Kustbevakningen: Fler skuggfartyg undviker svenskt vatten

Kustbevakningen har under de senaste månaderna genomfört flera uppmärksammade insatser mot fartyg kopplade till den så kallade skuggflottan. Bakgrunden är att myndigheten i allt högre grad upptäckt fartyg som seglar under misstänkt falsk flagg, ett agerande som enligt Kustbevakningen innebär brott mot både internationell havsrätt och svensk lagstiftning.

Kustbevakningens och andra myndigheters insatser mot fartyg i den så kallade skuggflottan tycks också ha fått effekt. Det framkom under ett seminarium i Almedalen under onsdagen där Stefan Hector, biträdande rikspolischef från Polismyndigheten, Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen och Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen medverkade och som redogjorde för situationen.

– Vi ser ett visst förändrat beteende där fler fartyg som är under sanktioner undviker svenskt territorialhav, säger Daniel Stenling.

Går söder om Bornholm

Även om myndigheten betonar att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser pekar de första observationerna på att insatserna påverkar fartygens vägval i Östersjön.

– Det tydligaste är att man går söder om Bornholm istället för den vanliga farleden genom Bornholmsgattet, säger Daniel Stenling.

Bakom utvecklingen ligger en rad ingripanden mot fartyg som seglat under falsk flagg. Kustbevakningen menar att dessa fartyg inte uppfyller de grundläggande kraven i havsrätten och därför inte heller kan åberopa rätten till oskadlig genomfart genom svenskt territorialvatten.

– När man inte upprätthåller de grundläggande delarna av havsrätten bryter man också mot svensk lagstiftning. Då har vi både skyldighet och rättighet att ingripa tillsammans med polisen, säger Daniel Stenling.

Skapar nya risker

Skuggfartygens nya vägval skapar dock nya risker, menar Pernilla Wallin, chef Enheten för fartyg och sjövärdighet på Transportstyrelsen, som under ett seminarium om hybridhoten i vårt maritima närområde lyfte fram de nya riskerna som uppstår.

– Det handlar om att när vi nu är inne och stör de här fartygen, så tar de andra vägar än tidigare. Det gör att de här etablerade vägarna och separeringarna sätts ur spel och det skapar en annan risk, säger hon.

Bättre på att identifiera 

Att myndigheterna nu agerar mer offensivt beror enligt Daniel Stenling på flera faktorer. Kustbevakningen upplever dels att antalet falskflaggade fartyg har ökat, dels att myndigheten blivit bättre på att identifiera dem.

Sedan den 1 mars har Kustbevakningen dessutom fått utökade möjligheter att bedriva underrättelseverksamhet mot brottslighet i den maritima miljön.

– Vi har blivit bättre på att upptäcka de här fartygen och vi känner oss också tryggare i den juridiska grunden för att agera mot dem, säger Daniel Stenling.

Tre fartyg ligger kvar

Tre fartyg ligger fortfarande kvar i och utanför Trelleborg. Ett av dem, Caffa som ligger i Trelleborg, har beslagtagits av polisen efter en rättshjälpsbegäran från Ukraina inom en utredning om misstänkta krigsbrott.

Två andra fartyg, Jin Hui och Sea Owl I, har belagts med nyttjandeförbud av Transportstyrelsen eftersom de är falskflaggade och har andra brister som måste åtgärdas innan de får fortsätta sina resor.

– Vi väntar på att rederierna ska registrera fartygen korrekt under en ny flaggstat och åtgärda övriga brister så att de kan segla vidare, säger Daniel Stenling.