Sveriges tunga roll i IMO

Trots att Sverige blivit en tämligen liten sjöfartsnation är den internationella rösten desto starkare. Vartannat år väljs vilka stater som ska sitta i FN-organet International Maritime Organizations (IMO) styrande råd i London. Av de 33 mandatperioderna som passerat har Sverige suttit med 23 gånger, vilket gör Sverige till en av de mest kontinuerligt representerade staterna i rådet. I november valdes Sverige in för mandatperioden 2026–2027.

– Som rådsmedlem i IMO och värdstat för World Maritime University, WMU, i Malmö kommer Sverige fortsätta vara en stark röst för en effektiv och inkluderande internationell regelutveckling, sa infrastrukturminister Andreas Carlson i sitt tal i generalförsamlingen.

Sätter sjöfartens globala regelverk

IMO:s kärnuppdrag är att ta fram globala regler för sjösäkerhet, miljö, klimat, utbildning, rapportering och andra frågor som påverkar sjöfarten över hela världen. Det tekniska regelarbetet sker främst i kommittéer. Där behandlas sakfrågorna, där skrivs reglerna och där avgörs många av de frågor som senare får direkt betydelse för rederier, besättningar och myndigheter. Ovanför kommittéerna finns rådet. Och högst upp finns generalförsamlingen där alla medlemsstater ingår.

– Generalförsamlingen är högsta beslutande organet, det som styr hela organisationens arbete. Generalförsamlingen träffas vartannat år i två veckor. Rådet utför arbetsuppgifterna som egentligen tillkommer generalförsamlingen mellan mötena, säger Marina Angsell, chef för den internationella samordningen av sjö- och luftfartsfrågor på Transportstyrelsen.

IMO:s råd består av 40 invalda stater. Rådet möts två gånger per år, ungefär en vecka åt gången, och behandlar frågor om budget och den strategiska inriktningen, prioriteringar och hur IMO:s resurser ska användas.

– Det är veckolånga möten när man jobbar med styrningsfrågor av organisationen. Allt ifrån hur man ska allokera budget, mötesveckor och den typen av frågor.

Rådet är uppdelat i tre kategorier. Kategori A består av världens största sjöfartsnationer, kategori B av stater med stort intresse för internationell handel och sjöfart, och kategori C ska ge en bred geografisk representation. Sverige är ett av de tio länderna i kategori B.

– Från svensk sida har vi ju ett stort intresse av internationell sjöfart, men också genom att vi är värdland för World Maritime University, WMU, säger Marina Angsell.

Viktigt för att kunna påverka

Från regeringens sida beskrivs platsen i rådet som viktig både för Sveriges ställning i IMO och för möjligheten att påverka organisationens styrning.

– Rådet är den instans som leder arbetet inom ramen för IMO mellan de stora generalförsamlingarna. För planering, budgetfrågor och hur hela IMO styrs är rådet en central punkt, säger Maria Gelin, departementsråd och enhetschef på Transportmarknadsenheten.

Även Maria Gelin lyfter fram betydelsen av en plats i rådet kopplat till Sveriges roll som värdland för WMU.

– Det är i rådet som saker som rör WMU kan komma upp. En avrapportering görs alltid där om vad som händer och sker. Det är särskilt viktigt att Sverige av det skälet finns med i rådet, säger hon.

Alla måste få trycka på knappen

Sverige representeras i rådet genom medarbetare från Transportstyrelsen, bland annat Marina Angsell. Hon har arbetat internationellt med sjöfart och IMO i många år. 

– Jag har jobbat med detta i över 20 år och tycker det är otroligt stimulerande. Jag gillar sjöfart och tycker det är roligt att få jobba i en internationell miljö med så många människor som kan så mycket, säger hon.

Hon minns känslan när hon representerade Sverige i IMO för första gången.

– När jag började kunde jag få en liten pulshöjning varje gång jag tryckte på knappen och skulle säga något och det kan jag sakna idag eftersom man blivit så van.

Minns du första gången du tryckte på knappen?

– Ja, jag sa något om ISPS-koden som precis hade antagits då. Jag hade förberett mig jättemycket och det gick bra. Jag brukar säga till alla nya som vi tar med i den svenska delegationen att man måste prata första gången, man måste känna på att trycka på knappen, säger hon.

Ökad konkurrens om platserna

Sveriges plats i rådet är långt ifrån given. Inför valet i fjol var Sverige en av elva kandidater till de tio platserna i kategori B.

– De senaste omgångarna har det faktiskt blivit konkurrens om platserna. Det är ett bra tecken på att det betyder något att sitta med i rådet, säger Marina Angsell.

