Privat antipirateskort med svenska båtar

Vi förser våra kunder med eskortbåtar i Adenviken, Röda havet och Indiska oceanen, säger Thomas Jacobsson, delägare i Naval Guards. 

Relaterade artiklar

Naval Guards har sedan i september erbjudit eskorttjänster med sina fartyg som är målade i kamouflagefärger och ombord har beväpnade besättningar.

– Vi har licensavtal med Djibouti så att vi kan ha militär beväpning. Avtalet innebär dels att vi får rätt att bära vapen, dels att vi får erbjuda eskortering och skyddstjänster mot pirater. Vi får arrestera och överlämna pirater till EU Navfor.

Att arrestera och överlämna några pirater tycks dock inte Thomas Jacobsson tro kommer bli så vanligt.

– Vår uppgift är att avvärja angrepp mot de fartyg som är våra kunder. Man måste skilja på att jaga pirater och att skydda fartyg mot pirater, säger Thomas Jacobsson som också menar att det är bättre för fartygsägaren att ha beväpnad eskort än att ha beväpnad personal ombord på fartyget.

– Istället för att sätta folk med vapen på den egna båten sätter vi beväpningen på vår båt, och då blir det under vårt ansvar.

Just ansvaret om något skulle hända är omstritt. En rad experter har under hösten uttalat sig i media om att företag som Naval Guards inte har rätt att ingripa mot pirater och än mindre skjuta med skarpladdade vapen. Representanter för EU Navfor, som koordinerar EU-ländernas flottinsatser mot pirater i Adenviken, har sagt att privata eskortföretag och deras båtar kan krångla till situationen där de kommer för att undsätta ett fartyg som utsätts för en piratattack.

– Jag förstår att Navfor måste säga det de säger. De följer vad som står i Best Practice och där står ”inga beväpnade vakter”. Samtidigt är verkligheten den att den tjänst Navfor erbjuder inte kan skydda ens de fartygs om de ska skydda, de inne i Adenviken, säger Thomas Jacobsson och fortsätter:

– Navfor i Adenviken har egentligen bara lett till att piraterna flyttat längre ut, för Navfor kan aldrig patrullera hela Indiska oceanen.

Någon motsättning till de mer reguljära flottstyrkorna som finns i Adenviken och Indiska Oceanen finns det dock inte enligt Sea Guard, tvärtom.

– Vi rapporterar våra rörelser till dem så de vet vad vi gör och vi anmäler alla eventuella attacker precis om alla andra.

I och med att piraterna opererar långt utanför Adenviken räknar Naval Guards med att ta uppdrag långt från Djibouti.

– Vi får inte bara förfrågningar om Adenviken. Det finns en klar hotbild ända från Sri Lanka ner till Mozambique och Madagaskar. Alla fartyg som ska in till Kenya och Tanzania är också utsatta. Med en större båt får vi längre räckvidd och vi kan ha extra säkerhetspersonal ombord utöver våra ordinarie besättningar. 

Naval Guards marknadsför sig som ett prisvärt alternativ och somliga har menat att de bara kan bli ett alternativ för mindre nogräknade, kanske lokala, redare. Inte minst med tanke på det något oklara juridiska läget. Det är dock en bild Thomas Jacobsson inte alls vill kännas vid.

– Sedan i september har vi haft fler än tio eskorteringar. Våra kunder kommer från flaggstater som inte tillåter beväpnade vakter ombord, vilket är de flesta flaggstaterna. Mestadels är det fartyg som inte kan göra över 16 knop, oftast klarar de mindre än 12 knop. Vi har inte haft några lokala kunder och har förfrågningar från mycket stora välkända rederier. Privata lustjakter hyr oss också, och det har varit surveyfartyg och kabelläggare som bogserar saker och inte kan komma undan.

Personalen som används ombord är från Ukraina, med bakgrund i landets flotta. De har enligt Thomas Jacobsson flera fördelar.

