På väg in i sjöfarten

Läs även: Här tränas närkontakt

Läs även: ”Givna datum efterfrågas”

Isak Källström har varit ombord en vecka när Fure Viten lägger till i Göteborgs energihamn. Fartyget kommer närmast från Riga och nästa stopp blir Rotterdam.

–Den första veckan har varit bra, precis som jag förväntade mig, berättar Isak Källström som går tredje året på sjöingenjörsutbildningen i Kalmar.

Det är hans tredje praktikperiod. Dagarna ombord på tankfartyget börjar för hans del vid åtta. En kopp kaffe och sedan motormansrunda. Efter det får han veta vad chiefen har planerat för jobb för dagen.

Även om dagarna kan se ganska lika ut, så är jobbet aldrig exakt samma och man lär sig alltid nytt. Variationen är en av de saker Isak Källström uppskattar mest.

–Ena dagen överhalar man en separator och nästa dag är det bränsleventiler, byte av filter eller gasmätare som ska kollas, säger han. 

Intresset för maskiner och teknik har funnits länge. Isak Källström läste till motorman på gymnasiet och jobbade på Finnlines färjor i Malmö i ett par år innan han började plugga till sjöingenjör. 

Att komma ny till ett fartyg kan vara både spännande och utmanande, och en bra introduktion gör stor skillnad.

–När jag kom hit blev jag väl mottagen. Chiefen visade runt, jag fick arbetskläder och träffade hela maskingänget. Jag kom direkt in i arbetet och fick gå runt med motorman och wiper, säger Isak Källström. 

Det finns exempel på mindre lyckade mottaganden, där nya elever inte fått ordentliga arbetskläder eller information. Isak Källström har stött på det själv på något fartyg, men understryker att det går att komma tillbaka på banan och få en bra praktik ändå.

–De två första dagarna ombord är väldigt viktiga för intrycket och speglar ju vilken inställning man själv får. Men man får oftast ordning på det mesta, säger han.

Visa intresse och kom i tid

Hans tips till den som kommer ny är att vara trevlig och visa intresse, att komma i tid och att ta initiativ.

–Man ska inte vara så rädd att göra fel, det går oftast att rätta till, säger han och skrattar åt minnet av en elev som spillde två kubik tjockolja på ett tanktak ombord. 

–Han fick städa en hel del efteråt, och han lärde sig helt säkert av misstaget. Men ingen blev arg, säger han.

Ett annat tips är att ta med något att sysselsätta sig med, kanske en hobby som går att utöva ombord.

–Jag är ganska dålig på det själv. När jag jobbade på färja var man ute två veckor, så då behövdes det inte. Men när man är ute åtta eller tolv veckor… Hur bra man än trivs så blir det långtråkigt till slut, säger Isak Källström.

Han tittar ofta på film med kollegor i dagrummet. Under vinter-OS försökte de följa tävlingarna. Han går också ner i maskin även efter arbetstid, för att se vad som händer och lära sig mer.

Bra start är viktigt

Än så länge vet han inte vart han vill efter examen. 

–Jag trivdes väldigt bra på färjorna, men nu när man är på tankbåt så är det bra här också. Det är svårt att välja. Det beror på var man får jobb, säger Isak Källström. 

Vad kan rederier tänka på eller göra för att få elever och nyanställda att trivas och vilja stanna? 

–Ge dem en bra start. Se till att de får rätt kläder och känner sig välkomna. Det kan också vara bra att som rederi försöka sticka ut lite. Små morötter som kortare törnar eller extra ansvar kan göra stor skillnad.

Involverar eleverna i allt

Fure Vitens maskinpersonal består av sex personer. Bland aktuella jobb finns att förbereda en kommande inspektion, berättar chiefen Frederick Arnold S Angeles. De har också planerat att överhala en elektrisk motor när lämpligt tillfälle ges, och i det arbetet ska Isak Källström få vara med för att lära sig.

 –Vi försöker involvera eleverna i allt arbete. Det ska inte kännas som att det finns ett ”gap” mellan eleven och resten av besättningen, säger chiefen och lägger till att han och hans filippinska kollegor försöker tänka på att prata engelska med varandra när eleven är med. 

