Annons
ISBRYTNING
Sjöfartsverket sneglar på nya finska isbrytaren
Den nya finska isbrytaren som ska byggas i Helsingfors kan bli förebild för Sveriges nästa generation isbrytare. Genom att utgå från den finska konstruktionen hoppas Sjöfartsverket kunna få två fartyg för de drygt fyra miljarder kronor som regeringen avsatt för att ytterligare förnya isbrytarflottan.
Publicerad
Sveriges omfattande generationsskifte inom isbrytningen var en av programpunkterna när Sjöfartsverket arrangerade sin årliga sjöfartsdag i Göteborg under torsdagen. Rederidirektör Fredrik Backman redogjorde för arbetet med den isbrytare som Sjöfartsverket beställt i Sydkorea, ett projekt som just nu är inne i en intensiv designfas. Fartyget, som bygger på designen ARC130, ska levereras 2029.
– När vi upphandlade den här isbrytaren hade vi en väldigt detaljerad grunddesign som vi upphandlade på. Men nu håller vi på att göra alla konstruktionsritningar så att vi faktiskt kan bygga fartyget, sa Fredrik Backman under presentationen.
Modernisering i fokus
Men mycket handlade också om den tidsplan som Sjöfartsverket tagit fram för hur isbrytarflottan behöver moderniseras. Regeringen har avsatt 4,1 miljarder kronor i den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037 för att fortsätta förnya den svenska isbrytarflottan. Sjöfartsverket hoppas att de pengarna ska räcka till att kunna beställa två mindre isbrytare. En förebild är Finlands nya isbrytare Aino, som ska byggas i Helsingfors av DNY Finland. Det är en isbrytare av kategori B+ som främst är avsedd för operationer i Fiska viken och som blir 96 meter lång, 24 meter bred med en installerad effekt på 10,5 MW och ska enligt den presenterade tidplanen levereras hösten 2029.
– Vi följer det här bygget med stort intresse. Det är en väldigt kapabel isbrytare, sa Fredrik Backman.
Hoppas få två fartyg för pengarna
Vi följer det här bygget med stort intresse. Det är en väldigt kapabel isbrytare.
Enligt Fredrik Backman skulle den finska konstruktionen kunna vara ett betydligt billigare alternativ för Sverige än att utveckla och bygga ytterligare stora isbrytare av samma typ som den som nu beställts från Sydkorea.
– Här finns en färdig design och ett betydligt billigare koncept. Den finska isbrytaren har två stela axlar och en roterande propeller i fören istället för tre roterande propellrar som vi har på den svenska isbrytaren. Man skulle kunna modifiera den här designen med lite mer hästkrafter och lite mer stål så det blir en A-klassisbrytare och då hoppas vi kunna bygga två båtar i den storleken, sa han.
Två nya isbrytare föreslås till 2033 och 2034
I somras presenterade Sjöfartsverket en plan för den fortsatta förnyelsen av isbrytarflottan genom rapporten Vintersjöfart i en föränderlig värld, som Sjöfartsverket tagit fram tillsammans med finska Trafikledsverket. Där föreslås att Sverige beställer ytterligare två nya A-isbrytare under 2028. Enligt den föreslagna tidplanen skulle de fartygen i så fall kunna levereras 2033 respektive 2034 för att successivt ska ersätta de äldre isbrytarna i Atleklassen. Den första av dessa föreslås tas ur drift 2030, ytterligare en 2034 och den tredje efter planperiodens slut.
Äldre fartyg kan bidra med reservdelar
En viktig del av Sjöfartsverkets planering är hur de äldre isbrytarna ska kunna hållas i drift tills det att ersättarna är på plats. Fredrik Backman pekade på möjligheten att ta till vara reservdelar och komponenter från de fartyg som avvecklas. Totalt byggdes fem fartyg inom Atleklassen på 1970-talet för Sverige och Finland.
– När vi plockar de här fartygen ur produktion skulle vi kunna spara de mest kritiska komponenterna och därigenom ha möjligheten att fortsatt förvalta ett av Atleklass-fartygen, sa Fredrik Backman under torsdagens presentation.
I rapporten från juli föreslås också en livstidsförlängning av Oden under 2033 och av Idun under 2037. För Ale finns en separat plan som är kopplad till de nya slussarna i Trollhätte kanal.
Fördjupat samarbete med Finland
Att Sjöfartsverket nu intresserar sig för Ainos konstruktion ligger också i linje med ambitionen att fördjupa samarbetet med Finland kring vintersjöfarten. I den gemensamma rapport som presenterades i juli pekar de svenska och finska myndigheterna på behovet av ett moderniserat bilateralt avtal, vidareutveckling av det gemensamma ledningssystemet IBNet och möjligheten att genomföra gemensamma upphandlingar av extra isbrytarresurser.
Myndigheterna vill också fortsätta samordna utvecklingen av framtidens isbrytare och söka gemensam EU-finansiering för investeringar och utvecklingsprojekt.