– De har bra erfarenheter, de är hårda killar och de har ett bra kostnadsläge jämfört med att anställa exempelvis britter med samma kompetens.

Även om det är hårda killar ombord har de ännu inte behövt göra några ingripanden.

– §De har haft två halvskarpa lägen när misstänkta pirater kom nära men vände om när de såg våra båtar utan att något skott avlossades. Även om vi har små båtar så är de målade så att det är uppenbart att vi är militära. Vi visar att det här är inget lätt mål, och det är ett skydd i sig för piraterna letar efter lätta mål.

Om det blir skottlossning

Det är med andra ord tanken att bara närvaron av beväpnade vakter i snabba eskortbåtar ska vara tillräckligt avskräckande för att piraterna inte ska tycka att det är värt besväret att försöka kapa det skyddade fartyget. Någon skottlossning ska det helst inte bli tal om men skulle det trots allt bli skottlossning och någon blev skadad uppstår en rad problem.

– Det är klart att man alltid är orolig för vilka juridiska konsekvenser saker och ting kan få men vi har en mycket strikt praxis för hur vår personal ska agera. Självklart kan det ändå hända att vi måste avlossa skott och att någon pirat blir skadad, eller att deras båt blir skadad. Blir båten, ofta en liten knappt sjövärdig öppen båt långt ute till havs, skadad uppstår ytterligare problem.

– Om vi måste skjuta mot en ensam båt, måste vi tyvärr vända om och ge dem en livflotte. Finns det någon skadad pirat måste vi hjälpa honom. Det kan till och med bli så i ett extremfall att vi måste ta ombord den skadade piraten på fartyget som vi ska skydda mot pirater, eftersom det kanske finns bäst möjlighet att ge vård ombord där. Men sådan är lagen till sjöss, det spelar ingen roll om det är ett par ombord på en lustjakt eller om det är pirater.

Upptrappning

Det som alltid kommer upp när beväpning nämns i samband med sjöfart är att om sjöfarten börjar beväpna sig kommer piraterna att beväpna sig ännu mer och upptrappningen föder mer våld. Ett resonemang som Thomas Jacobsson håller med om på sikt men inte för att hans företag erbjuder beväpnad eskort.

– Nej, det handlar inte om det. Det blir bara svårare för piraterna om de ska ha större och kraftigare vapen med sig. Ofta ska de borda fartyg i hög fart på rangliga stegar. Kraftigare beväpning kommer de bara att ta till den dag absolut alla fartyg är beväpnade. Fast jag är inte säker på att de väljer kraftigare beväpning, de kan hitta på annat. Piraterna anpassar sig hela tiden, de har redan tagit steg ett genom att flytta ut sina gränser när det började bli färre lätta mål i Adenviken.

I dagsläget har Naval Guards två fartyg i Adenviken, ett likadant på varv i Cardiff i Wales, där företaget också hör hemma. Ett fartyg finns i Sverige. De här fyra fartygen kommer från det svenska försvaret och är av typen Trupptransportbåt Större 200, Tpbs 200, allmänt kallad 200-båt. Fartygstypen byggdes mellan 1967 och 1987. De har skrov av stål och tål stryk bra eftersom de också konstruerades för att klara landstigningar. Farten är över 20 knop. Kraften kommer från två Volvo-motorer, eller tre Scaniamotorer, som totalt utvecklar 900 hästkrafter.

– De är byggda mera för trupptransport och inte eskort så vi måste bygga om dem, bland annat med ett skottsäkert utrymme, men de har det som krävs; ett bra, lagom långt skrov och bra motorer. Cardiff är en gammal varvsstad, vi hyr utrymme i en torrdocka och har hyrt i folk som kan göra de ombyggnationer som vi behöver.

Alldeles i början av december köpte Naval Guards ett femte fartyg, också det kommer ursprungligen från det svenska försvaret.

