Behovet av framtida sjöbefäl är stort, enligt Lighthouses undersökning.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Arbetsmarknad

Fler måste vilja gå till sjöss

En ny rapport från Lighthouse visar att 200 studenter om året behöver registreras på sjökaptensprogrammet för att täcka det framtida behovet av sjöbefäl.

Att svensk sjöfart har problem med nyrekrytering har länge varit känt, skriver Lighthouse i ett pressmeddelande. Trafikanalys konstaterade 2020 att stora grupper snart kommer att pensioneras och att återväxten är svag, främst bland fartygsbefäl. Året efter bekräftades detta i studien Framtidens behov av sjöfartskompetens som togs fram av konsulten Gunnar Eriksson på uppdrag av Chalmers Tekniska högskola och Linnéuniversitetet. 

Kvantifierat behovet

– Eriksson konstaterade att det fanns ett stort behov av sjöfartskompetens, men kvantifierade inte exakt hur stort behovet är. I steg två av projektet har vi nu tagit reda på det, säger Fredrik Olindersson, avdelningschef vid Maritima studier på Chalmers och en av författarna bakom rapporten, i pressmeddelandet.

Utredningen bygger på en omfattande datainsamling: enkät och intervjuer med aktörer i branschen samt genomgång av statistik från sjöfartsutbildningarna och Transportstyrelsens data kring behörigheter och sjötid. Resultatet visar enligt Lighthouse att det behövs 200 registrerade studenter på sjökaptensprogrammet och lika många på sjöingenjörsprogrammet varje år för att täcka framtidens behov. 

Dagens platser fylls inte

Idag finns sammanlagt 120 platser på sjökaptensprogrammet och 80 på sjöingenjörsprogrammet på de två högskolorna. Enligt Fredrik Olindersson fyller man inte de platserna riktigt. 

– Det finns förstås begränsningar kring hur många vi kan ta in på skolorna. Det handlar till exempel om simulatorer, praktikplatser och fler lärare som måste anställas. Men innan vi får det problemet måste vi fylla platserna, säger han. 

Den stora utmaningen är hur det ska gå till. Under flera år har branschen arbetat för att komma till rätta med rekryteringsbekymret, skriver Lighthouse, med initiativ som Sjöfartskonvojen där allmänheten bjudits ombord på en isbrytare som turnerat längs svenska kusten, att studie- och yrkesvägledare bjudits till Donsö Shipping Meet och försök att marknadsföra sjöfarten på olika yrkesmässor.

– Tyvärr har vi inte sett några direkta effekter av det, säger Fredrik Olindersson.

Höja genomströmningen

Enligt rapporten behöver man arbeta med problemet på alla plan. Genomströmningen på utbildningarna behöver höjas; idag är det ungefär 60 procent av de som påbörjar en utbildning som tar examen och ungefär hälften av dem som stannar i ett yrke till sjöss.

– Om istället 70 procent tar examen och 70 procent stannar till sjöss och tar ut högsta behörighet så behövs inte 200 nybörjare varje år, säger Fredrik Olindersson.

Den gängse uppfattningen inom den svenska sjöfarten har länge varit att ett genomsnittligt sjöbefäl stannar till sjöss i sju år. Huruvida det stämmer är tveksamt, påpekar Lighthouse, eftersom undersökningen konstaterar att den genomsnittliga tiden med giltig behörighet för sjöbefäl är 18,4 år. 

Locka dem som gått iland

– De senaste 25 åren har 2.800 personer tagit examen. Många av dem arbetar inte till sjöss idag, och det borde finnas över 1.000 personer i arbetsför ålder med en behörighet som går att förnya. Kan man locka dem till att skaffa en behörighetsförlängning och gå till sjöss igen? Det är något som rederierna får fundera på samtidigt som vi på skolorna får fundera på hur vi ska locka fler studenter och sedan få dem att ta examen, säger Fredrik Olindersson. 

Förstudien Framtida behov av sjöbefäl har författats av Mikael Hägg (RISE), Johan Hartler (då Chalmers), Fredrik Olindersson (Chalmers), Björn Pundars (Linnéuniversitetet) och Johan Eliasson Ljungklint (Chalmers). Hela rapporten finns här.