Chalmers Lindholmen i Göteborg och Linnéuniversitetet / sjöfartshögskolan i Kalmar.
Pierre Adolfsson/Adam Bergman

Tomma platser på sjöbefälsutbildningarna

De senaste åren har allt färre sökt till sjöbefälsutbildningarna, men ansvariga på Chalmers och Linnéuniversitetet tror att det vänder.

Relaterade artiklar

Antalet studenter som går på de fyra sjöbefälsutbildningarna i Göteborg och Kalmar har nu stabiliserats för terminen. De senaste fyra åren har antalet studenter på sjöbefälsprogrammen minskat betydligt. De uppdaterade siffrorna visar att både Chalmers och Linnéuniversitetet har tomma platser på såväl sjöingenjörs- som sjökaptensprogrammen. I Linnéuniversitetets fall är 20 av 60 platser fyllda på sjöingenjörsprogrammet och 40 av 60 platser är fyllda på sjökaptensprogrammet. På Chalmers är 47 av 55 platser fyllda på sjöingenjörsprogrammet och 46 av 75 på sjökaptensprogrammet. (Siffror från slutet av september)

Färre sökande

Ett mått på det allmänna intresset för utbildningarna är det totala antalet sökande. På fyra år har den siffran för sjökaptensprogrammet på Chalmers gått från 690 (2014) till 338 (2017), det vill säga mer än halverats. För Linnéuniversitetet är minskningen ännu större – de motsvarande siffrorna är 518 (sökande till det fyraåriga programmet 2014) till 200 (sökande till Sjökaptensprogrammet 180 hp 2017).

Under hela 1990-talet minskade antalet födda per år i Sverige, vilket gör att årskullarna just nu är mindre än tidigare. Sjöfartstidningen frågade Ted Bågfeldt, prefekt på Linnéuniversitetet / sjöfartshögskolan i Kalmar, om de små årskullarna är förklaringen till det minskade intresset för sjöbefälsutbildningarna. Han listar fyra bakomliggande faktorer.

Demografin spelar in

– Jag tror att det är flera saker som påverkar. Den första är demografin – vi har det minsta antalet 19–20-åringar på många år. Nu är det nere och bottnar, så det kommer att vända och gå sakta uppåt nu snart. Sedan är det så att tekniska utbildningar inte är lika populära i dag om man ser tillbaka över ett antal år. Det ser man på en del andra ingenjörsutbildningar också att intresset inte är lika stort. Den tredje saken tror jag är att det i dag är förhållandevis lätt att få jobb utan högre utbildning. Då är det vanligare att man skjuter på utbildningen och jobbar i några år. Men för några år sedan när det var svårare att få jobb kanske man läste vidare direkt. Den fjärde saken är att vi har haft alltför många år av dåliga nyheter från svensk sjöfart, nyheter om utflaggningar och andra problem. En del av våra studenter har haft svårt att få sitt första jobb och väljer att byta karriär. De här fyra sakerna tillsammans tror jag gör att söktrycket blir dåligt. Det här är min egen bedömning, jag har ingen forskning bakom den.

Undantaget

Det program som går emot de övriga i årets statistik är sjöingenjörsprogrammet på Chalmers. Antalet registrerade studenter de senaste åren bottnade 2015 på 39 för att nu ha ökat två år i rad till dagens 47. Johan Eliasson är tekniklektor och programansvarig på sjöingenjörsprogrammet och han är glad för läget.

– Söktrycket har vänt. Det är ju jättekul, det har bottnat och börjat gå åt andra hållet. Jag har de första årskurserna rätt mycket och det känns väldigt bra med de studenter vi har fått in, vi har bra närvaro på lektionerna.

Högkonjunkturen en faktor

Johan Eliasson har liknande tankar som Ted Bågfeldt vad gäller det allmänt minskade söktrycket:
– Jag tror att det finns två stora anledningar. Den ena är att vi har minskande kullar i Sverige. En faktor till är att vi har högkonjunktur, det påverkar söktrycket till alla universitet i Sverige. När det är högkonjunktur finns det mycket annat att välja på, folk kanske har möjlighet att jobba i stället. När det är goda tider är det färre som söker till högskolan.

Han lägger till att den negativa bilden av sjöfarten i samhället är svår att påverka som enskild utbildningsanordnare.

– Men nu verkar det också ha vänt så jag kan tänka mig att det gör att vi har fler sökande, säger Johan Eliasson.


