Så ska fartygen rustas för nya hot

Myndigheter och civila aktörer har de senaste åren samlat kunskap och testat sjöfartens beredskap. Möten, modelleringar och inte minst totalförsvarsövningen på Donsö i höstas har lett till en mängd insikter. Nu ska kunskapen samlas i en handbok. 

–Nästa logiska steg är att nå ut med information och stöd till fartyg och rederier, säger Carl Carlsson, ansvarig för skydd- och beredskapsfrågor på Svensk Sjöfart och vice ordförande för sjöfartsskyddskommittén i samverkansorganet BT-POS.

I kommittén ingår samtliga myndigheter som har med sjöfart att göra. Kommittén ska nu ansvara för att ta fram ”Handbok i sjöfartsskydd i gråzon och krig”.

Tre gånger tidigare

Myndigheter har tre gånger tidigare gett ut handböcker med konkret stöd till fartyg och besättningar. Det gjordes under första och andra världskriget, och den senaste kom 1991 under kalla kriget. 

–Nu är det dags igen. Det säger något om omvärldsläget, säger Carl Carlsson.

Målet är att handboken ska vara så bra att rederier och fartyg inte behöver ta fram egna checklistor och rutiner för de scenarier som tas upp. 

–Handboken ska finnas i alla fartygsbibliotek, från taxibåt och hela vägen upp till stora färjor, och komplettera rederiernas befintliga sjöfartsskydd. Om något händer ska de enkelt kunna plocka fram boken och följa vad som står. 

Rederiers erfarenhet behövs

Innehållet tas fram av olika aktörer. Försvarsmakten ansvarar för vissa delar, Transportstyrelsen och flera andra myndigheter för andra delar. I ett tjugotal kapitel tas möjliga hot och händelser upp, och hur de ska hanteras. Det kan vara allt från åtgärder att vidta om man ser en okänd drönare, till vad som gäller vid beredskapslotsning eller om Försvarsmakten tar förfogande över fartyg eller last. 

–Idag ser vi tyvärr nya typer av händelser och hot, och då måste vi ge besättningar och andra stöd i att hantera dem.

Nato och Försvarsmakten har en del material framtaget, liksom flera andra myndigheter. Det nya är att sammanställa och göra det lättillgängligt. 

–Det finns mycket erfarenhet ute hos rederier och därför kopplar vi in dem tidigt i arbetet. Vi hade ett möte i december där befäl och säkerhetsansvariga från flera rederier deltog, säger Carl Carlsson.

Vad behöver fartygen hjälp med? 

–De behöver stöd. De vill veta hur de ska agera, var de hittar information och vart de ska rapportera. Vi pratar om hands-on-grejer på skruv- och mutternivå.

För att detta ska fungera krävs myndigheter i andra änden som är redo och vet vad de ska göra. Finns det? 

–Ja. De senaste åren har vi byggt upp en organisation som ska kunna ta hand om oaktat vad det är för händelser. De ombord ska inte behöva bry sig om en händelse sorteras som civil sjöfartsskyddsfråga eller en militär fråga. Vi lever i en gråzon och måste bygga upp en gråzonsanpassad organisation, säger han. 

Nytt upplägg för ny verklighet

De tidigare tre handböckerna har getts ut av Försvarsmakten. Denna gång blir det snarare en totalförsvarspublikation. 

–Nu har vi 20 olika organisationer som bidrar, för så ser omvärlden ut idag. Vi har inte en myndighet som tar hand om allt som händer, utan många olika myndigheter och även civila aktörer, för så ser verkligheten ut idag, säger Carl Carlsson. 

Handboken ska tas fram under 2026 och landa ute hos fartyg och rederier våren 2027. Parallellt med arbetet pågår också planering och förberedelser för nästa fysiska totalförsvarsövning som ska hållas i samband med DSM 2027. 

–Målet är att sjötransporterna alltid ska fungera. Oavsett om det är fred, kris eller krig. Det minsta vi kan göra är att, på alla sätt vi kan, stödja dem som de facto ska utföra transporterna, säger Carl Carlsson.

Facket hoppas på tydlighet

De sjöfackliga organisationerna deltar i arbetet. Nils Brandberg, ombudsman hos Sjöbefälsföreningen, hoppas att handboken ska innehålla tydlig information om vilka lagar som gäller i olika situationer, och vem som får fatta vilka beslut.

–Hur går det till när staten tar förfogande över ett fartyg eller last? Sådan information är viktig för befälen ombord. Om jag får ett mejl som säger att Försvarsmakten tagit förfogande över mitt fartyg – hur vet jag som befälhavare att det är korrekt information jag får? Det är viktigt att veta hur det ska gå till, så man gör rätt och inte blir lurad. I dagens krigföring vet vi att desinformation är jättestort, säger han.

Arbetsrättsliga frågor som arbetstid, löner och försäkringar är också viktiga för facket att reda ut för olika situationer.   

Vilken myndighet som fattar beslut behöver också redas ut, menar Nils Brandberg. Besättningen ombord ska slippa hamna i situationer där Försvarsmakten säger en sak, Kustbevakningen en annan och Transportstyrelsen en tredje.

–Vem ska jag lyssna på om det kommer motstridiga beslut från myndigheter?  Det är viktigt för alla inblandade, inte bara besättningar, att veta vad som gäller.