Farehamnen – en investering för framtiden

En gråmulen morgon stänker regnet lätt mot vindrutan under färden på E6:an söderut. Skylten in mot Varberg dyker upp och långtradare på väg åt samma håll, lastade med virke, skvallrar om att det inte är långt kvar till en av landets ledande skogshamnar. Någon kilometer innan vägen når stadens centrum ligger hamnkontoret till höger, anspråkslöst beläget i en grå enkel tvåvåningsbyggnad.

När den nya hamnterminalen Farehamnen invigdes i september i fjol marknadsfördes den som Europas modernaste skogshamn. Frågan är hur man har tänkt att leva upp till epitetet?

–Vi har lagt fundamentet och tekniska förutsättningar för att kunna bli Europas modernaste skogshamn, säger Henrik Nanfeldt, kommersiell chef.

Hamnen lyfter bland annat fram direktanslutningar till motorväg och en ny fullängdsbangård för järnväg, optimerade och digitaliserade logistikflöden med öppen information i realtid, eldriven maskinpark och förberedelser för laddningsmöjligheter och internetuppkoppling till personal ombord.

Tio procent av totala exporten

Hamnen har stor betydelse för svensk export av sågade trävaror. Enligt statistiken för publika hamnar anslutna till Sveriges hamnar ligger Varbergs hamn i topp, med en export på 1,4 miljoner kubikmeter under 2023, vilket utgör tio procent av landets totala export av sågade trävaror. Närmast följer hamnar i Husum, Karlshamn och Piteå. Dock finns ett visst mörkertal då det i statistiken inte går att se vilka volymer av sågade trävaror som exporteras i container– och roroflöden.

–För sågade trävaror som inte är enhetsberett är Varberg stora. Det kan dock finnas en viss osäkerhet i statistiken med tanke på de trävaror som SCA exporterar via sina terminaler i Sundsvall och Umeå. Det är osäkert om dessa volymer räknas med i den publika statistiken eller inte, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi vid Göteborgs universitet.

Men kan Farehamnen vara Europas modernaste skogshamn? Johan Woxenius menar att det hänger på vad man lägger i ordet modern, att begreppet är aningen subjektivt.

–Att kalla hamnen den effektivaste hade kanske varit svårare att leda i bevis. Men kan du bygga en helt ny hamnterminal så kan du bygga för effektiva flöden efter dagens och kommande decenniers behov. Utan att hämmas av begränsningar som finns i gamla hamnar. Att den nya terminalen ligger nära bostäder kan dock innebära vissa restriktioner för buller, säger Johan Woxenius.

I hamnbassängen i den gamla hamndelen lossas timmer från det brittiska rederiet Scotline. Det är ingen händelse att just det fartyget är inne, då 70 procent av hamnens totala exportvolymer av sågade trävaror går med rederiet till Storbritannien.

Omfattande investering i nya kajer

Initiativet till den nya hamnen kom från kommunen som ville komma åt marken vid vattnet för att bygga bostäder. I vägen stod järnvägen in mot stan som grävts ned under jord, industrier och det gamla hamnområdet.

Ekonomichef Tony Ortenlöf säger att hamnbolaget har fått nödvändig ekonomisk kompensation för att släppa marken. Grundläggningen och bygget av den nya kajen har slukat mest pengar och totalt pekar slutnotan för det kommunalt ägda hamnbolaget mot närmare 800 miljoner kronor.

Den nya hamndelen ligger strax utanför den gamla. Tony Ortenlöf styr runt hörnet till den nya kajen.

–Kajen byggdes från noll och består av massor från utgrävningen av tunneln för tågen in mot stan.

Han kliver ur bilen och går fram till kajkanten. Molnen har spruckit upp och solen lyser över hamnen.

–Nedgrävt i marken ligger sammanlagt sju mil elkabel som förberedelse för eldrift och service till fartygen. Vi väntar på ett rederi som vill ha laddningstjänsten. Då ska vi ansluta kopplingsdonen.

Han pekar upp mot master utplacerade runt hamnbassängen.

–I toppen sitter internetsändare för wifi till personalen ombord.  

Sågverk vill skeppa från Västkusten

Varbergshamnens marknadsposition för sågade trävaror bygger på en stark kultur och historia kring skogsnäringen i regionen, med närhet till tre större sågverk. Johan Woxenius säger att Varberg har skapat en trovärdighet genom investeringar, kunnande och fokusering på skogsprodukter.

–Dessutom ligger man geografiskt bra till för att serva trävaruindustrin i södra Sverige.

Han säger att sågverk även uppåt landet söker sig till Göteborg och Västkusten då det är en fördel att komma ut på Västerhavet direkt, särskilt nu med det nya miljödirektivet som gör det dyrare att köra långt i Östersjön.

Johan Woxenius nämner också en gammal överenskommelse på Västkusten som har haft en positiv inverkan på volymerna i hamnen.

–Den bygger på att Göteborgs hamn inte har plats för allt och därför fokuserar på energiprodukter och enhetsberett gods. Därför lämnar man utrymmeskrävande styckegods och torrbulk till andra västkusthamnar, säger Johan Woxenius.

Viktigt för frakt till USA

Ett av företagen norrifrån som valt Varberg är Bergqvist Siljan AB som har tre sågverk i Dalarna. Bolaget, som exporterar 90000 kubikmeter trävaror om året till USA, har valt Varberg för att hamnen kan hantera större volymer och att det ger dem den mest kostnadseffektiva lösningen.

–Det handlar inte om att Varberg är billigare än andra hamnar, utan att vi med dem får den lägsta totalkostnaden för frakten till USA, säger försäljningschef Jerker Krumlinde.

Men helst hade företaget, med en egen containerterminal i Dalarna, fraktat sitt trä i container på järnväg till Göteborgs hamn.

–Men det har inte fungerat för att marknaden för gods som ska tillbaka till USA i container är för osäker. Därför går vi i stället på lastbil till Varbergs hamn.

I Varberg blickar ekonomichef Tony Ortenlöf ut över den nya hamnens tydligt markerade uppställningsytor och en ny lagerlokal där flödet styrs av ett nytt datasystem. Sensorer kommer att ge information för att styra belysningen i hamnen, övervaka ljudnivåer och erbjuda anlöpande fartyg väderuppdateringar i realtid.

Tony Ortenlöf sätter sig på huk vid kajkanten och pekar på en vitmålad fyrkant.

–Ser du rutan här? Den markerar ett lock till eldonen, säger han.

Kommersiell chef Henrik Nanfeldt sluter upp efter ett möte. De ser nöjda ut.

–För att kunna genomföra den här satsningen är vi beroende av kompetensen och drivet hos våra medarbetare, säger Henrik Nanfeldt.

Text: Lars Soold