Kommentar: Civila sjömän är aldrig ett legitimt mål

Tre civila sjömän har dött i en amerikansk militär attack mot ett tankfartyg utanför Oman nära Hormuzsundet. Det är de första bekräftade dödsfallen bland sjömän med anknytning till USA:s blockad mot Iran. Tre civila besättningsmedlemmar. Dödade på jobbet. 

Situationen i Hormuzsundet är kaotisk och förvirrande. I skrivande stund uppges 260 fartyg ligga för ankar på bägge sidor av det smala sund där en femtedel av världens olja normalt passerar. Det är svårt – omöjligt – att veta vem som har kontroll över sundet eller om det är öppet för trafik. Det beror på vem man frågar och vilken timme.

Det får vara hur förvirrat det vill. Krig är en sak och civil sjöfart är en helt annan. Det är fullständigt oacceptabelt att oskyldiga civila sjömän dödas på sin arbetsplats för att de dragits in i ett krig mellan två stater. Sjömännen gör bara sitt jobb.

De gick till jobbet som vanligt, klev ombord på sitt fartyg för att frakta olika laster över världshaven. Deras jobb är att ta lasten från A till B. De lastar vad de blir tillsagda och går dit de får order. Var oljan är lastad eller vem som i slutänden ska ha gympaskorna i containrarna på väderdäck har de troligen väldigt lite inflytande över.

Vi vet inte exakt vad som har hänt – och vad som är sant – i fallet med de tre sjömännen ombord på den Palau-flaggade tankern Settebello utanför Omans kust i tisdags kväll. Fartyget ska ha träffats av en riktad projektil som orsakade brand i maskinrummet. Tankern ska ha transporterat iransk olja och enligt USA:s militära centralkommando, Centcom, underlät besättningen flera gånger att följa anvisningar från amerikanska styrkor. Därför avfyrades ammunition i syfte att skada fartyget. 

Centcom kallar det för precisionsattacker mot ett legitimt mål.

Legitimt mål.

Tre civila sjömän i ett maskinrum på ett civilt handelsfartyg kallas för ett legitimt mål. 

Huruvida USA har brutit mot krigslagar är ännu oklart. De kan verkställa sin blockad mot Iran genom att gå ombord, söka igenom eller beslagta fartyg och utfärda militära order som till exempel att stanna. Fartyg får endast attackeras om besättningen gör aktivt motstånd eller vägrar lyda order efter att ha blivit varnade. Före en sådan attack ska försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika eller minimera skador på civila. Det här förklarar en professor i internationell rätt på Försvarshögskolan i en artikel i DN.

Vi vet inte om besättningen på fartyget varnades innan attacken genomfördes. USA säger att det gjordes. Men enligt representanter för rederiet stämmer inte det. Enligt rederiet etablerades ingen varningskontakt eller kommunikation före attacken, och de hävdar dessutom att fartyget varken har koppling till Iran eller iransk olja. 

Oavsett vad som stämmer så dödas civila sjöfarare nu på jobbet och det är en extremt farlig trend. Att sjömän blir brickor i en konflikt mellan stater är helt oacceptabelt. De befinner sig på sin arbetsplats för att navigera, hantera maskiner, lasta rätt och underhålla sitt fartyg. Oavsett vad deras fartyg lastar och vilka beslut som tas ovanför deras huvuden, så kan en sjöman som bara gör sitt jobb aldrig bli ett legitimt mål.

Bara någon dag före dödsfallen sa IMO:s generalsekreterare att Hormuzsundet i nuläget omöjligt kan anses vara säkert att passera. Han sa det efter att en annan tanker blivit attackerad, men där hann besättningen sätta sig i säkerhet. ”Jag vill med största eftertryck påminna om att fartygs befälhavare och rederiet ytterst bär ansvaret för reseplaneringen och för att genomföra grundliga och realistiska riskbedömningar”, sa han. ”Inga kommersiella eller operativa hänsyn kan motivera att sjöfarare utsätts för sådana nivåer av fara. Att skydda deras liv måste alltid ha överordnad prioritet”. 

Om ett fartyg bryter mot tydliga regler om blockad, och därför får beskjutas, så måste besättningen ombord ges rimlig chans (av militära anfallande styrkor eller av sin egen befälhavare) att sätta sig i säkerhet först.