Det är ett långt liv till sjöss som finns samlat i fotoalbumet som Keijo Pyykönen tar fram och lägger upp på ett av borden inne på Sjöfartsmuseet i Göteborg där han ska träffa Sjöfartstidningen.

Han bor i Sävenäs i Göteborg, men har under de senaste 50 åren arbetat ombord på Silja Lines färjor och före det Johnson Lines lastfartyg som motorman. I början av det här året gick han i pension.

Kommer sakna kollegorna

Det sista fartyget som Keijo Pyykönen jobbade på blev också det han varit på längst, nämligen kryssningsfärjan Silja Symphony som går mellan Stockholm och Helsingfors.

– Jag var med när hon byggdes i Åbo 1991, säger han. 

Som motorman har Keijo Pyykönen fått jobba med allt från reparationer till att sköta bunkring och rutiner inför ankomst och avgång.

– Vid ankomst ska man öppna alla vattentäta dörrar och sätta i baxen, ta ner stoppspaken och öppna indikatorkranarna. Vid avgång baxas motorerna för att få ut luften ur cylindrarna och se så det inte är något läckage …

Det lyser i ögonen på Keijo Pyykönen när han berättar om sitt jobb, de olika arbetsmomenten och sitt liv till sjöss. Som nybliven pensionär är det kamratskapen och vännerna han kommer att sakna mest.

– Det är många minnen som man har med sig, vi har haft så otroligt kul ihop, säger han.

Innan han började jobba på färjorna mellan Sverige och Finland seglade han runt världen. Han började sitt liv till sjöss på Broströms Vingaholm den 22 december 1972, ett datum han minns exakt. Han hade läst en verkstadsteknisk utbildning på Barken Viking och fått sitt första jobb, en långsegling till andra sidan jorden. Trodde han.

– De stod på Chapmans torg i Majorna i Göteborg och ropade ut vilka jobb som fanns och då skulle Vingaholm gå till Veracruz i Mexiko och Sydstaterna och det lät ju väldigt roligt. Men när jag kom ombord i Oslo gick vi direkt till Uddevalla och där började de måla om skorstenen. Konstigt tänkte jag och frågade en matros som svarade att vi ska in på en annan trad nu. Vad fan säger du, sa jag. Ja, vi ska till Medel-havet. Det var inte riktigt det jag hade tänkt, säger han och skrattar.

Hamnade på färjorna

Trots det missödet fick han mersmak för livet till sjöss och hans fotoalbum är fullt med bilder på fartyg han seglat med, hamnar han besökt och på sjöfolk han arbetat med. Han började i Johnson Line i mitten på 1970-talet, vilka ägde Silja Line till hälften. Hans första Finlandsfärja blev Silvia Regina som seglade mellan Stockholm och Helsingfors där han började 1989.  

– Jag fick frågan från kontoret om jag ville börja där och först var jag osäker, det var inte riktigt min grej. Men så hade jag och min fru planer på att skaffa barn så jag tänkte att vi testar eftersom det ger en annan typ av ledighet. Och det var faktiskt ganska roligt. Och väldigt fint, säger han.

Några starka minnen han kommer bära med sig är från när olika celebriteter kommit ombord, bland annat en dag då det finska presidentparet Mauno Koivisto och Tellervo Koivisto chartrade Silvia Regina.

– En annan gång kom den spanske kungen Juan Carlos och drottning Sofia med flotta bilar och livvakter och alltihop. Vi stod allihop nere i maskin och tittade på skärmarna och såg när de kom ombord.

Det blev bara tre år på Silvia Regina för Keijo Pyykönen, sedan fick han chansen att börja på Silja Symphony där han blev kvar i över 30 år, hela vägen till sin pension. 

– Jag ska försöka låta bli att ringa till dem och tjöta, men självklart har Symphony en plats i mitt hjärta, säger han.

FAKTA: Keijo Pyykönen.
Född: 1956.
Gjort: Varit motorman i 50 år hos Silja och Johnson Line.
Framtid: Har blivit pensionär.