Lämna en kommentar på "Tomma platser på sjöbefälsutbildningarna"

Hittills finns det 71 kommentarer. Samtliga kommentarer granskas i förhand innan publicering.
Läs våra regler för kommentering!

  • Björn Holm Svara

    Ingen tycker om att skatta för inkomsten, men alla vill ha den servicen som samhället erbjuder?
    Jag kan tycka att det är mer orättvist med skatten som Filippinska sjömän på brittisk sockel får betala, för de får inget för det. Vi har ändock en hel del för vår inbetalda skatt, även om det alltid är surt att betala. Sedan kan man alltid förenkla SKVs regler, men samhället överlever inte i nuvarande form om ”någon annan” hela tiden skall betala.

  • Utflyttad Svara

    Med rådande klimat, jobba endast på utlänsk flagg. Samt ett aggresivt Svenskt Skatteverk, Kan jag inte rekommendera någon att läsa till sjöbefäl. Ointresset ifrån svenska politiker är total, jag ser inte någon förändring i horisonten. Se bara på hamn konflikten i Göteborg, otroligt tyst ifrån alla politiker angående en lösning.

  • Chief Engineer Svara

    Som sjöman idag måste man tänka internationellt och globalt då det tyvärr inte finns mycket att välja på under Svensk flagg tyvärr. Att det inte finns jobb efter avslutad utbildning i Kalmar eller Göteborg är fel för jobb finns det men jobben finns inte i Sverige och under Svensk flagg. Jobben finns hos utländska redare och med andra flaggor och där finns det väldigt mycket intressant att välja mellan och som Svensk är man fortfarande attraktiv för dessa redare. Det absolut största problemet idag enligt mig som aktiv sjöman ligger hos Skatteverket som gör det praktiskt taget omöjligt att arbeta för utländsk redare där jobben finns. Regelverket hos SKV måste ses över och uppdateras OM Svenska sjömän ska finnas kvar i framtiden annars kan vi lägga ner våra sjömansskolor och sjöbefällsskolor. Vi kan inte utbilda Svenska sjömän i framtiden om vi inte kan ge dom möjligheter att praktisera yrket.

    • Mike L. Svara
      @Chief Engineer:

      Helt enig med vad du säger. Vi har bara de utländska flaggorna kvar att segla i.
      Huvudsakliga problemet idag är Skatteverkets girighet att klå oss på en form av dubbelbeskattning, det går inte att skatta för päron då vi får betalt i äpplen. Men vem är kapabel att förändra deras trånga synsätt?

    • Haddock Svara
      @Mike L.:

      Det finns bara två saker i livet som vi kan vara riktigt säkra på, nämligen:
      1. Vi kommer alla att dö någon gång
      2. Vi måste betala skatt
      Man kan ju tycka en del om både – men tyvärr är det ju bara att acceptera. Enda sättet att möjligen komma undan kräver religösa dimensioner men jag tror inte sjöfartstidningen är rätt plattform 🙂

    • Mike L. Svara
      @Haddock:

      Det var för mig helt nya aspekter!
      Tror mer på att forumet är rätt än personens information.

    • Haddock Svara
      @Mike L.:

      Tror det finns någon sorts vetenskaplig konsensus att en homo sapiens max kan bli 120 år – får gärna berätta om du har någon annan uppfattning… Så var det där om skatt – tja hade varit skönt att slippa! Men vårt sammhälle hade varit ganska konstigt om det inte fanns gemensamma saker som t ex sjukvård, utbildning,… Hur tror du att din utbildning på sjöbefälsskolan finansierades?

    • Mike L. Svara
      @Haddock:

      Jag tror att min utbildning på Kvarnberget har finansierats av de skatter jag betalat in under de drygt 25 år som jag har seglat som maskinbefäl i svenskflaggade fartyg. Du belyser precis det som jag och andra härinne på forumet uttrycker. Nämligen att: Om det inte finns svenska fartyg att segla i, ska vi då med skattemedel finansiera en gedigen utbildning för utländska redare att dra nytta av? Vet att då vi hade några fler svenskflaggade fartyg så skattade ex.vis de norrmän som jobbade i dessa till Sverige, vilket också verkar logiskt.Jag tycker att vi ska hushålla med våra skattemedel och inte spendera dem på onödiga saker. Är också införstådd med att vi ska bidraga till det samhälle vi lever i. Men den form av dubbelbeskattning som vi på norska fartyg utsätts för anser jag vara orättvis och visar på en girighet som kommer att kväva en stolt yrkeskår.
      Har jag missat något väsentligt?

