”Beredskap börjar med god konkurrenskraft”

På tisdagen talade Föreningen Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på temat ekonomiskt försvar, flöden och kedjor. Han lyfte sjöfartens betydelse för Sveriges beredskap och försörjningsförmåga och vikten av öppna, säkra och kontinuerliga handelsflöden. Han talade också om behovet av att stärka sjöfartens näringslivsförutsättningar även i fredstid – för att sjötransporterna ska finnas där när de behövs.

Sjötransporter och handelsflöden är känsliga för störningar, påpekade Anders Hermansson och tog pandemin och torkan i Panamakanalen som exempel. Han talade om säkerhetsläget i Svarta havet och den senaste tidens attacker i Röda havet som har fått flera svenska rederier att gå runt Afrika istället för genom Suezkanalen, med förseningar och högre kostnader som följd.

– Allt detta påverkar oss i sjöfarten och det visar hur sammankopplad den globala ekonomin är. Svenska företag och konsumenter påverkas direkt av sådana här störningar. Och då har vi inte ens börjat prata om alla ombordanställda som riskerar sina liv när sådant här händer, sa Anders Hermansson.

För ett sjöfartsberoende land som Sverige går det inte att nog understryka vikten av öppna, säkra och kontinuerliga handelsflöden, menar Anders Hermansson.

– Försvarsberedningen konstaterade att Sveriges hamnar och sjöfart har stor betydelse för totalförsvaret, men också för försörjningen av inte bara Sverige utan hela Östersjöregionen. Jag skulle säga att sjöfarten är ett samhällskritiskt transportsystem, sa han.

Bra att staten upphandlat resurser

Utöver viktiga förbindelser till och från svenska hamnar kan andra delar av näringen, som varv och marintekniska företag, också ha avgörande betydelse för tillgången till sjötransporter i orostider. 

– För sjöfartens vidkommande känns det bra att staten har upphandlat vissa fartygsresurser där svenska rederier tillhandahåller sådana. Det har också upprättats en särskild sjöfartsskyddsgrupp där både näringen och myndigheter finns med. Det är bra förutsättningar, sa Anders Hermansson.

Han kommenterade också antalet svenskflaggade handelsfartyg. 

– Vi har idag färre än 100 svenska handelsfartyg under svensk flagg och det är dem vi kan lita på i händelse av höjd beredskap. Jämfört med andra länder så är detta väldigt få.

Enligt Anders Hermansson är det första och viktigaste steget för att skapa en god beredskap att se till att sjöfarten, och andra näringar, får långsiktigt förutsägbara och goda näringsvillkor. 

– God beredskap börjar helt enkelt med god konkurrenskraft. Gör man detta så finns det goda förutsättningar att se till att man faktiskt har sjötransporter när man behöver dem. Dessutom har det fördelen att det kan skapa både svenska jobb och arbetstillfällen framåt, sa Anders Hermansson.

Ökat scope för marinen

Ewa Skoog Haslum, marinchef inom Försvarsmakten, talade om säkerhetsläget i Svarta havet och Röda havet, GPS-störningar i Östersjön och vad ett Natomedlemskap skulle innebära för marinen.

– Som allierad eller endast som partner har vi en skyldighet att upprätthålla god ordning till sjöss, i första hand i vårt eget ansvars- och närområde, sa Ewa Skoog Haslum.

Sverige har en lång kust och det kräver resurser att hålla närvaro och säkerställa trygga och farbara leder, påpekade Ewa Skoog Haslum. Och när det gäller skydd för svensk sjöfart är en sak viktig att påpeka.

– Vi i marinen har mandat att skydda svenska fartyg överallt. Vad avser den utländska sjöfarten så äger vi faktiskt inte samma mandat, för där gäller andra regler, sa hon.

Samverkan är viktigt

Ewa Skoog Haslum betonade också vikten av samverkan mellan olika aktörer. Det kan handla om att dela data och underrättelser, och att veta vem som gör vad i ett läge när man behöver agera snabbt. 

– Våra beslutsvägar och mandat är ibland långsamma och byråkratiska. Vi hamnar inte sällan i organisatoriska mellanrum. Det är alla på samma boll, eller så är det ingen som har tittat på den bollen och alla sitter och väntar. Vi behöver planera och agera tillsammans, vara snabbare och ha rätt mandat. Vi måste veta exakt vem som gör vad, sa hon.

”Sjöfarten går många förbi”

Ewa Skoog Haslum menar att sjöfarten och dess behov behöver uppmärksammas mycket mer än idag. 

– Som en solidarisk allierad kan vi inte tro att någon annan ska ansvara för säkra sjötransporter i övriga världen. Det är våra transporter som fraktas globalt – för det är den livstil vi har valt. Men vi tar det här alltför självklart. Vår handel över haven uppmärksammas inte. Vi ser bilar och tåg, men fartygen och dess väg över det som täcker 70 procent av jordens yta verkar gå många förbi. Jag förstår inte hur man inte kan begripa hur hela det här samhällssystemet hänger ihop, sa hon. 

Även Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen, talade om vikten av att olika aktörer samarbetar för att utveckla totalförsvarsförmågan.

– Vi måste lära känna varandra innan vi kan samverka. Är vi vana vid att samarbeta och övar mycket tillsammans så tror jag att det är en väldigt stor nyckel till framgång, sa hon.

Kustbevakningen ser förväntansgap

Lena Lindgren Schelin beskriver Kustbevakningen som en central länk mellan krig och fred, mellan militärt och civilt försvar. Det ställs krav på robusthet och uthållighet under alla delar av beredskapsskalan.

– Det finns ett litet förväntansgap mellan Kustbevakningens resurser och förmågor. Det här gapet kan komma att öka vid ett ytterligare försämrat säkerhetsläge, sa Lena Lindgren Schelin.