– Det är ett större fartyg, 42 meter som klarar längre eskorteringar, uppemot 5 000 miles i 12 knop. Fartyget hette Tjurkö tidigare och är en gammal minsvepare och skolfartyg. Det går behagligt i 14 knop även i dåligt väder.

Tjurkö byggdes som minsvepare i Karlskrona och togs i tjänst 1953. Fartyget blev sedan skolfartyg 1972. Fartyget utrangerades 1992 och sedan 2002 har fartyget ägts av en privatperson som haft planer på att använda det till dykutfärder och konferenser. Det blev inget av med de planerna, fartyget har länge legat i Gävle, och nu har det alltså köpts av Thomas Jacobsson och övriga ägare i Sea Marshalls och får återigen militära uppgifter, om än i privat regi.

– Det var bara att lyfta luren och fråga en fartygsmäklare vilka fartyg som fanns till salu. Tjurkö hade varit till salu en längre tid och har ett långsmalt, slankt skrov så det går att köra fartyget rätt ekonomiskt. Nu ska vi bygga om fartyget lite på ett varv i England, hon behöver inte gå ändå upp hit till Cardiff. Det är inga stora grejer vi ska göra, innan vi kan börja använda M5, som blir det nya namnet.

Rätt läge att förverkliga idé

Att starta ett företag kräver att man har en idé om vad företaget ska göra, och att rätt läge uppstår för att genomföra idén.

– Som med allting annat handlar det om att se en affärsmöjlighet, säger Thomas Jacobsson, delägare och grundare av Naval Guards.

Det är inte alla som kommer på att de ska starta ett företag och erbjuda beväpnad eskort av fartyg genom piratvatten. Thomas Jacobsson säger att det var hans bakgrund och intresse för sjöfart som gjorde att han började fundera på beväpnade eskorter.

– Jag har bakgrund inom shipping, jag jobbade på ett bunkerföretag i England köpte och sålde olja, och så har jag jobbat med säkerhet. Mest on-line säkerhet, betalningssäkerhet och kreditkortsbedrägerier.

– Följer man sjöfarten privat eller i jobbet så är det omöjligt att undgå att höra talas om pirater, och jag har alltid älskat sjöfart och fartyg. Då är det inte svårt att se att det här är en tjänst som behövs. Jag hade kontakter med fartygsägare sedan tidigare och tillsammans med dem kom vi fram till att idén vi hade var rätt. För omkring ett år sedan var också timingen rätt att gå från idé till handling.

Båtar till salu

– Vi hittade 200-båtar till salu och har en kille som är duktig på fartygsdesign som förklarade att det var bra skrov och vad man kunde göra med dem. Då fanns rätt båtar till rätt pris, samtidigt som marknaden var rätt med ökande piratattacker. Då sa vi att antingen startar vi det här nu, eller så gör vi det aldrig. Det var i början av året och jag tror att vi registrerade bolaget i mars och så hade vi den första båten nere i Adenviken i september.

Bolagets huvudkontor finns i Wales huvudstad Cardiff, eftersom Thomas Jacobsson sedan länge bor där. Fem personer jobbar på kontoret och sedan hyrs besättningar och säkerhetsfolk in utifrån vilka behov som finns vid varje uppdrag. Från början hette företaget Sea Marshals men är mitt inne i ett namnbyte till Naval Guards eftersom det redan fanns ett företag i säkerhetsbranschen med ett snarlikt namn.

– Jag har inte bott i Skandinavien på 25 år. Jag har danskt pass men min far är från Sverige, säger Thomas Jacobsson på flytande skånska. Thomas far Sven Jacobsson är, tillsammans med ytterligare två personer, delägare i Naval Guards.


Lämna en kommentar på "Privat antipirateskort med svenska båtar "

Hittills finns det 0 kommentarer. Samtliga kommentarer granskas i förhand innan publicering.
Läs våra regler för kommentering!


Än så länge så har ingen kommenterat artikeln. Bli först!