HAMN

Umeå hamn.
Umeå hamns nuvarande energikaj. Den nya energipiren kommer att ligga längre söderut.

Umeå hamn bygger för framtiden

En ny energipir byggs, gamla kajer renoveras och farleden fördjupas. Umeå hamn utvecklas för att både möta dagens behov och vara redo för nya bränslen och växande godsflöden. 

Publicerad

Nordporten är ett omfattande byggprojekt som pågår i Umeå hamn. Den gamla Norra kajen byggs om, en ny energipir växer fram och en fördjupning av farleden planeras. Samtidigt ska den dagliga hamnverksamheten fungera som vanligt. 

– Det är spretigt men full fart framåt, säger Umeå Hamn AB:s vd Patrik Mattsson till Sjöfartstidningen. 

Nordporten är ett omfattande byggprojekt som pågår i Umeå hamn. Den gamla Norra kajen byggs om, en ny energipir växer fram och en fördjupning av farleden planeras. Samtidigt ska den dagliga hamnverksamheten fungera som vanligt. 

– Det är spretigt men full fart framåt, säger Umeå Hamn AB:s vd Patrik Mattsson till Sjöfartstidningen. 

Norra kajen är ett av de projekt som ligger längst fram. Den tekniska livslängden på dagens konstruktion är slut och en ny kaj ska stå klar nästa höst.

Vi vill vara redo när efterfrågan kommer men utan att bygga mer än vad som behövs idag.

Patrik Mattsson, Umeå Hamn

Ett annat centralt projekt är bygget av en ny energipir som påbörjades för snart ett år sedan. Den nya piren placeras längre söderut i hamnen och på en dykdalbkonstruktion där man kommer att kunna ta emot större fartyg än idag. För att modernisera och göra hanteringen säkrare installeras bland annat marina svängarmar istället för lossningsslangar, nya brandsystem och ett nytt övervakningssystem för lasthantering. Byggandet av energipiren har hittills löpt på väl och tidsplanen ser ut att kunna hålla.

Umeå hamn tar idag emot mycket av de flytande bränslen – framför allt bensin, diesel och flygfotogen – som försörjer regionen med omnejd.

Umeå hamn i juni förra året, innan bygget av den nya energipiren drog igång.

Vill vänta på efterfrågan

I samband med bygget av energipiren planeras en utbyggnad av hamnens rörsystem. Tanken är att enkelt kunna komplettera infrastrukturen när nya behov uppstår, exempelvis för fossilfria bränslen.

– Det är en balansgång. Vi vill vara redo när efterfrågan kommer men utan att bygga mer än vad som behövs idag. Det är bättre att vänta tills marknaden är mogen, och då blir det enkelt att komplettera när allt är förberett, säger Patrik Mattsson.

Han tror att efterfrågan på hantering av nya bränslen kommer att öka. Idag trafikeras Umeå hamn dagligen av fartyget Aurora Botnia som går mellan Umeå och Vasa. Färjeterminalen har land- och laddström då fartyget går på batterier och LBG. Det förbereds också för att drivas på e-metanol.

– När man bygger måste man tänka långsiktigt och förbereda så långt det går. Det gäller att stå i startgroparna på ett bra sätt, utan att för den skull ha exempelvis laddstolpar färdiga på de kajer som byggs idag. Att inte gå hela vägen är en ekonomisk fråga och handlar om efterfrågan, säger han. 

Ni väntar tills kunderna efterfrågar lösningar, men samtidigt kanske kunderna väntar på er? Kan det inte bli ett problem att ingen vågar gå först? 

– Jo, absolut. I grund och botten är detta en kommunikationsfråga. Det är avgörande att aktivt föra dialog med marknaden – kunder, samarbetspartners och andra intressenter – för att förstå behov, identifiera möjligheter och skapa värde. Det är svårt att chansa i de här frågorna, man måste prata med människor.  

Patrik Mattsson, Umeå Hamn AB.
Patrik Mattsson, vd.

Farleden ska fördjupas

Parallellt med byggprojekten i hamnen pågår arbetet med att fördjupa farleden in till Umeå för att kunna ta emot större fartyg. Hamnen har lämnat in en ansökan om muddring och väntar på en miljödom som förväntas komma i februari nästa år. Tanken är att kunna påbörja muddringen sent 2027 eller 2028. Här har Umeå Hamn AB ett samverkansprojekt ihop med Sjöfartsverket, som ansvarar för delar av farleden. 

Bakom hamninvesteringarna finns ett större perspektiv, betonar Patrik Mattsson. Ytterst handlar det om att skapa regional tillväxt.

– Ska företag i regionen kunna utvecklas så måste det finnas bra transportmöjligheter för att få deras produkter till och från norra Sverige. Det är ju inget självändamål att vi ska ha en kaj, utan det är för att våra kunder och intressenter ska ha möjlighet att utvecklas med goda transportmöjligheter. Dessutom pratar man från politiskt håll mycket om regional tillväxt och att flytta långväga gods från väg till sjö och järnväg. Med hamnens intermodala kombiterminal har vi goda möjligheter att göra skillnad, säger han. 

Tror på ökade volymer

Umeå hamn har de senaste åren haft en bra utveckling i godsvolymer. Förra året passerade hamnen 2,6 miljoner ton, och under det första halvåret 2026 har volymerna ökat med fem procent jämfört med motsvarande period året före. På längre sikt bedömer Patrik Mattsson att godsvolymerna kommer att öka för Umeå hamn i takt med industriutvecklingen i norra Sverige.

– Godsvolymer kommer och går. Under det här året gör SCA, som är en av våra stora kunder, en omställning kring sina volymer (länk till tidigare artikel). Samtidigt har vi andra kunder som gör att vi i slutändan kommer att se en fortsatt volymtillväxt. På längre sikt tror vi att volymerna med koppling till skogsindustri, stålindustri, gruvindustri, tillverkningsindustri och framtagande av fossilfria produkter kommer att öka, och då måste vi vara förberedda med kajer och ytor och allt som behövs för att hantera det. 

"Allt handlar om kommunikation"

Att genomföra stora byggprojekt och samtidigt hålla igång ordinarie hamnverksamhet är en utmaning. Den nya energipiren byggs på en annan plats, vilket innebär att den gamla kan användas under byggtiden. Delprojektet Norra kajen har däremot inneburit att en kajplats försvunnit tillfälligt. Trots det har hamnen kunnat hålla igång verksamheten som vanligt. 

– Det kräver bara lite mer planering. Det handlar mycket om kommunikation, att ha en dialog med redare och agenter för att få ett bra flyt och undvika överraskningar. Våra ledord är att vi aktivt jobbar för säkerhet, effektivitet och service, säger Patrik Mattsson.

Powered by Labrador CMS