Bergtagen av stenrik gruva!

Japan vädjar om hjälp. Landets lager av den sällsynta jordartsmetallen yttrium är på väg att ta slut, meddelar de internationella medierna. Vad dessa troligen inte känner till är att metallens namn spikrakt leder till en nedlagd gruva på en liten ö i Stockholms skärgård. 

På japanska Wikipedia förekommer rubriknamnet Itsuterubi, skrivet på katakana (det ena av japanskans två hjälpalfabet). Det skulle kunna vara ett äktjapanskt namn men är japanernas sätt att skriva Ytterby. Vadan detta intresse för en gudsförgäten, sedan länge nedlagd gruva på Resarö utanför Vaxholm?

Svaret är just sällsynta jordartsmetaller; ovärderliga i olika slags finelektronik och kanske vår tids version av ”de vises sten”. Av jordens sammanlagt 17 kända jordartsmetaller har ett halvdussin upptäckts just i Ytterby gruva. 

Det började 1787, då en amatörgeolog fann en ovanligt tung svart sten. Delar av stenen bestod av en dittills okänd jordart, som efter fyndplatsen fick namnet Yttrium.

Långt senare visade sig jordarten kunna användas som supraledare. Det ledde till att en västtysk och en schweizare fick 1987 års Nobelpris i fysik, exakt två sekler efter upptäckten av Yttrium. Strax därefter utsåg American Society of Metals gruvan till Historical Landmark, ”Historisk sevärdhet”.

Nåja, även om det nog går att känna historiens vingslag är dagens igenfyllda gruva en rätt oansenlig plats, bestående av en brant, grusig sluttning nära Ytterby brygga. Brytning upphörde redan 1933.  Men Ytterby gruva har en historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Här bröts kvarts till de uppländska järnverken och sedermera fältspat till Rörstrands porslinsfabrik.

Upptäckten av Yttrium 1787 följdes av jordarterna Erbium 1842, Terbium 1843, Holmium 1878, samt Scandium och Thulium 1879 – alla med avancerad användning i vår moderna tid.

På senare tid har Kina stått för nästan hela världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller, mestadels i regionen Inre Mongoliet. Kinas grannland Japan har varit den största importören.

En incident på Östkinesiska sjön den 7 september 2010 ledde till att jordartsmetallerna hamnade i den politiska hetluften. Japan styr formellt över åtta obebodda småöar, Senkaku- eller Tornöarna (av de västerländska sjömännens namn Pinnacle Islands), som även Kina och Taiwan gör anspråk på. En kinesisk fiskebåt gick in på vad Japan betraktar som sitt territorialvatten. När den skulle avvisas rammade fiskebåten en av japanska Kustbevakningens enheter. Båten bordades och skepparen arresterades. 

Utöver hotfullt muller, som ledde till att skepparen frisläpptes efter några veckor, svarade Kina med ett slag i veka livet på den industriella stormakten Japan. Jordmetallexporten dit upphörde. 

Utvinning av sällsynta jordartsmetaller anses vara kostnadskrävande och starkt miljöpåverkande. Omvärlden tvingas ändå se om sitt hus för att inte vara beroende av Kina. Ökad prospektering och brytning kan väntas. Någon renässans för jordartsmetallernas historiska vagga i Stockholms skärgård är däremot knappast trolig.

I nord och ost sticker Resarö ut mot Trälhavet. Där går den urgamla Långhundraleden, som var en viktig farled för vikingarna. De var lyckligt ovetande om sällsynta jordartsmetaller och behövde dem inte heller för sin tids navigationsutrustning. Däremot kanske de använde turmalin eller något annat kristalliskt material som solsten, för att även i osiktigt väder kunna fastställa solens läge och lägga kurs därefter.