Så fungerar de nya reglerna

Läs mer: Astana blir först in i nya registret

1. Vad är ett bareboat-register?

–Bareboatcharter betyder att du hyr in eller ut fartyg utan besättning. Det nya är att man nu i det svenska fartygsregistret, som Transportstyrelsen ansvarar för, har skapat en särskild så kallad skeppslegodel som är separat från de fartyg som permanent ligger i det svenska registret. Ett register för fartyg som tillfälligt registreras i Sverige, kan man säga.

2. Vad är skillnaden på det vanliga fartygsregistret och skeppslegodelen?

–Ägarskapet och tidsbegränsningen.
Fartyg i skeppslegodelen ägs av någon annan och har ett annat primärt register, men är tillfälligt registrerade under svensk flagg av den som hyrt fartyget.  

3. Hur fungerar det?

–För att chartra in ett fartyg behövs ett medgivande från Transportstyrelsen. Redaren ansöker om medgivande för fem år i taget. Om du inom den perioden inte längre har behov av fartyget kan det registreras ut från Sverige och gå tillbaka till sin ägare. Behöver du fartyget längre än fem år kan du ansöka om förlängning.

4. Hur kan det nya registret göra nytta?

–Det nya, och det som är bra för svenska rederier, är att det nu finns en tydlig process för att chartra in fartyg tillfälligt till Sverige. Har du som redare behov av att operera fartyg under en begränsad period under svensk flagg så går det att göra nu. Flexibiliteten ökar och det blir lättare att prova på svensk flagg.

5. Räknas fartyg i svenskt bareboat-register som svenska?

–Ja. Så fort ett fartyg hyrs in och registreras under svensk flagg lyder fartyget fullt ut under svensk tillsyn och lagstiftning. Man skiljer inte på fartyg i skeppslegodelen och fartyg i det permanenta registret, vilket gör detta positivt också för Sverige som flaggstat. Även om det är under en begränsad period så kan antalet svenskflaggade fartyg öka och myndigheterna får in mer avgifter. Och om det skulle bli krig eller krigsfara står alla fartyg med svensk flagg till Sveriges förfogande.

6. Kommer registret att användas?

–Vi har fått positiva signaler från flera håll. Vi har några rederier som är på tårna och som har fartyg på väg att chartras in under svensk flagg. 

7. Vem kan typiskt ha nytta av det här?

–Det typiska exemplet är en svensk redare som har långtidskontrakt med ett oljebolag eller annan kund, och ser att de egna fartygen inte räcker till. Då kan det vara utmärkt att, istället för att köpa eller bygga nytt, hitta fartyg att chartra in under en period i samband med att man har det här kontraktet. 

8. Hyra ut fartyg då?

–Det har gått att göra även tidigare, men med de nya reglerna krävs medgivande från Transportstyrelsen om att få hyra ut fartyget fem år i taget. Det ger staten mer kontroll och insyn i vilka fartyg som tillfälligt försvinner från Sverige. Rederier som redan har utchartrade fartyg behöver också ansöka om medgivande. 

9. Är ett bareboat-register den gyllene lösningen som ska fixa svensk sjöfart?

–Nej. Det är en av flera åtgärder för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Bareboat-registret är en pusselbit som ska ses i en helhet tillsammans med skatteregler och annat. Det är en åtgärd som kan förbättra och förenkla för svenska rederier och som är särskilt bra för vissa. Vi har en stor flotta av fartyg med svensk koppling runt om i världen. Med bareboat-registret kan man få rederier att prova på svensk flagg under en period, och se om det kan leda till något långsiktigt.