    • Haddock Svara
      @Mike L.:

      Fattar inte… jag betalar 48 procent av min lön i skatt – ligger ni högre?

  • Anonym Svara

    Jobbar i ett rederi som har flera (dvs minst två) svenska juniorer per båt. Så nog finns det jobb för nyutbildade svenskar, även om det är färre än förr.
    Nu skall vi bara se om dom tjejerna och killarna är lojala och blir bra seniorer i sinnom tid eller om dom drar utomlands när dom fått lite erfarenhet…

  • R. Andersson Svara

    Jag förstår egentligen inte varför vi fortfarande diskuterar detta.

    Kursen är redan rättad o utlagd: Under en övergångsperiod kommer låglönebesättningar att fylla våra positioner ombord. Därefter tar automationen över. Detta är skolorna med och bidrar till genom sin forskning o utveckling. Och läser man Ulf Svedbergs krönikor, så förstår man att vi sjöfolk är dom enda som vill ha oss själva kvar. Rederierna, dom ”innovativa” företagen, sjöfartsmyndigheterna m fl. Ja, alla vill bli av med den kostsamma posten, lön till anställda.

    Det kommer att bli så tryggt, säkert och billigt när sjöfolket är ute ur bilden.

    • Bodil Dieselsson Svara
      @R. Andersson:

      Nej så blir det inte 😀
      Driften måste alltid ses över. Möjligtvis att vi uppnår ”maskinist-nirvana”, dvs en båt utan fönstertittare 😉 Vi får se!
      Automatiserade fartyg kommer få nya problem, ännu mer piratattacker o kapade laster och för att inte tala om risken för hackers. Den problemställningen har inte diskuterats än vad jag vet…

    • Anonym Svara
      @Bodil Dieselsson:

      Jag förstår att det är svårt att ta in, men jag tror inte att utvecklingen går att stoppa, även om jag själv gärna hade önskat det (för såväl maskinister som ”fönstertittare”.

      Några exempel: US-Navy har redan ett autonomt patrullfartyg i test. Man räknar med en hel flotta autonoma fartyg som patrullerar Pacific-gränsen inom några år. De självkörande bilar som redan idag rullar på våra gator och testas, självkörande lastbilar som testas. Listan kan göras lång. Varför skulle vårt yrke, maskin inkluderat, vara exkluderat?

      Nej, detta handlar inte om vad som är säkert och bra i våra ögon. Det SKA bara drivas igenom till varje pris. Rolls-Royce tar ju redan idag över övervakningen av våra maskinsystem när dom känner för det. Jag säger inte att jag tycker om det, men det är redan idag verklighet. Tyvärr!!!

  • Anonym Svara

    Problemet (utmaningen, som det numera heter) med tomma platser löser sig nog per automatik, dvs genom reducering och sist nedläggning. Se på vissa gymnasieutbildningar inom samma bransch hur det gick där. Att dela upp programmen mellan Göteborg och Kalmar vore kanske bra. Värt en utredning kanske? Men var majoriteten av dessa befäl sedan ska få arbete kan man ju fundera vidare över. Personligen tycker jag man får låna pengar och ”satsa på” eller i det här fallet ”chansa på” vad man vill. Någon 100% garanti till jobb, lycka och framgång kan man aldrig få. Själv har jag våra nordiska grannländer att tacka för att fortfarande kunna hålla mig flytande. Är för övrigt mest negativ till den business som Skatteverket numera bedriver. Som jag inte kan se gynna varken individ, utbildningarna, näringen eller staten på sikt. Tyvärr är det nog så att verkligheten börjar synas allt tydligare för många och intresset för utbildningarna borde då fortsätta att minska.

  • Haters Svara

    Ja tycker man ska lägga ner högskolebehörigheten man måste ha för dessa utbildningar.

    Sänk kraven. Ja och säkert flera andra med mig tycker att man ska göra om dessa två sjöfartsinriktningar och göra om de till Arbetsmarknadsutbildningar som man kan gå via arbetsförmedlingen.

    De är ju inte rymdforskning dessa två lärosäten bedriver. Inse fakta, de finns inga jobb.

    Antingen lägger ni ner utbildningarna totalt eller gör om dessa till Arbetsmarknadsutbildningar, då kan ni få statliga medel för dessa elever som är mycket högre än CSN.

