Steg framåt, men klimatstriden kvarstår

IMO, International Maritime Organizations miljökommitté, MEPC, samlades under förra veckan i London för sitt 84:e möte. På dagordningen stod flera avgörande miljö- och klimatfrågor för den globala sjöfarten.

Mötet resulterade i konkreta framsteg inom bland annat utsläppsregler, plastföroreningar och barlastvatten, samtidigt som oenigheten kring framtidens klimatregelverk fortsatt präglar förhandlingarna.

– Vi är tillbaka på rätt spår, men vi måste återuppbygga förtroendet. Jag uppmanar er att behålla detta momentum i det fortsatta arbetet mellan mötena och att ta fram underlag som kan samla medlemsländerna, sa IMO:s generalsekreterare Arsenio Dominguez när mötet avslutades. 

Nytt utsläppskontrollområde

Ett av de viktigaste besluten var antagandet av ett nytt utsläppskontrollområde (ECA) i Nordostatlanten. Från den 1 september 2028 måste fartyg i området använda lågsvavligt bränsle eller alternativa tekniska lösningar som skrubbers. Kraven på kväveoxidutsläpp för nybyggda fartyg skärps dessutom från 2027.

– Det nya ECA-området innebär ett viktigt steg för att minska sjöfartens miljöpåverkan i Europa och Nordatlanten, men det ställer också tydliga krav på anpassning från rederierna, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart och som deltog på plats under mötet.

Regler om plastpellets

MEPC beslutade även att ta fram obligatoriska regler för hantering av plastpellets till sjöss efter tidigare utsläppsincidenter. Arbetet med att minska undervattensbuller fortsätter och datainsamlingen inom området förlängs med två år. Inom barlastvattenområdet går IMO vidare med skärpta krav som innebär att fartyg måste kunna visa att reningssystem fungerar i praktiken, inte enbart att systemen är installerade och certifierade.

Fortsatta förhandlingar

Den mest omdiskuterade frågan under mötet var dock IMO:s Net Zero Framework – det globala klimatramverk som ska styra sjöfartens utsläppsminskningar framöver. Trots försök från flera medlemsländer att försvaga eller omförhandla förslaget beslutade kommittén att behålla ramverket som grund för fortsatta förhandlingar. Kärnfrågan gäller införandet av en global mekanism för koldioxidprissättning, där medlemsländerna fortsatt står långt ifrån varandra.

EU, Storbritannien, Australien och Kanada hör till de länder som stödjer systemet, medan bland andra USA, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten vill se alternativa lösningar eller svagare regler. Förhandlingarna fortsätter nu genom flera arbetsgruppsmöten under hösten inför nästa avgörande möte senare under året.

– Det är tydligt att det finns en fortsatt splittring mellan medlemsstaterna. Samtidigt ser vi att arbetet går vidare, vilket är avgörande för att på sikt nå en global överenskommelse, säger Fredrik Larsson.