Fyra nya franska fregatter – miljardlyft för Oresund Drydocks

Det var under tisdagen som regeringen gav beskedet att Försvarets materielverk (FMV) nu fått i uppdrag att inleda förhandlingar om anskaffning av fyra fregatter av klassen Frégate de Défense et d’Intervention (FDI) från franska Naval Group.

För Oresund Drydocks i Landskrona kan satsningen innebära långsiktiga miljarduppdrag och en central roll i svensk marin infrastruktur under flera decennier. Redan i februari i år valde Naval Group att knyta till sig Oresund Drydocks tillsammans med med Stockholms Reparationsvarv som svenska partners för underhåll, service och framtida moderniseringar av fregatterna genom ett strategiskt samarbetsavtal.

– Vi ser Naval Group som en strategisk partner. Våra unika faciliteter i hjärtat av Öresundsregionen, kombinerat med omfattande tekniska och personella resurser, gör att vi kan leverera effektiva och kompletta lösningar för fartygsreparationer, underhåll och modernisering, sade vd Anders Larsson i samband med att avtalet offentliggjordes.

Planerar för expansion

Varvet befinner sig redan i en kraftig expansionsfas. Mellan 2021 och 2024 ökade omsättningen med 645 procent till 568 miljoner kronor. I dag finns en torrdocka och en flytdocka, men enligt vd Anders Larsson planeras en tredje docka inom fem år.

– Vi har resurser för att kunna bygga ut både vad gäller det militära och det civila. Det är det som är fördelen med att vi är den enda kvarvarande stora varvsanläggningen i Sverige, säger han till Ekonomikanalen EFN. 

Största satsningen på decennier

I Sverige kommer den nya fartygstypen att få namnet Luleåklass och leveranserna planeras till perioden 2030–2034. Statsminister Ulf Kristersson beskriver satsningen som en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripensystemet.

– Vi måste göra allt rätt här hemma när världen är stökig och farlig. Skydda Sverige, svenskar och svenska intressen. Det här rör sig om en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen på 80-talet. En tredubbling av luftvärnet jämfört med idag. Det säger något om vidden av detta beslut för svensk säkerhet till sjöss – men också om tryggheten för alla svenskar, säger statsminister Ulf Kristersson

Ett nytt marint tänkande efter Nato

Bakgrunden till beslutet finns redan i försvarsbeslutet 2020, där behovet av nya ytstridsfartyg pekades ut. Men utvecklingen i omvärlden med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges inträde i Nato har förändrat kraven på den svenska marinen.

– Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger Johan Norlén, marinchef i ett uttalande.

Ett förmågelyft

FDI-fregatterna är utvecklade för avancerat luftförsvar och kommer att fungera som rörliga plattformar för att skydda både militära och civila transporter. Fartygen får även omfattande ubåtsjaktförmåga och möjlighet att operera helikopter ombord. Den större storleken innebär också bättre uthållighet och plats för större besättningar än dagens svenska korvetter.

– Det här är ett förmågelyft och en naturlig del i den kvalitativa och kvantitativa tillväxt vi nu är inne i, där luftvärnsfregatterna tillsammans med sin utökade förmåga, uthållighet och ubåtsjaktförmåga kommer vara ett starkt bidrag till marinen, nationen och alliansen.

De fyra fartygen kommer att få namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Halmstad och HMS Trelleborg.