    Högskolebehörigheter ska man ha till mer kvalificerade yrken exempel: astronaut eller atomfysiker etc.

    Fakta om arbetsmarknadsutbildning:

    Arbetsmarknadsutbildning:
    Om du är arbetslös och inskriven hos Arbetsförmedlingen är en arbetsmarknadsutbildning din möjlighet att öka chanserna för att få jobb. Tillsammans med din arbetsförmedlare bestämmer ni vilken utbildning som passar dig bäst.

    Om man kikar på framtidens fartyg så kommer de att bli obemannade fartyg. Då kommer ju våra datoringenjörer in i bilden och styr våra fartyg med en simulerad fartygsbrygga på sin laptop/dator. Satsa nu på en kurs i Maritime computer driving. Det innebär de ovannämnda.

    • Haddock Svara
      @Haters:

      Förstår inte logiken – varför skulle man göra om det till arbetsmarknadsutbildningar? I ärlighetens namn har det blivit sämre och man skulle kanske fundera på att klassa om till ”kvalificerad yrkesutbildning” (KYI). Problemet är att då försvinner möjligheten till kvalificerade jobb i land… Jag tror man istället skulle göra tvärt om och höja nivån så att man enkelt kan studera vidare till tex skeppsbyggare på Chalmers (har inte ångrat en sekund…). Känns som en konstigt kvalifikation att man – utöver sjötid som motorman/matros – måste vara arbetslös för att kunna bli sjöbefäl 🙂

    • cheng Svara
      @Haddock:

      I dag är det ju mest små professorer som kommer ut. Som inte ens vet hur man hanterar en skruvmejsel. I alla fall om man skall se på blivande maskinister, vi blir färre och färre i maskin. Detta innebär att alla måste kunna skruva när det väl händer något. Detta har skolorna helt fått om bakfoten, utan de skall enbart höja den akademiska nivån hela tiden. Den praktiska då? imaginära tal hjälper föga vid trasiga sjövattenrör eller jordfel.

    • Haddock Svara
      @cheng:

      Håller med dig! Detta ändrades tyvärr ju i början av 90-talet när praktikkravet innan man läste vidare försvann. Men samtidigt måste en ingenjör ha en teknisk nivå annars är ju poängen helt borta… Jag tycker ändå att Chalmers och Kalmar måste utbilda studenterna så att det finns något efter sjökarriären. Tillbaka till skruvmejseln så är problemet idag att man t ex inte har skruvat moppe, bil, seglat motorman/rep och då blir resultatet precis så här. Problemet är ju att det inte finns några motormän som läser vidare – finns det ens någon riktig sjö-gymnasieutbildning kvar? Sjöbefälsskolorna ska heller inte vara någon ”mekarskola” och därför måste man få till detta på ”annat” sätt… Hur detta ska gå till vet inte jag!

  • Anonym Svara

    Anna Lundberg, det hade varit väldigt intressant om ni skrev en artikel om det som har diskuterats här. Till sist vill jag tacka för en bra artikel! Den svenska sjömannen behöver uppmärksamhet i dessa tider.

    • Anna Lundberg Svara
      @Anonym:

      Tack för glatt tillrop 🙂 Ja, vi kommer att skriva mer om detta.

  • Chalmers Svara

    Det står i artiklen att Chalmers sjöingenjörsprogram har 75 platser men det stämmer ej. Programmet har 55 platser. Det är alltså inte 47 av 75 utan 47 av 55 platser fyllda. Däremot stämmer det att sjökaptensprogrammet har 75 platser.

  • Mike L. Svara

    Jag förstår inte att folk inom ”shipping” inte ser att detta är dödsryckningar inom en branch där svenskt sjöfolk hade ett internationellt högt anseende. Dödsorsaken är troligen girighet från flera aktörer inklusive skattemyndigheten som inte sett att sjöfolket hade kunnat överleva på utlänskt tonnage, då våran yrkeskunskap varit uppskattad. Redarna är inte heller inte utan skuld. Denna trend startade för länge sedan med teko-industrin, lantbrukarna, lastbilschaufförerna och säkert många andra näringar såsom den senaste med outsourcing av bl.a.it-tjänster. Girigheten är destruktiv. Så om inte myndigheterna kan anpassa sig till den verklighet som vi lever i så bör vi inte slösa pengar på att utbilda folk som inte har en ärlig chans att försörja sig inom yrket.

