Infrastrukturminister Anna Johansson.
Henrik Ekberg

Pengar till id-kontroller i budgeten

Tonnageskatten och ett extra anslag för identitetskontroller hörde till de positiva delarna för sjöfarten när infrastrukturminister Anna Johansson (S) i dag tisdag presenterade budgetproposition för 2017. Däremot blir det ingen skattefinansierad isbrytning.

Relaterade artiklar

När Anna Johansson presenterade budgetpropositionen för 2017 i dag tisdag vid Socialdemokraternas lokaler vid Järntorget i Göteborg lyfte hon fram tonnageskatten – som inom kort förväntas komma upp till omröstning i riksdagen – som ett välkommet initiativ, inte minst för Göteborg.

Tusentals arbetstillfällen

– Tonnageskatten är kanske en liten reform i det stora hela, men för Göteborg som sjöfartsstad är den betydelsefull. Vi har under flera år sett hur svenska fartyg flaggats ut och istället blivit danska, brittiska och andra länders. Med tonnageskatten så är förhoppningen att fler fartyg ska flaggas in så att vi får en stärkt handelsflotta som även kan erbjuda utbildningsmöjligheter. Vi har erkänt duktiga sjömän i Sverige, men om vi inte har en flotta så är det svårt att få ut dem på praktik. Därför kommer det här också att stärka sjöfartsnäringen långsiktigt, sade hon och fortsatte:

– Branschen själva uppskattar att införandet av tonnageskatten kan innebära 14.000-15.000 nya arbetstillfällen i landet, vilket är oerhört positivt.

Ersättning för id-kontroller

Av höständringsbudgeten för 2016, som också presenterades på tisdagen, framgår att ytterligare 52,5 miljoner kronor föreslås gå till ”Utveckling av statens transportinfrastruktur”. Detta anslag får användas till utgifter för att ersätta transportörer för kostnader för identitetskontroller, där framförallt Scandlines har haft extrakostnader som uppgår till flera miljoner.

– Det har varit en diskussion om att även ersätta aktörer inom dessa områden för förlorade intäkter, men vi bedömer att det är omöjligt i förhållande till EU att göra det. Men däremot så är det meningen att de aktörer som har haft kostnader för till exempel väktare eller ombyggnader av terminaler ska få ersättning för dessa direkta kostnader. Hur fördelningen kommer att vara mellan olika transportörer kan jag inte svara på, säger Anna Johansson.

Nej till skattefinansierad isbrytning

Frågan om isbrytningen – som i dag i huvudsak finansieras av farledsavgifter – saknades i budgeten. Bland annat har Sveriges Hamnar och Svensk Sjöfart drivit frågan om att staten ska bekosta isbrytningen. Anna Johansson beskriver frågan som komplicerad.

– Vi har en ordning i Sverige där farledsavgifter egentligen ska täcka de utgifter som Sjöfartsverket har. Och det finns i dag ingen som är beredd att flytta över den kostnaden på skattekollektivet. 

Inget besked om hamnfördjupning

Vad gäller fördjupningen av farled och hamn i Göteborg, som enligt Göteborgs Hamn krävs för att kunna ta emot de större oceangående containerfartygen, så är det en fråga som man, enligt Anna Johansson, kommer att ta ställning till i kommande åtgärdsplanering.

– Det projektet får vägas mot andra behov i både väg- och järnvägsnätet i Sverige. Det finns därför inte med i den här budgeten, utan det kommer i så fall att vara med i nästa nationella plan 2018.