Insjöhamnar går samman mot flaskhalsar

Bland Sveriges hamnar är Vänerhamn och Mälarhamn två udda fåglar. Som insjöhamnar tampas de med andra utmaningar än vad hamnar längs kusten gör.

Sedan slutet av förra året samarbetar de strukturerat för att lyfta gemensamma frågor till både myndigheter och politik. 

– Vi har andra förutsättningar än kusthamnarna och såg att vi kan jobba ihop, säger Vänerhamns vd Magnus Eriksson.

Inlandssjöfart kan avlasta väg- och järnvägsnätet för nationella transporter. Både Vänerhamn och Mälarhamnar ser en tillväxt i godsvolymer. En del av ökningen är gods som tidigare valt andra transportslag.

– Många kunder ser utmaningar med trängsel på väg och järnväg. Man börjar också på allvar se inlandssjöfarten som en möjlighet att reducera sina utsläpp, säger Mälarhamnars vd Andreas Andersson.

Väntan på lots ett problem

Men det finns hinder – och dem lyfter nu insjösamarbetet. Inlandssjöfarten drabbas hårt av både höga lotsavgifter och begränsad tillgång på lots. Insjöhamnarna vill se ett konkurrensneutralt system för lotsavgifter eller avgiftsbefria inlandssjöfarten. 

De erbjuder sig också att hjälpa till i arbetet med landbaserad lotsning.

– Vi är de hamnar i Sverige som har längst lotsleder. För oss är problematiken kring lotsning enorm. En kusthamn kanske har någon timmes lotsled in medan vi har elva, tolv timmar till Karlstad och Köping, säger Andreas Andersson.

Han berättar om en kund på väg till Västerås som fått vänta på lots i två dygn.

– Det är tyvärr inget ovanligt. Vi får ofta höra att ”era kunder kan ju ta lotsdispenser” men det går inte eftersom det finns en begränsning på sex timmar. Jag har kunder som kör själva från Landsort till Södertälje och måste ta lots resten av vägen. I Vänern ser det likadant ut.

Lagt kort måste ligga

Att planerade och utlovade infrastruktursatsningar verkligen blir av är oerhört viktigt, påpekar Magnus Eriksson.

– Lagt kort måste ligga. I Vänern har man länge velat fram och tillbaka med slussarna i Trollhättan. Det finns en osäkerhet som gör att näringslivet tvekar att investera i Värmlandsregionen, säger han.

I Mälarområdet har det varit otydligt när Hjulstabron kommer att bli färdig.

– För oss är problemet att Mälarprojektet är försenat med minst tio år. Under denna period har det också funnits en ovisshet kring om det blir av överhuvudtaget. Nu är Hjulstabron med i nationell plan och vi ser försiktigt positivt på framtiden, säger Andreas Andersson. 

Försenad sluss stoppade rederiet

För några år sedan startades rederiet Lakeway Link av Wallenius Marine och Greencarrier. Affärsidén är att avlasta vägarna i Mälardalsområdet genom att frakta trailers på fartyg i linjetrafik på tidtabell mellan Västerås och Gdynia. I väntan på att Södertälje sluss skulle bli klar startades trafiken mellan Södertälje och Gdynia.

Nu har linjen pausats. Johan Mattsson, vd för Wallenius Marine, berättade om beslutet vid ett seminarium i Almedalen.

– När vi startade linjen utlovades att slussen skulle öppna inom rimlig tid. Vi körde på för att bygga upp volymerna men kom tyvärr aldrig in till Västerås som är vår USP. Efter ett och ett halvt år fick vi signaler om att slussen nog skulle bli ytterligare försenad. Då hade vi redan kört två år och naturligtvis förlorat pengar, sa han.

Att starta ett nytt rederi eller linje är en stor risk att ta, betonade Johan Mattsson under seminariet i Almedalen.

– Om du tar den risken baserat på att infrastruktur, som en sluss, ska vara klar och den inte blir det... Det blir väldigt svårt för oss i näringslivet att lita på och bygga våra planer utifrån det, sa han.

Mera snack med myndigheter

Enligt hamnarna kan vissa saker som idag utgör hinder för inlandssjöfarten lösas genom att näringslivet börjar samverka mer med myndigheter som Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Trafikverket. 

– Låt oss vara nyfikna tillsammans. Vi har vissa bekymmer och myndigheterna har vissa som vi behöver förhålla oss till. Tillsammans tror jag att vi kan hitta små tweakar. Det kommer att dyka upp saker som vi måste lyfta till politiken, men då kan vi göra det utifrån en enad syn. Tänk vad enkelt det blir för politikerna om vi går gemensamt till dem och säger ”detta behöver vi och det kan ske inom befintlig ekonomi”, säger Andreas Andersson.

Är myndigheterna intresserade?

– Jag tror att vi har ett fönster nu där vi kan etablera ett samarbete och inte se oss som motparter. Vi har full respekt för att myndigheterna har sina saker att förhålla sig till. Men vi behöver kanske allihop bli bättre på att förstå varandra.

Vad säger era kunder om samarbetet?

– Bemötandet har varit jättebra, många har väntat på detta. Problemen vi lyfter är ju egentligen inte våra, utan det är våra kunders och näringslivets utmaningar som vi genom våra roller försöker påverka för att skapa bättre förutsättningar i våra regioner, säger Magnus Eriksson.