ARBETSMARKNAD

Allt färre vill bli sjöbefäl

Publicerad Senast uppdaterad

Söktrycket till sjöbefälsutbildningarna fortsätter att minska. Minskningen gäller samtliga program både på Chalmers och i Kalmar.

Färsk statistik från Universitets- och högskolerådet visar att allt färre ungdomar söker sig till sjöbefälsutbildningarna på Sjöfartshögskolan i Kalmar och Chalmers i Göteborg. För Chalmers del var det nu i höst totalt 480 personer som sökte till sjökaptensprogrammet medan motsvarande siffra förra hösten var 551, vilket innebär en minskning med 13 procent. Även intresset för sjöingenjörsprogrammet på Chalmers minskar, där det totala antalet sökande minskade med 14 procent jämfört hösten 2015.

Söktrycket till sjöbefälsutbildningarna fortsätter att minska. Minskningen gäller samtliga program både på Chalmers och i Kalmar.

Färsk statistik från Universitets- och högskolerådet visar att allt färre ungdomar söker sig till sjöbefälsutbildningarna på Sjöfartshögskolan i Kalmar och Chalmers i Göteborg. För Chalmers del var det nu i höst totalt 480 personer som sökte till sjökaptensprogrammet medan motsvarande siffra förra hösten var 551, vilket innebär en minskning med 13 procent. Även intresset för sjöingenjörsprogrammet på Chalmers minskar, där det totala antalet sökande minskade med 14 procent jämfört hösten 2015.

Dystra siffror

Tittar man bara på antalet förstahandssökande blir det också dystra siffror. Då blir minskningen på Chalmers 23 procent för sjökaptensprogrammet och 12 procent för sjöingenjörsprogrammet (122 personer jämfört med 159 för sjökaptenerna och 56 jämfört med 64 för sjöingenjörerna). 

– Det är en trend som hållit i sig under några år, och det gäller främst sjöingenjörsprogrammet där vi i år inte riktigt fyller platserna. För sjökaptensprogrammet är det inte riktigt lika kännbart, så där fyller vi platserna, säger Lennart Josefson, prefekt vid institutionen för sjöfart och marin teknik vid Chalmers.

Samma trend

Hans prefektkollega på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Ted Bågfeldt, har liknande negativa siffror att tampas med. Där hade man nu i höst totalt 286 sökande till sjökaptensprogrammet jämfört med 363 sökande hösten 2015, vilket är en minskning med 21 procent. För sjöingenjörsprogrammet var minskningen hela 28 procent (totalt 142 sökande i höst mot 198 sökande förra hösten).

Även här kvittar det om man bara tittar på antalet förstahandssökande – minskningen är lika påfallande (99 jämfört med 120 för sjökaptenerna och 45 jämfört med 52 för sjöingenjörerna).

Bekymmersamt läge

– Ja, söktrycket här har också gått ned under flera år. Läget är helt klart bekymmersamt, och som jag ser det finns det två sidor av det hela, säger Ted Bågfeldt och fortsätter:

– Det ena är att vi som skola får ekonomiska problem. Vi får ju betalt för antalet studenter vi utbildar och vi fyllde inte sjöingenjörsprogrammet varken i år eller förra året, samtidigt som vi i år fyllde platserna precis till sjökaptensprogrammet. Men att vi som skola skulle drabbas är egentligen inte det allvarligaste, utan det primära är att ett lågt söktryck innebär att det kommer att bli svårare att ersätta de befäl som går i pension om några år. Det blir både ett kvalitets- och ett kvantitetsproblem.

Negativa nyheter

Ted Bågfeldt tror att det finns några avgörande orsaker till att söktrycket gått stadigt nedåt under de senaste 7-8 åren. En handlar om att det just nu är rekordlåga ungdomskullar som går ut gymnastiet, vilket han medger drabbar högskolan generellt men därmed också sjöfartsutbildningarna. Ted Bågfeldt tror också att det just nu är relativt lätt för ungdomar att få jobb, vilket minskar intresset för att läsa vidare.

– Men framförallt tror jag det handlar om att vi under alltför många år tillbaka bara hört dåliga nyheter om svensk sjöfart, och det är något vi måste ändra på. För nu hör vi ju äntligen positiva saker om sjöfarten, det är många nybyggen på gång och vi har fått tonnageskatt vilket kan leda till fler svenskflaggade fartyg. Problemet är att ungdomarna inte får reda på det här, vilket vi måste se till att de får.   

Måsta ändra inställningen

Lennart Josefson på Chalmers håller med sin kollega i Kalmar.

– Ja, dels gäller det att man inte pratat om sjöfarten i så positiva termer under flera år. Men det gäller också att ändra ungdomarnas inställning till sjöfartsyrket. Vi måste förklara för dem hur yrket ser ut idag och vilka möjligheter som finns inom yrket. Där har vi inte riktigt lyckats.

Nya satsningar

Enligt de båda prefekterna planerar man nu för nya satsningar för att locka in fler ungdomarna till utbildningarna.

– Vi har nyligen haft ett möte med SARF där vi diskuterat olika åtgärder och marknadsföringsinsatser liknande Sjöfartskaravanen som var för ett antal år sedan och som var väldigt lyckad. Vi behöver synas ännu mer på studentmässor och marknadsföra oss där dagens 20-åringar finns, till exempel i sociala medier, säger Ted Bågfeldt och fortsätter:

– Vi måste försöka få till en positiv grundton kring sjöfarten, för jag tror att de som börjar plugga nu och går ut om fyra år kommer att gå ut till en bra arbetsmarknad.

Håller med

Det är något som Lennart Josefson håller med om:

– Ja, absolut. Om fyra år har förhoppningsvis branschen växt, och det behöver vi lyfta fram. Vi behöver också bli bättre på att berätta att det förutom den svenska marknaden också finns en internationell marknad som våra utbildningar kvalificerar för.

Denna artikel är öppen för kommentarer – välkomna att debattera!

Powered by Labrador CMS