Sjötermen släptåg

En av den holländske skämttecknaren Jan Sanders illustrationer (som på ett för honom karakteristiskt sätt återspeglar hans syn på sjömanslivet förr i världen) får illustrera sjöuttrycket ʺi släptågʺ. 

Jodå, vårt språks historiska rättesnöre Svenska Akademiens Ordbok bekräftar att det rör sig om en sjöterm: Släptåg.(…)  tåg (kabel, tross eller lina) avsett för eller använt vid bogsering av fartyg och dylikt, eller dragande av fiskredskap… 

Numera syftar uttrycket snarare på att någon eller något följer bakom någon annan eller något annat. Så även för mig ‒ ända tills sjöbakgrunden uppenbarade sig av en tillfällighet i början av oktober 2019. Därför saknas termen i den kåserande sammanställning som utgör inledning till min bok Havets ord:

Välkommen ombord! 

Numera säger moderna chefer så till sina nya medarbetare på helt vanliga arbetsplatser. Som vi skall se har sjöspråket blivit väldigt populärt på landbacken. 

När debattensvågor går högafinns det skäl att lyssna på politikernas språkbruk. I god tid före riksdagsvalet 2006 tillsatte Alliansen enäntringsstyrka,som skulle förbereda maktövertagandet. Det betonades att den skulle varasjöduglig. Efter valsegern försäkrade Kristdemokraterna att partietsflaggskeppfamiljepolitiken nu skullesjösättas. Partiledaren Göran Hägglund lät sig styras av sin etiskakompassoch lovade att ”visurrar oss självai masten”. 

Iefterdyningarna till riksdagsvalet 2010 konstaterade poeten Göran Greider att Sverigedriver redlöst genom tiden och att ett främlingsfientligt parti haräntrat skeppet.

Året därpå upplevde den kortlivade (s)-ordföranden Håkan Juholt vad han själv kallade en fyra månader långkölhalning.

Nu tror ni nog att jag skall bli väldigtdjuplodande, men här gäller det att varasnabb i vändningarna så att ingentinggår överstyr. I annat fall skulle jag göra mig förtjänt av enduvning– vilket egentligen syftar på fartyg som stampar i motsjö. Så låt osskasta loss.

Numera har manvind i seglenäven på torra land. Den somseglar i medvind åtnjutergod styrfart där han eller honstår vid rodret. Artisten Tommy Körberg avslöjade för sin del att han hade gått i terapi för att fåstyrfartpå tillvaron.

Den som inte harebb i kassan har så hanhåller sig flytande. Det uttrycket syftar egentligen på ett nödställt fartyg.

En försmådd friarefår på båten. Det kan inte uteslutas att hangår i däck när han blir lämnadvind för våg och uppmanas attlägga av. Kanske man hamnar i någonskölvattenellerbakvatten. Men vad gör väl det, visitter allai samma båt, vare sig det är ettflaggskepp eller ej.

I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarnahåller streck. Förhandlingarnastrandar, och en konflikt ärunder uppsegling. Parterna avfyrar verbalabredsidor och försökerramma varandra och skjuta varandras argumenti sank. Det gäller ju atthalaut på tiden ochta loven av motparten, kanske rentav ge ett avgörandegrundskott, under förutsättning attkusten är klar. 

Sedan får en medlare försökagjuta olja på vågornaså att man tillsammans med honom kanrida ut stormen. Om det inte är heltvattentäta skott mellan parterna kan han troligengå i land meduppgiften, såvida inte någon av dem får något helt annati kikaren.

Man kan ocksågå på en mina själv, kanske tvingasstryka flagg ochligga i läett tag – eller göra enkovändning för att inte fåskamfilatrykte.

Om inte förhandlaren är en rengaljonsfigur frigör han sig från onödigbarlast ochförankrar medlarnas slutbud. Däreftermanövrerar han sig förbi allablindskär, så att hanpå rät köl kanro det helai hamn. Annars bör han nog slå ompå en annan bog.

Här gäller det attsondera terrängen; ett verb som egentligen syftar på att kontrollera vattendjupet med hjälp av ett lod.

I grund och bottenmåste man ha vissslagsida åt dem man företräder,pejla stämningarna och ha dem somledfyr, hurtungrott det än må kännas. Annars kanske man anklagas för attsegla under falsk flagg, och i sådana lägen duger det inte att ha någralik i lasten…

Som ni märker löper gamla segelfartygstermer som enröd tråd. Jodå, även det är ett sjöuttryck! Den röda tråden syftar på det märkgarn i brittiska Royal Navy’s tågvirke som markerade att det var Kronans egendom. Det motsvarande engelska uttrycket är the main thread, så där saknas den maritima kopplingen helt. Själva märkgarnet kallas rogue’s yarn på engelska.

I landkrabbornas sjöspråk kan vad som helst utom fartyggå av stapeln. Mankapar förtöjningarnaochsätter till alla klutar, kanske efter att hasjösatt en ny verksamhetsidé som kan varastick i stäv mot dem som motsätter sig förändringar. 