När Sverige kandiderade lyftes frågor om god styrning, transparens, effektiv användning av resurser, jämställdhet och mångfald fram som centrala. Vilka frågor som ska prioriteras, vilka möten som ska hållas, hur resurserna ska räcka och hur organisationen ska ledas är frågor som i förlängningen får stor betydelse för sakpolitiken.

– Blir man utvald som en av de här 40 staterna är man med i den inre kärnan som styr över IMO:s verksamhet. Vi är med och fattar stora beslut som påverkar verksamheten och att pengarna ska verka på ett effektivt och bra sätt. Allt det som har med god styrning att göra gör också att de beslut som tas blir bra, säger Marina Angsell.

Men inflytandet handlar om mycket mer än bara de formella mötena där respektive representant behöver begära ordet, göra ett anförande och framföra sin åsikt.

– Det är inte så att man sitter och resonerar fram lösningar där. Det är i dialogerna, arbetet och kontakterna innan och efter mötena som är 95 procent av arbetet även om det är under mötena man fattar beslut, säger Marina Angsell.

För Sverige handlar det därför om långsiktigt förtroendebyggande.

– Mycket handlar om vem du känner och att du har möjlighet att prata med dina största motståndare och försöka hitta lösningar tillsammans. Det är svårt att tvinga igenom någonting, säger Marina Angsell.

Sveriges roll i både generalförsamlingen och rådet handlar om att vara pålitlig, kunnig och resultatinriktad.

– Vi är en liten stat i världen men har ett stort förtroendekapital i sjöfartsfrågor. Vi har duktiga sjömän, mycket kunnande på sjöfartsområdet och rederier som ligger långt fram. Vi som sitter i rådet försöker vara objektiva, analyserar och levererar, det är inte bara en massa fluff. Vi bidrar med en typ av honest broker-roll och försöker jobba med påtagliga resultat, säger hon.

I mitten av mars hände något sällsynt i IMO:s historia. Då sammankallades rådet för ett extrainsatt möte i London den 18-19 mars med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Persiska viken efter begäran från flera medlemsstater. Mötet fokuserade på hur situationen påverkar både civil sjöfart och besättningars säkerhet.

– Det är oerhört ovanligt med extrainsatta möten, men nu behövdes det med anledning av situationen i Hormuzsundet. Det behövdes eftersom det här påverkar sjösäkerheten för internationell sjöfart och det ju det som IMO jobbar med, säger Marina Angsell.

Svensk Sjöfart sätter stor vikt vid IMO

Från branschens sida är det just den globala regelutvecklingen som pekas ut som central styrka med IMO, att skapa gemensamma regler för en global näring.

– Sjöfarten är en global verksamhet och därför är det otroligt viktigt med globala regler. Det är viktigt att IMO kan fortsätta vara den aktören som skapar regler för sjöfarten som gäller lika för alla fartyg i hela världen, säger Anders Hermansson, vd för Föreningen Svensk Sjöfart.

Han menar att IMO:s arbete är viktigt generellt men några frågor som för närvarande är aktuella rör brandsäkerhet, revisionen av STCW-konventionen, digitalisering, rapportering och klimatregler.

– Den absolut största frågan som IMO har på bordet är klimatfrågan. Där vill vi se framdrift. Man behöver komma framåt i den frågan, och det är därför viktigt att man har breda mandat, säger Anders Hermansson.

Han framhåller också att Sverige har ett gott rykte i IMO, inte minst genom Transportstyrelsens personal.

– Det är viktigt att Sverige har en tydlig och stark röst i de här sammanhangen. Det får man genom att vara en aktiv aktör i alla kommittéer, ha bra förslag och väldigt duktiga och kompetenta personer i systemet.

Löpande dialog

Att Sverige sitter i rådet gör skillnad även ur branschens perspektiv, menar Anders Hermansson.

– Att sitta i rådet handlar om att kunna styra inriktningen för IMO när det gäller vilka uppgifter man ska ta sig an och vad som är prioriterade frågor. För organisationsstyrningen spelar det roll att vara en av de stater som är med och påverkar den diskussionen.

Svensk Sjöfart har löpande dialog med Transportstyrelsen inför de olika mötena i IMO på olika nivåer. Därefter samordnas svenska positioner med Regeringskansliet.

– Det är viktigt att det redovisas om branschen är av avvikande uppfattning, det är en viktig princip. Beslutsfattarna behöver ha möjlighet att se om det finns olika synpunkter och perspektiv, säger Anders Hermansson.

Maria Gelin beskriver Regeringskansliets perspektiv.

– Det är Sverige som blir invalt, men det är Transportstyrelsen som företräder oss. Vi har alltid nära kontakt och instruktionsgivning inför mötena. När Sverige väl talar, så talar vi med en röst, säger hon.