”Vi skulle inte säga ’give us the money’ i det läget”

Att fartyg och sjötransporter utgör en avgörande del i Sveriges totalförsvar har knappast undgått någon. Viktiga försörjningskedjor måste fungera även i kris och krig, och Sveriges medlemskap i Nato har lyft frågan om beredskap ytterligare. 

Finansiering är kanske inte det första man tänker på i dessa sammanhang. Men det borde vi göra, menar Svenska Skeppshypoteks vd Arne Juell-Skielse. 

– Eftersom fartyg är så rackarns dyra behöver alla rederier extern finansiering. Banker är därför helt instrumentala för rederier, och i förlängningen även för att leveranskedjorna ska fungera, säger han. 

Svenska Skeppshypotek får bara finansiera fartyg och rederier med betydande svenskt intresse. Verksamhetens grundidé är att erbjuda rederier med svensk koppling en långsiktig kapitalförsörjning.

– Man pratar sällan om beredskap i samband med belåning av fartyg. Men att det finns rederier med svensk koppling är i högsta grad en fråga om civil samhällsberedskap.

Banker behöver ta hem kapital

Som en följd av omvärldsläget har Svenska Skeppshypotek börjat fundera på hur mer de kan bidra. Arne Juell-Skielse ser flera möjliga områden.

För att skapa ett robust samhälle behöver rederier ges möjlighet att klara både små och allvarliga kriser. Krig är en uppsägningsgrund för de flesta banklån. I skakiga tider kan banker tvingas ta hem kapital, vilket gör att en redare plötsligt kan behöva betala tillbaka sina lån.

– Samtidigt har Försvarsmakten rätt att kräva att få använda redarens fartyg för militära transporter. Som redare har du i det läget inte mycket val, samtidigt som du riskerar att gå omkull, säger Arne Juell-Skielse.

I det läget blir Svenska Skeppshypotek en viktig spelare. Till skillnad från de flesta banker är Skeppshypotekets verksamhet utformad för att ha en långsiktig syn på kreditrisk och har därför möjlighet att navigera sig igenom perioder med kris eller krig tillsammans med sina låntagare. Eller som vd:n uttrycker det: 

– Vi skulle naturligtvis ha svårt att säga ”give us the money” i ett sådant läge. 

Han betonar att det inte handlar om att andra banker är dåliga.

– Bankerna kommer sannolikt själva att ha problem och tvingas agera. Eftersom sjöfartssektorn är en stor kapitalslukare är man ofta snabb på att dra åt där, säger han. 

Kan ta en mer aktiv roll

Han pekar också på en annan aspekt. På senare år har utländska statliga lån blivit allt vanligare inom sjöfarten.

– När du bygger fartyg i Kina blir du erbjuden finansiering av kinesiska staten. I ett oroligt läge kan de ta beslut om riskminimering och att inte vara del i en konflikt. Och fartyg finansieras sällan ett och ett, utan i sjok om flera. Spricker en så spricker alla. Följdeffekterna kan bli enorma, säger han.

Arne Juell-Skielse menar att Svenska Skeppshypotek skulle kunna ha en betydligt mer aktiv roll för försörjningsberedskapen än vad man historiskt har haft.

– Vi kan redan idag i viss mån ta över när andra finansiärer kallar hem kapital som en konsekvens av kris eller krig. Med ytterligare möjlighet att låna ut statliga pengar under beredskapstider skulle vi kunna ta över ännu mer finansiering för att vara AB Sverige behjälpligt och se till att samhället rullar i besvärliga tider.

Brygga i väntan på ersättning

Om ett civilt handelsfartyg blir uttaget till tjänst för Försvarsmakten har rederiet rätt att kräva ersättning. Nivån beslutas av Riksvärderingsnämnden genom lokala nämnder hos respektive länsstyrelse. 

En lärdom från totalförsvarsövningen på Donsö i höstas är att det kan ta väldigt lång tid innan rederier får ersättning. Arne Juell-Skielse är ledamot i Riksvärderingsnämnden och menar att Svenska Skeppshypotek kan ta en större roll även här.

– Vi skulle kunna fungera som en tillfällig lösning och låna ut pengar till rederier i väntan på ersättning. Idag kan vi inte det inom vårt lagrum, men vi försöker nu att få detta justerat, säger han.