Neptunus har två elever

På en mindre kaj en bit bort har Sirius Shippings produkttanker Neptunus just förtöjt. Bunkerfartyget Tankskär kommer upp längs sidan och i kontrollrummet står en styrman redo att kompensera med ballasttankarna för slagsidan som uppstår när Neptunus bunkertankar fylls. 

Det börjar skymma och kocken dukar fram ugnsbakad lax till middag medan övrig besättning stuvar in all proviant som just anlänt.

När alla kartonger är ombord drar eleverna Noah Jungquist och Pontus Hedgren av sig sina blå overaller och slår sig ner i mässen. De har båda varit ombord sedan mitten av januari. Noah går tredje året på sjö-ingenjörsprogrammet i Kalmar och Pontus läser första året till sjökapten på Chalmers.

–Vi kom hit samtidigt men kände inte varandra tidigare. Vi möttes på flygplatsen, säger Pontus Hedgren.

För honom är detta första praktiken. Han halkade in på sjöfartsutbildningen efter att ha jobbat på raffinaderiet i Lysekil. Där såg han fartygen i hamnen och blev nyfiken, sökte till Chalmers och kom in.

Hittills är arbetet ombord roligt och intressant och Pontus Hedgren är inställd på att fortsätta till sjöss. Han deltar i underhållsarbeten, på däck vid förtöjning och är med på bryggan och vid lastoperationer. 

–Inför resan från Rotterdam fick jag göra ruttplaneringen, berättar han och visar på en dator på bryggan, zoomar in i sjökortet och pekar ut girpunkter. 

Mer och mer involverad

För varje praktikperiod får studenterna ta mer ansvar och lära sig fler moment. Sjöingenjörsstudenten Noah Jungquist gör sin tredje praktik.

–Första gången handlade mest om att se vad man gör i maskin och få en känsla för den dagliga driften. Nu är man mer involverad och ges mer förtroende. Jag är med på underhåll och service av maskiner, och om saker händer som man behöver lösa, säger han.

Jämfört med tidigare praktik på färja upplever Noah Jungquist att jobbet på tankfartyg är bredare.

–På färjorna är man mycket folk och arbetsuppgifterna är mer uppdelade. Här är vi inte så många och får göra allt från elarbeten till att byta filter, säger han. 

Bytte bransch

Han var tidigare VVS-montör och ville prova nytt.

–Jag tänkte söka mig åt ingenjörshållet men hade nog aldrig tänkt på att det fanns jobb på sjön. Men så började min syster läsa till sjökapten och då trillade det väl ner för mig med, säger han. 

Både han och Pontus har känt sig välkomna ombord.

–Hittills har det bara varit positiva upplevelser. Besättningen är välkomnande och involverar en i grejer. De förklarar och låter en testa, säger Noah Jungquist. 

Ute på däck är allt klart för att börja lossa. Här i Göteborg ska Neptunus lossa diesel. Sedan ska fartyget ut och lägga sig på ankarplats innan hon om något dygn ska in igen för att lasta. Efter Göteborg blir det Norge.

”De ställer kluriga frågor”

Börje Pettersson är befälhavare på Neptunus och van att ha elever ombord. 

–De ställer ofta kluriga frågor om varför man gör si eller så, och då får man tänka till. Det är bra, säger han. 

De flesta som kommer ombord är väl förberedda och har koll på läget, upplever han. Många känner någon som jobbar till sjöss eller har sjöbakgrund själva.

Hur gör du för att eleverna ska trivas?

–Ja du. Jag är som jag är och gör nog inget speciellt.  Vi försöker mest vara vänliga och få med dem i gänget, säger han och nämner att besättningen ibland spelar brädspel tillsammans när de har tid.

Börje Pettersson tycker att det är bra att studenter kommer ut på praktik så pass tidigt under utbildningen. 

–Det är på praktiken man inser vad det handlar om. Det kan vara tufft väder och man kan vara trött och slutkörd. Man ska inte hymla med att det finns både för- och nackdelar med att jobba ombord. Man är borta hemifrån i perioder, men å andra sidan har man fullt fokus på hemmet när man väl är ledig, säger han.