KULTUR
Han följde sjöfartens uppgång och fall med kameran
I decennier fotograferade Göran Lidén och hans far, Gösta Lidén, den svenska sjöfartens storhetstid. Nu ska några av bilderna bli bok.
På en vägg inne i den gamla stallbyggnaden ute på Varaslätten i Västra Götaland hänger en skylt där det står Gösta Lidén, Kungl. Hovfotograf. Med de vida fälten och slätterna utanför fönstret har Göran Lidén en fotoateljé med mörkrumsutrustning, ljusbord, Hasselbladare och Rolleiflex-kameror på hyllorna, men också gott om fotografier från en lång karriär som fotograf tillsammans med sin far.
I decennier drev han en fotofirma med sin far Gösta Lidén, en duo som blev bland de största och mest välrenommerade sjöfartsfotograferna på västkusten i efterkrigstid. De fotograferade Götaverkens nybyggen, tog inredningsbilder ombord på Svenska Amerika Linjens nyaste fartyg och tog även porträtt på den tidens redarpampar.
Tidsdokument som kom till nytta
När man bläddrar i broschyrer från Svenska Amerika Linjen och ser de praktfulla interiörerna från exempelvis Kungsholm från 1966 är det inte sällan som det är far och son Lidéns bilder. De har nu kommit att bli ovärderliga tidsdokument till den bok om Kungsholm av författaren David Leidenborg som släpps till hösten och som uppmärksammar att det i år är 60 år sedan den sista av de klassiska Amerikabåtarna byggdes.
– Vi lämnade många av negativen till kunderna när vi lade ner 1971, exempelvis till Götaverken, och idag vet ingen var de har tagit vägen. Men jag sparade en låda med kopior på bilder från Kungsholm. Jag tänkte att det kunde vara kul att ha och det kom ju väl till pass, säger Göran Lidén.
Började hos porträttfotograf
Historien började långt innan Göran själv blev fotograf. Hans far Gösta kom till Göteborg 1928 och fick anställning hos den då välkände porträttfotografen Anders Karnell. När han avled 1934 tog Gösta över verksamheten tillsammans med en kompanjon. Med företaget följde också en rad betydande kunder, så som Svenska Amerika Linjen och Götaverken.
Jag var med min pappa ganska tidigt och bar väskor och stativ. Det var jättespännande att gå ombord på en Amerikabåt
– Min pappa brukade säga att det var hans livs lycka att han fick börja hos Karnell, säger Göran Lidén.
Svenska Amerika Linjen hade vid den tiden etablerat sig som en av Sveriges mest prestigefyllda rederier, och Götaverken utvecklades till en av världens mest betydande fartygsbyggare.
Som liten fick Göran följa med sin far ombord på de stora fartygen, inte sällan på Svenska Amerika Linjens fartyg, miljöer som få andra fick tillträde till.
– Jag var med min pappa ganska tidigt och bar väskor och stativ. Det var jättespännande att gå ombord på en Amerikabåt.
Fortsatte med sin far
Efter en kort tid på gymnasiet valde Göran Lidén att lämna studierna för att arbeta helt med sin far. Därmed inleddes ett samarbete som skulle pågå till 1971.
Det blev fem, sex uppdrag åt Götaverken per år i snitt. Varvet ville ha varje nybyggt fartyg dokumenterat, från maskinrum och brygga till hytter, mässar och andra utrymmen. Uppdragsgivarna ville ha bilder till broschyrer, pressmaterial och teknisk dokumentation.
– Ofta gjordes fotograferingarna under fartygens provturer. Vi brukade skoja om att målarna stod på kajen och målade fortfarande när båten drogs ut, säger han.
Bilderna togs under tidspress samtidigt som varvsarbetarna fortfarande arbetade ombord.
– Provturen innebar att fartygen gick det som kallades Vingamilen. Man gick fram och tillbaka och testade fart och olika manövrar. Det gjorde det inte lätt att ta skarpa bilder samtidigt, speciellt inte nere i maskin när de körde för full fart. Men på något sätt måste kameran ha vibrerat i takt med maskinerna för det blev skarpt.
Hamnade i skvallerpressen
Ibland handlade uppdragen om annat än bara fartygen. Ett av de mer spektakulära minnena från Göran Lidéns karriär är bröllopet mellan redaren Dan-Axel Broström och hans tredje hustru Heidi Boyce år 1967. Dan-Axel Broström var då en av Sveriges mest omskrivna företagsledare, och bröllopet väckte stor uppmärksamhet.
– Intresset var så stort att man tvingades ha vakter vid entrén till Johanneskyrkan för att hålla journalister och nyfikna på avstånd. Det var bara en fotograf där och det var jag, säger han.
En av bilderna hamnade bland annat på Svensk Damtidnings förstasida.
– Det gjorde att jag har medverkat i skvallerpressen också, säger han.