ISBRYTNING
Sjöfartsverket: Staten bör finansiera isbrytning
Staten bör ta fullt ekonomiskt ansvar för statlig isbrytning. Det föreslår Sjöfartsverket som nu lämnar in sin treårsplan och anslagsframställan till regeringen.
– Nio av tio varor som exporteras och importeras till Sverige har gått på sjön. Svensk basindustri är i hög grad beroende av en sjöfart som fungerar året runt, oavsett väder. Isbrytning borde jämställas med vinterväghållning på land, säger Erik Eklund, Sjöfartsverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.
Isbrytning är inte skattefinansierad utan betalas av sjöfarten genom farledsavgifter som tas ut av alla fartyg som kommer eller går från Sverige. Enligt Sjöfartsverket går en tredjedel av farledsavgiften till isbrytning, men endast en procent av dem som betalar dem använder tjänsten.
Tomt i kassan
Trots tuffa besparingar och tillskott av medel från regeringen till 2026 så är prognosen för Sjöfartsverket dyster med en tom kassa i slutet av 2028. En av orsakerna uppges vara att antalet fartyg som anlöper Sverige har minskat med två procent per år sedan 2008.
– Svenska hamnar behöver vara öppna, och säkra, året om, i hela landet. Sverige är helt beroende av sjövägarna, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. För att säkra Sjöfartsverkets verksamhet långsiktigt föreslår vi därför att staten tar fullt finansieringsansvar för isbrytningen, säger Erik Eklund.
Ett genomsnittsår kostar isbrytningen drygt 400 miljoner kronor, men en svårare vinter kan det handla om hundratals miljoner kronor mer. Årets isutbredning är enligt Sjöfartsverket den största på 15 år och en av de sex värsta på 40 år.
Frigöra pengar till underhåll
Statlig finansiering av isbrytningen frigör medel från farledsavgifterna så att Sjöfartsverket långsiktigt kan hantera ett sedan länge eftersatt underhåll av farleder, ålderstigna fartyg och insatser för att nå klimatmålet.
Sjöfartsverket föreslår även ett ökat anslag som täcker förvaltningskostnader för bland annat samordning med andra myndigheter. Det finns stora möjligheter att resurser och kompetens även kan nyttjas på områden som inte direkt kommer handelssjöfarten till godo.
– Det kan användas till att förse andra myndigheter med sjögeografisk information, att delta i utredningar i maritima frågor, bistå med helikopter vid insatser, eller liknande saker, säger Erik Eklund.
Här hittar du Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan 2027-2029