Studenter grillade minister och branschhöjdare

Bakom arrangemanget stod föreningen Svensk Sjöfart tillsammans med Chalmers Sjöfartshögskola. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson, Chalmers prorektor Maria Elmquist och Sjöfartshögskolans chef Fredrik Olindersson fick ge sin syn på läget för sjöfarten under ett panelsamtal på scen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson fick svara på vad han är mest nöjd med.

– Det är flera delar som hänger ihop: vi har tagit bort stämpelskatten, vi har infört bareboat-registret och vi har sett över tonnageskatten. Det handlar om att jämna ut konkurrensvillkoren, sa Andreas Carlson. 

Anders Hermansson lyfte att branschen uppskattar att det börjat hända saker. 

– Det viktigaste för oss är att det nu finns en rörelse. Det har tagit väldigt lång tid att komma till den här punkten, men nu ser vi ett uppvaknande och en förståelse för hur beroende vi som land är av sjöfart för vår handel, industri och försörjningstrygghet. Det finns ett helt ekosystem där rederinäringen faktiskt är centrum, sa han.

Praktikplatser och snabbspår

Brist på praktikplatser på fartyg beskrivs som en flaskhals i utbildningssystemet. Skolchef Fredrik Olindersson lyfte frågan på scen och Andreas Carlson sa sig vara beredd att titta på branschens förslag om att fler statliga fartyg ska ta emot elever.

En student undrade hur panelen ser på Försvarsmaktens ökade behov av sjömän. Arbetar man med snabbspår och samarbeten mellan försvaret och den civila sjöfarten? Skolchef Fredrik Olindersson sa att Chalmers har ett samarbete med Försvarsmakten där man kan bli officer samtidigt som man läser till högskoleingenjör. Nu tittar skolan tillsammans med marinen på om man kan göra något liknande på den maritima sidan.

En student frågade varför ett rederi ur ett rent finansiellt perspektiv ska välja svensk flagg istället för exempelvis liberiansk. Vad kan Sverige göra för att motverka detta på en global nivå? 

Infrastrukturministern högg ordet direkt.

– Det är klart att det finns olika grader i flaggstats… nu höll jag på att svära. Men redarna jag pratar med väljer inte mellan Sverige och Liberia, utan mellan Sverige och Danmark eller andra länder som också har hög standard men bättre villkor. När svenska rederier flaggar ut så är det ofta till en annan EU-flagg. Det är familjeägda företag som inget annat vill än att ha svensk flagg – men man är på en global konkurrensutsatt marknad och tvingas flagga i ett annat EU-land, sa Andreas Carlson.

Han fortsatte: 

– För att komma åt dem som verkligen vill runda systemet finns det andra verktyg. Bekvämlighetsflagg och andra smitvägar behöver vi komma åt med andra metoder. Att sänka standarden på svensk flagg är vi inte ute efter. Vi ska ha en hög standard, vi ska vara en attraktiv flaggstat, men vi ska ha jämbördiga konkurrensvillkor.

Anders Hermansson höll med. Konkurrensvillkoren är jätteviktiga, och första steget är att Sverige ska bli konkurrenskraftigt i Europa. 

– Ungefär 30 procent av den globala handelsflottan idag är registrerad i ett europeiskt land, sa han. 

Breda utbildningar ett måste

Fler och fler frågor poppade upp från studenterna i salen. Hur ska inlandssjöfarten öka? Hur ser man på övningsfartyg och praktisk träning kontra simulatorer? Kan man räkna praktiktid på ett mer effektivt sätt? Minister, vd och skolchef turades om att svara.

Fredrik Olindersson lyfte vikten av kompetens för att lösa branschens utmaningar.

– Det är därför vi har utbildningar som är så breda. Ibland kanske ni sitter och tänker ”måste vi verkligen kunna ekonomi, juridik och logistik?”. Ja, det måste ni. För att lösa de här problemen måste man ha en helhetssyn och det är därför våra utbildningar ser ut som de gör, säger han. 

Sjökaptensstudenter haffade ministern

Studenterna Felix Svedjeås och Lynx Kjellin haffade infrastrukturministern i korridoren efter panelsamtalet. De läser andra året på sjökaptensprogrammet.

– Vi frågade bland annat vad politikerna vill göra för att få oss att stanna på svenska fartyg istället för att gå till internationella fartyg, säger Lynx Kjellin.

Fick ni något bra svar från ministern? 

– Ja men det tycker jag. Han sa att man ska få in fler svenskflaggade fartyg, och genom att göra det ska man öka den svenska sjöfarten och den svenska ekonomin, och sedan kunna jämna ut villkoren jämfört med vad till exempel norska fartyg har, säger Lynx Kjellin. 

Felix Svedjeås frågade ministern hur snabbt den svenska handelsflottan ska växa.

– Han pratade väldigt mycket om att dubblera antalet svenskflaggade fartyg från 105 till 200, och jag frågade vad han ser för tidspann på det. Det är ju stor skillnad på fem eller tio år. Men det fick jag inte riktigt svar på, säger han.

Han ville också veta varifrån fartygen ska komma.

– Är tanken att bygga nya fartyg, eller att flagga in fartyg som redan finns? Jag är nyfiken på om han tänker sig att staten ska gå in och stötta, som man gör med kraftverken till exempel, för att kunna trycka på och få företag att våga satsa. Jag är nyfiken på vad han ser för lösningar, säger Felix Svedjeås.

Fick du svar?

– Tyvärr inte något konkret. Men jag ska se om jag kan fånga honom igen.