Regeringskansliet.
Pawel Flato

Positivt för sjöfarten i budgeten

Nästa års budgetproposition rymmer en hel del positiva inslag för sjöfarten. Som till exempel pengar för renare hav och en ambition att hitta fler inre vattenvägar.   

Relaterade artiklar

Nästa års budgetproposition, som överlämnades i dag onsdag, ska enligt regeringen ha en tydlig miljöprofil. Totalt kommer fem miljarder att satsas under 2018 på miljö- och klimatrelaterade projekt. Förutom miljonerna till eco-bonussystem (läs artikeln under) så satsar regeringen nästa år 600 miljoner kronor på åtgärder för rent hav, som bland annat innefattar sanering av miljöfarliga vrak.

Fler inre vattenvägar

Som ett led i arbetet att flytta mer gods från land till sjöss vill regeringen utveckla inlands- och kustsjöfarten. Därför ger man Transportstyrelsen i uppdrag att undersöka om fler vattenområden skulle kunna klassas som inre vattenvägar.

– Det är positivt att regeringen kommer ge Transportstyrelsen i uppdrag att undersöka om fler vattenområden kan klassas som så kallade inre vattenvägar utöver Mälaren, Vänern och Göta älv, säger Joachim Glassell, vd för Maritimt Forum, som också välkomnar regeringens förslag att rusta upp Göta Kanal. 

– För besöksnäringen är det positivt att Göta Kanal tillförs ytterligare drygt 300 miljoner kronor under kommande tre år för att rustas upp.

Transportberedskapen

Regeringen föreslår att Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen får 40 miljoner kronor årligen under kommande tre år. Satsningen görs för att stärka den civila transportberedskapen för att minska samhällets sårbarhet mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet.

– Här borde sjöfarten stå i fokus mot bakgrund av att uppskattningsvis 90 procent av svensk import kommer sjövägen, poängterar Joachim Glassell. 

Färre fartygsanlöp

Statens anslag för sjöfartsstöd sänks nästa år till cirka 1,52 miljarder kronor, jämfört med årets 1,63 miljarder.  2019 beräknas anslagen till 1,56 miljarder och 2020 till 1,61 miljarder kronor. Förklaringen till sänkningen är att antalet stödberättigade fartyg har blivit färre. Samtidigt, skriver regeringen, "räknas anslaget upp till följd av pris- och löneförändring som påverkar beräknad ersättning till de stödberättigade." Sjöfartsverkets ansträngda ekonomi de senaste åren har enligt regeringen sin grund i omvärderingar av pensionsskulden till följd av låga marknadsräntor och ökade kostnader för isbrytningen. De senaste tio åren uppges pensionsskulden ha ökat med mer än en miljard kronor. Samtidigt har antalet fartygsanlöp sjunkit varje år sedan 2007. Myndighetens verksamhet finansieras främst genom farleds- och lotsavgifter. 

Mindre krångligt

Sjöfartsverkets investeringsplan för perioden 2018–2020 uppgår till totalt cirka 2,6 miljarder kronor. Där märks bland annat investeringarna kring Södertälje kanal och Trollhätte kanal samt insatser för att förnya isbrytarresurserna. 

Regeringens arbete med att förenkla sjöfarten genom vissa lagändringar kommer att fortsätta även nästa år, uppger man i budgeten. Nyligen föreslogs  flera regelförenklingar i en ny lagrådsremiss, framför allt gällande det mindre tonnaget.