Tvister togs upp på HR-konferens

Konferensgården ligger så långt från havet man kan komma. I Hindås, i skogarna öster om Göteborg, sitter ett femtiotal personer som till vardags jobbar med personalfrågor på landets rederier. Nu är de här för att tanka kunskap och nätverka. Få senaste nytt om arbetsrättsliga frågor inom EU, höra om aktuella fall från Arbetsdomstolen och – inte minst – utbyta erfarenheter.

Processjuristen Hanna Björklund och chefsjuristen Andreas Modig från Transportföretagen presenterar utvalda domar från förra årets skörd i Arbetsdomstolen (AD). De handlar inte om sjöfart men reglerna tillämpas även inom sjöfarten och därför är domarna intressanta, förklarar Hanna Björklund.

Ordervägran enligt Arbetsdomstolen

En dom rör en telefonförsäljare som arbetsgivaren menar hade underpresterat under lång tid. Personen sades upp av personliga skäl utifrån de nya LAS-reglerna (lagen om anställningsskydd) och Huvudavtalet. Arbetsgivaren hävdade bristande arbetsprestation och att den anställde inte nådde överenskomna mål. Facket invände och menade att målen var obefogade eller omöjliga att nå.

Arbetsdomstolen kom fram till att personen gjort sig skyldig till ordervägran. Han skulle ringa ett visst antal samtal om dagen enligt en lista, men gjorde inte detta. Därmed fanns det enligt AD sakliga skäl för uppsägning.

Domstolen tittade också på om personen hade fått tillräckliga varningar innan han blev uppsagd, och kom fram till att så hade skett.

– Det framställs ofta som att en uppsägning kommer som en blixt från klar himmel, men så är det inte. Innan ett ärende går till AD gör arbetsgivaren många försök, av flera skäl. Uppsägningar är dyrt och även ersättningsrekrytering kostar mycket pengar, säger Andreas Modig.

Vid en arbetsrättslig tvist behövs bevisning. Dokumentera! uppmanar juristerna. Det här gäller förstås båda parter i tvisten. Tillsägelser och varningar ska helst ske skriftligt. Görs det på telefon är det bra att skriva en minnesanteckning att senare kunna hänvisa till.

– I vissa situationer ska den anställde också ges skälig tid och möjlighet att rätta till sitt beteende, säger Hanna Björklund.

Handscannern blev bevis

En annan dom rör en lageranställd som blivit uppsagd av personliga skäl. Arbetsgivaren hänvisar främst till bristande arbetsprestation. Eftersom det saknades huvudavtal gick arbetsgivaren på sakliga skäl enligt lagen om anställningsskydd. 

Bevisbördan ligger på arbetsgivaren, som i det här fallet fick plocka fram rådata från de handscanners som lagerpersonalen använde i sitt arbete. I dem mättes och loggades både antalet scanningar per timme och mängden inaktiv tid.  

– Utifrån det såg man att den anställde hade dåliga resultat under lång tid, han nådde cirka 50 procent av de uppsatta målen och var inaktiv under nästan halva sin arbetstid, säger Hanna Björklund.

Nya LAS testades

En annan AD-dom från förra året gäller en hamnarbetare som sagts upp av personliga skäl. Juristerna nämner domen som ett exempel på att de nya LAS-reglerna varken tar hänsyn till hur länge en person varit anställd eller hur mycket han behöver jobbet.

Transportföretagen var involverade i fallet som krävde mycket bevisning och många vittnesförhör. AD kom fram till att det fanns sakliga skäl för att säga upp hamnarbetaren. 

– Vi är nöjda med domen. Trots att vi bara lyckades bevisa fem av de 70 tillfällen vi hänvisade till, så räckte det. Och inte ett ord i domskälen om att personen varit anställd 40 år i hamnen. Det visar att AD faktiskt följer de nya reglerna, säger Hanna Björklund.

EU vill minska krånglet

John Wahlstedt, ny förhandlingschef på Sjöfartens Arbetsgivareförbund som ingår i Transportföretagen, håller en dragning om EU:s prioriteringar framöver. 

– Mindre regelkrångel är en tydlig prioritering för EU. Men jag är lite skeptisk till hur man kommer att rulla tillbaka existerande krångel, det har inte alltid funkat jättebra. Att förändra ny reglering är lättare än att rulla tillbaka existerande. Men vi ligger på i den här frågan, säger John Wahlstedt. 

Han nämner också att EU har som mål att minska de administrativa kostnaderna för företag.

Saknar Storbritannien

David Johnsson är chef för internationella arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv. Vad som görs nere i Bryssel är viktigt, betonar han.

– 70 procent av regleringen i det svenska näringslivet kommer från EU. Därför måste vi vara med och påverka, säger han och fortsätter:

– I grunden är EU-medlemskapet oerhört positivt för svenskt näringsliv även om det finns saker som skaver. Vi vill absolut inte hamna i en Swexit-diskussion. Se vad som hände i England, deras utträde ur EU har fått oerhört negativa konsekvenser även för Sverige. England liknar oss i frågor om frihandel och tidigare kunde vi luta oss mot dem, ett stort land som Bryssel lyssnade på, men det kan vi inte längre, säger David Johnsson.