    • Anonym Svara
      @Mike L.:

      Du har rätt, men glöm inte att girigheten även sitter hos vissa av sjöbefälen!
      Under de gyllene åren före finanskrisen fick redarna som var kvar i Sverige välja mellan utflaggning eller at ta in utänningar på svenska avtal. Har själv ett antal östeuropeiska kollegor på befattningar som borde varit svenskar. Men girigheten slog klorna i svenska juniorer och dom lämnade fältet öppet för letter, polacker och rumäner.

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      Det är din sanning! Min sanning är en annan. Jag var i den allra första kullen svenskar som började jobba i norsk offshore 2005. Jag slutade i mitt svenska rederi pga att vi fick in östeuropeiskt befäl. Vid det tillfället var jag 2:e maskinist och hade två rumänska 1:e maskinister. Jag märkte att dom hade en lägre standard jämfört med tidigare svenska maskinister ombord. Jag kände helt enkelt att min kunskap stagnerade under deras regim. Därför valde jag att börja i Norge…….

  • Anonym Svara

    Helt otroligt när verkligheten liksom trampar in.

    Denna diskussion handlar om det finns ett behov av svenskt sjöbefäl. Och det gör det. Dock endast av befälhavare. Så medans diskussionen pågår så söker ett svenskt rederi som är medlem i Svensk Rederiföreningen eller vad lobbyorganisationen numera heter endast en svensk befälhavare. Resten av befälet skall vara billigare! Med all önskvärd tydlighet så framstår alla nedanstående kommentarer som adekvata!

    Var rederiet skall få sina erfarna svenska befälhavare ifrån i framtiden har de nog inte tänkt igenom…

    http://www.sjofartstidningen.se/jobb/masters/

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      Det kommer alltid att finnas några som vill ”plocka russinen ur kakan”. Men å andra sidan så är det ju jobb för dom som får dom. Inte att förakta.

  • Haddock Svara

    Lösningen är att renodla – nautiker i Kalmar och sjöingenjörer i Göteborg…

  • Rolle Svara

    Ektank , a Swedish company with ships flying NIS flag with Swedish masters and filipino crew wants master. Denna annons finns att läsa här bredvid. Det säger väl allt!

  • oskar Nilsson Svara

    Ja om man laser pa all komentarer sa ar 90% en anna verklighet an vad fack samt sjofalsskolorna tror. Sedan att basera pa vad som ar inskrivet pa arbetsformedligen ar verkligen att ha en helt annan varldsbild an vad vi som jobbar.

    Nar skall skolor samt facken samt och sjofartstidningen vakna upp till det verkliga livet? eller ar det sa att man inte VILL se problem som finns?

  • Anonym Svara

    Tråkigt att behöva läsa alla dessa negativa kommentarer. Men de är en ögonöppnare som tydligt visar att svenska rederier, oavsett flagg, inte vill satsa på svensk bemanning av sina fina fartyg.
    Trist att fartygsägarna inte vill ge svenska ungdomar den möjligheten de själva fick en gång i tiden. Att få arbete på ett svenskt fartyg och att utvecklas inom ett fantastiskt yrkesområde är idag få förunnat.
    Hade dagens tråkiga utveckling inträffat på 50- och 60- talet hade vi inte haft ett enda svenskägt fartyg idag, oavsett flagg. Klassiska hemmahamnar som Skärhamn och Donsö hade redan 2017 varit turiststattraktioner med kontor för Call-center och Youtube- filmare.

  • Anonym Svara

    Hade det inte varit för utlandsjobben så hade nog befälskolorna tvingat stänga för länge sedan. Tror sökantalet och dom personer med komplett examen kommer fortsätta att minska. Då oljekrisen är långt från över och när skatteverket får fortsätta göra som dom vill.

  • R. Andersson Svara

    Sjöbefälsyrket går samma väg som lastbilsföraryrket. Först; ut med den ”dyra” svenska arbetskraften, och in med billig utländsk. Sedan kommer våra ”high-tech” nordiska företag, som för övrigt får innovationsbidrag från staten m fl, att utveckla autonoma system som gör arbetskraften överflödig.

    Jo, jag vet, jag argumenterade också emot realismen i detta förut. Men, om detta kommer att bli bra eller inte, höja säkerheten eller inte, ja, det spelar ingen roll för dom som driver på detta. Det SKA bara pressas igenom!

    Och, vilka är det som driver på denna utveckling? Jo, SJÖFARTSHÖGSKOLORNA!!! Visst, ivrigt påhejade av redare och sjöfartsmyndigheter också.