Sedan gäller det atttrimma organisationen,lägga om kursen och gå vidareför fulla segel ellerför full maskin, medångan på topp. 

Det gäller att intesacka efter i konkurrensen. Annars löper man risk attsegla i kvav, kanske rentavlida skeppsbrott ellerhaverera. Och det finns inte på vårradar. Vill det sig illa hamnar man ändåpå fallrepet och löper risk attbli akterseglad av utvecklingen. Om det inte dyker upp någonräddningsplanka kanske man får fullborda sina dagar som ettredlöst vrak somvajar för vindenbland andravinddrivnaexistenser, ända tillthe bitter end. 

Det senare syftar på tvillingpollaren bitts. Genom den löper en tross eller kätting tills det är stopp, the bitter end.

”Rör på spelet!” i betydelsen ”kvicka på!”, syftar på ankarspelet ombord.Låt gå likaså. Ävenstå pall eller pallaförnågot anspelar på spel och winschar ombord, försedda med en spärrklinka som gör det möjligt att vid behovhålla an. Den som inte”pallar” har kansketacklat av, renaste sjöspråk det också! Tackling är detsamma som rigg och tågvirke. Ochriggkan även syfta på kostym.

Ibland frestas man tala om missbruk av sjöspråket. Numera har allt möjligtbäring på precis vad som helst. Ochhäck, som är en helt normal term för fartygets akterspegel, har blivit en vulgär beteckning på det mänskliga akterkastellet.

Språkbruket sker oftapåeller för lösa boliner–vilket just det uttrycket är ett talande exempel på. Boliner är tåg som är fästa vid råseglet, och att kasta loss dem är en normal sjömansmässig åtgärd när vinden ligger på låringen eller tvärs. 2012 skrev Svenska Dagbladet, apropå den förda försvarspolitiken, att ”ett antal reformer harsjösatts på lösa boliner”. Läget inom EU kommenterade tidningen så här: Ombåten springer läck gäller det atttäta läckan. Och om världsekonomin i stort sålunda: De makroekonomiska signalerna skapar ettsvårnavigerat sjökortför Riksbanken.

Kanske finns det tendenser till att yrkessjömännens levande språk sakta tynar bort. Menstopp och belägg, om det skulle försvinnaför gott måste det åtminstone skemed flaggen i topp! 

Sjöuttrycketför gott i betydelsen något definitivt avslutat är numera lika gångbart på landbacken. 

Förr kunde en motorcykel kallasknarr. Knarren var egentligen en gammal träbåt. Ochhojen var ett mindre fraktfartyg på Nordsjön. Så småningom kom hoj att syfta på tvåhjulingar i land.

Attbaxa något, det vill säga förflytta ett tungt föremål, är också ett sjöord. Det är ävenlanga ellerlanga över något. Och attslopa något syftade ursprungligen på att demolera ett träfartyg.

Skafferiet kommer avskaffning, som är en sjöterm för mat. Ombord kan man fortfarande tala om nattskaffning och liknande. Kockens förråd ombord brukar varabelamrat med olika slags skaffning. Att belamra är också en sjöterm. 

Vägg i vägg med Svenska Mässan i Göteborg reser sig skyskrapor, som Göteborgshumorn har döpt till ”Fönsterskraporna”.Skyskrapa ellerskyscraper är egentligen ett litet segel som sätts över råseglen.

Den somtafsar på en landarbetsplats får snabbt skamfilat rykte, men till sjöss går det för sig. Att tafsa är att lösa upp garnen i ett tåg och skrapa dem, så att de blir tunnare ut mot ändarna. Och atthäckla syftar egentligen på att avskilja blånor från tågvirket. 

Ytterligare ett uttryck med sjöbakgrund ärför fulla muggar. Segelfartygen hade latrinkärl hängande på utsidan, som vid god fart genom vattnet fylldes av vågorna. Man seglade för fulla muggar. Ett annat ärstyra sin kosa, att hålla den kurs som leder till fartygets destination. 

Lotsenär en nautisk vägvisare och inget annat, men numera tituleras alla möjliga guider på landbacken så – exempelvis etableringslotsen. Radions hallåman kallas ”dinlots i etern”. Och varje TV-redaktion med självaktning har ettnyhetsankare.

Därmed har vilöpt linan ut, och det är dags attlätta ankar. Menta det vackert – renaste sjösvenska det också, med betydelsen minska takten vid halning av tåg och liknande.

Om någon har tyckt sig känna igen detta beror det på att jag vid ett flertal tillfällen före bokens utgivning 2014 har dragit tidigare versioner av sammanställningen, både i tal och i skrift. Den allra första versionen publicerades i tidskriften Utkik 1996. Det första muntliga framträdandet skedde på Arbetets Museum i Norrköping våren 2001. Sammanställningen har fyllts på allteftersom jag har kommit på fler exempel. Plagiat har förekommit, både i tryck och på nätet. Men tro inte på den som till äventyrs skulle ifrågasätta min upphovsrätt.

Tipsa mig gärna om fler svenska sjötermer som gått iland och blivit naturliga inslag i vårt vardagsspråk.