Kustbevakningen stärker beredskap mot GNSS-störningar

Problemen med GNSS-störningar har vuxit under senaste åren och är särskilt påtagliga i den sydöstra delen av Östersjön. GNSS är ett samlat begrepp för satellitbaserade navigationssystem där bland annat GPS ingår.

Störningar förekommer huvudsakligen i två former enligt ett pressmeddelande från Kustbevakningen, jamming och spoofing. Vid jamming blockeras satellitsignalerna så att positioneringen slutar fungera. Spoofing innebär i stället att ett fartyg kan få en falsk position som ser korrekt ut, trots att den inte stämmer med fartygets verkliga position.

Nu har Kustbevakningen arbetat med förbättra de egna besättningarnas förmåga att förstå, identifiera och motverka effekten av GNSS-störningar till sjöss. Även i störd miljö ska Kustbevakningen kunna utföra sina arbetsuppgifter.

– Målsättningen har varit att Kustbevakningens besättningar aldrig ska överraskas av GNSS-störningar och alltid ha fungerande backup i form av död räkning, gyro och logg. Vi har vidtagit åtgärder för att kunna navigera oavsett signal och därmed ha förmåga att utföra våra uppgifter. Alla ska kunna arbeta tryggt även i störd miljö, säger Kustbevakningens projektledare Niklas Blume i pressmeddelandet.

Falska positioner kan spridas till andra system

Tester och analyser som Kustbevakningen genomfört visar att satellitpositioneringen kan påverkas eller helt försvinna inom några sekunder när en störning inträffar.

Ett särskilt problem är att falska positionsuppgifter i vissa fall kan accepteras av systemen ombord utan att någon tydlig varning visas. Den felaktiga informationen riskerar därefter att spridas vidare till andra system, däribland AIS, radaroverlay samt kommunikations- och ledningssystem, skriver myndigheten.

Det kan i sin tur påverka den gemensamma lägesbilden och göra det svårare för besättningar och ledningsfunktioner att fatta beslut på korrekta grunder.

Tränar på navigation utan satellitsignaler

Som en del av arbetet har Kustbevakningen gått igenom sin navigationsförmåga och kartlagt utrustning och system ombord för att identifiera hur beroende de är av GNSS-system och hur känsliga de är för störningar.

Myndigheten har också granskat tidigare rutiner, utbildningar och arbetsmetoder samt studerat hur andra relevanta organisationer arbetar med motsvarande problem.

– Vi har skapat en robust grund för samtliga besättningar, samtidigt som detta är ett arbete som behöver utvecklas kontinuerligt. Förmågan att navigera under störda förhållanden är ett teamarbete. Det kräver en tydlig rollfördelning, en aktiv ifrågasättandekultur och en gemensam lägesbild där även osäkerheter tydligt uttalas, säger Niklas Blume.

Skapar ny internutbildning

Enligt Kustbevakningen är förmågan att navigera oberoende av satellitsignaler viktig för myndighetens verksamhet både i fredstid, i så kallade gråzonssituationer och vid höjd beredskap.

Nästa steg blir en ny internutbildning för Kustbevakningens personal. Utbildningen ska bland annat innehålla simulatorbaserade övningar där besättningarna får träna på att hantera tekniska störningar och osäker information under navigering.

Kustbevakningen uppger samtidigt att dess besättningar redan regelbundet märker av GNSS-störningar till sjöss.

– Vårt råd till andra som arbetar till sjöss är att vara medveten om problemet och aldrig enbart förlita sig på GNSS-integrerad navigationsutrustning, säger Niklas Blume.