Inte självklart att stoppa misstänkta fartyg

Efter en skada på elkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland under julhelgen valde Finland att agera mot fartyget Eagle S. Fartyget hålls kvar i Finland och händelsen utreds som grovt sabotage.

Även om Finland valde att göra en insats mot det aktuella fartyget har länder begränsade möjligheter att agera mot misstänkta brott som sker på internationellt vatten, även om brottet riktar sig mot viktig infrastruktur.

Havsrättskonventionen reglerar

Paula Bäckdén som är advokat på advokatbyrån Vinge säger till Sjöfartstidningen att möjligheten att beivra dessa kringgärdas av fler restriktioner än brott som begås i andra länder, vilket beror på Sveriges åtaganden under den internationella havsrättskonventionen UNCLOS.

– På internationellt vatten lyder besättningen under flaggstatens jurisdiktion, och om ett brott begås ombord så är det som utgångspunkt bara flaggstaten som har rätt att beivra det. Även om ett brott begås på svenskt eller finskt vatten är ländernas rätt att beivra det begränsat. Men om den skyldige besättningsmannen frivilligt sätter sin fot i landet i fråga eller om fartyget skulle begära assistans, får brottet beivras. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bara är fartyg på ”oskadlig genomfart” genom ett lands territorialhav som är skyddade från det landets jurisdiktion, säger Paula Bäckdén.

Länder har agerat olika

Finland valde att agera mot det här fartyget, samtidigt som svenska myndigheter nyligen ansåg sig hindrade att ingripa mot det kinesiska fartyget Yi Peng 3 som misstänks för liknande brott på internationellt vatten.

– Att kunna agera är ju inte nödvändigtvis beroende av att man har rätt att agera. Från vad som framkommer av nyhetsbevakningen verkar Finland stödja sig på att Eagle S frivilligt följde med till finsk hamn, men i den mån fartyget befann sig på internationellt vatten när det påstådda sabotaget begicks är detta inte ett tillämpligt undantag. Det kan ju fortfarande finnas politiska skäl att agera, och att länder inte respekterar folkrätten är ju inte ovanligt, säger Paula Bäckdén.

Att det handlar om just sabotage som enligt den svenska brottsbalken riktar sig mot ”rikets” försörjning, har det någon betydelse för möjligheten att agera?

– För svensk del finns en bestämmelse i Brottsbalken som ger svenska domstolar rätt att döma över brott som begåtts utanför Sverige men som riktar sig mot ”rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse”. Det låter ju som att sabotage skulle kunna falla in där men det är inte självklart. Om sabotaget begicks på internationellt vatten står dock den bestämmelsen i strid med UNCLOS och Brottsbalken innehåller ett särskilt stadgande om att Sveriges folkrättsliga åtaganden har företräde. Men om brottet, som Sveriges Radio har påstått, begicks på finskt vatten så har ju Eagle S inte varit på ”oskadlig genomfart” och då har Finland all rätt att agera, säger Paula Bäckdén.

Påverkar det att Eagle S misstänks vara del av skuggflottan?

– Så länge ett fartyg har en nationalitet, alltså en flagga, så har det samma rättigheter under folkrätten som andra fartyg, men det har säkert påverkat Finlands agerande rent faktiskt. Den så kallade skuggflottan utgör ju en risk i många avseenden och det är såklart önskvärt att det internationella samfundet agerar innan något allvarligt händer, säger Paula Bäckdén.