På göteborgska och angränsande dialekter heter det böe (som enligt ordlistorna egentligen borde stavas både).

En del göteborgare säger ett apelsin hellre än rikssvenskans en apelsin, och en paraply snarare än ett paraply. Av gammal vana talar göteborgaren om ett hörne, inte ett hörn. Kex och kilo uttalas alltid med mjukt k (”tjeks”, ”tjilo”). När stockholmaren använder ordet ”äppelskrutt” säger hans göteborgske trätobroder i stället äppleskrott om samma restprodukt.

Göteborgarna gråter inte. Däremot kan det vid sorgliga tillfällen hända att de bôlar. Att grina är däremot – i likhet med danskans grine och engelskans to grin – snarare att flina.

En person som borstar (”super”) för mycket sades förr vara på drecken. När han är bra i rôva (”packad”) kanske han går runt och brôtar (”för oväsen”) och ger folk på plytet (”på käften”). Så tetiga (”knäppa”) en del kan bli!

Den knickedick eller flane som begår sådana exter (”dumheter”) är naturligtvis alldeles baj väst (”helt väck”).

Ordet ”kinkig” finns inte i Kals värld. Han skulle nog säga något i stil med änna sjåpig (där änna lär ha med tyska ähnlich, ”något liknande”, att göra). Att sjåpa sig är att bete sig mesigt.

Våra tungomål utvecklas inte i isolering. Göteborgskan, som vi hittills har känt den, är en produkt av det tidiga 1900-talets inflyttning från angränsande landskap; en dialektal smältdegel där Adas och Kals käcka språkbruk formades. 

Andra bidrag kom över havet, med sjömännen. En tjomme var ursprungligen en ”kompis”, så småningom med en betydelseförskjutning till ”kille” i största allmänhet. Ursprunget är engelska chum eller chummy; av chambermate (”rumskamrat”). Göteborskans tjôta i betydelsen ”ha en trevlig pratstund” har nog mer med engelska chat att göra än med rikssvenska ”tjata”. Växelpengar kunde kallas tjings, av engelska change. Sjömansspråkets snarlika tjingsa betyder också växla eller byta ut något.

Från norska sjömän kommer nog det numera bortglömda dekadarier, med den ungefärliga betydelsen ”undanflykter” eller ”bortförklaringar”. En gång bad en något förfriskad gentleman i stadsdelen Haga mig om en cigarrett. ”Jag har ingen”, svarade jag sanningsenligt. ”Inga dekadarier!” fnös han.

Göteborgska män som så smått börjar passera bästföre-datum kan fortfarande höras tala om en go’ gäng (i stället för regelbokens ”ett gott gäng”!). En gäng lär också vara inspirerat av engelskan. Troligen syftade det ursprungligen på stuvedorernas arbetslag i hamnen.

Kommentarer

  • Lasse avik

    NC MMU Appropå XXX Mönstring R =Sluta med vad ni gör och ge akt på mina signaleridiotflaggan enl. en gammal johnson styrman

  • Christer Wannheden

    I Göteborg kallas biblioteket för bibblan medan det i Stockholm kallas bibblan.

  • Johan Ason Hullberg

    En stockholmare gick till fiskekyrkan för att köpa reker och fick till svar
    Är det Räga du menar ? Ja såna maneter !

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.