    Så, varför gnäller sjöfartshögskolorna om lågt söktryck, då? Jo, för att man vill åt stålarna man får för varje ut-exad elev!

    Nej, lägg ner dom nu!

  • Anonym Svara

    Jag skulle som nämnts tidigare hävda att det är våra skatteregler som förgör möjligheten för oss svenska sjömän att ordna karriär utomlands där lönetarifferna ofta är lika för alla oavsett nationalitet och ej är avsedda att betala skatt för. Det måste löna sig att vara borta mer än hemma bättre än att vända semlor på donken.
    /En f.d ampm anställd 500.000+ fattigare idag…:(

  • Haddok Svara

    Rektor för Chalmers och Linnéuniversitetet borde ta sig en funderare på om det inte är dags att renodla våra två sjöfartshögskolor. Det finns inte tillräckligt stort underlag (rederier, myndigheter,…) för att anställa alla som utbildas – och heller inte tillräckligt med studenter för att fylla platserna. Kalmar borde fokusera på nautiker och Chalmers på sjöingenjörer! Detta borde innebära en stor besparing för respektive lärosäte och på sikt höja kvaliteten. Chalmers har redan idag skeppsbyggare och synergierna är uppenbara.

    Som skattebetalare vill jag reservera mig mot att mina skattemedel används till att subventionera två döende utbildningar!

  • Anonym Svara

    Skatteverket slog sista spiken i kistan för min del. När man nu inte ens kan jobba utan dubbelbeskattning på Norska offshore båtar så finns det inte så mycket kvar att satsa på.

  • Rolle Svara

    Dessa kommentarer till ovanstående artikel bevisar med all tydlighet, att det nu är kört för svenskt sjöfolk! Sluta nu snacka om tonnageskatt, TAP hit och dit. Inget mer fjäsk för redarna. DE VILL INTE HA SVENSKAR I SINA BÅTAR! Stäng all sjöfartsutbildning eller flytta till Filipinerna. Detta är ju för tokigt. Ett land som Sverige med så stort beroende av sjöfart och en så lång kust, klarar inte av att hålla uppe en framtida kompetens för att driva fartyg. Sanslöst!

  • Anonym Svara

    Tog själv min sjökaptensexamen för cirka 1,5 år sedan. Mig veterligen har de allra flesta i klassen befälsjobb, för vissa tog det lite längre tid att få sitt första gigg men för de allra flesta har det löst sig riktigt bra.

    Man tar något slavkontrakt, skaffar sig lite erfarenhet och sen löser sig resten.

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      ”Man tar något slavkontrakt, skaffar sig lite erfarenhet och sen löser sig resten.”
      Det är därför som sjöbefälsskolorna bör läggas ner. För det behövs inte längre något svenskt sjöbefäl.

  • Jag är själv nyexad och det bästa rådet jag kan ge till andra nyexade sjöingenjörer är att söka landjobb. Företagen har svårt att få tag på drift/service ingenjörer, det är inga som helst problem att få ett bra jobb med bra villkor.

    Visst vill jag jobba till sjöss, men svensk flagg är få förunnat. Det alternativet som finns kvar för oss juniorer är låga löner och osäkra anställningsvillkor. Det är helt enkelt inte värt det.

  • Anonym Svara

    Redarna har sätt till att sjöfart är en branch för tredje världen. Båtarna byggs där, bemannas där, flaggas där och skrotas där. Kvar i våran del av världen finns bara rika redare idag. Gå iland ni stackare som är kvar, jobb finns.

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      Inte lätt att få jobb iland på en kaptensexamen. 1 år i kassan på ICA Supermarket anses mer anrikt…

  • Arne Svara

    Skolorna måste intressera sig för vad som händer efter skolan! Vi sjöfolk står helt ensamma. Det finns väldigt få jobb i Sverige och vi har inget skyddssystem när vi jobbar internationellt. Vi hörde inte ett knyst från varken fack eller skolor när svenska sjömän i offshore blev dubbelbeskattade. (trots att vi hade agerat helt öppet och i god tro)
    Tyvärr är utbildningarna relativt ointressanta för andra branscher. Jag är själv maskinchef och kan konstatera att Sverige inte är Norge, d.v.s det finns väldigt få utanför branschen som förstår och kan värdera min kunskap och utbildning. Dessutom utvecklas världen utanför, det blir mer nischade jobb även inom driftbranschen på iland. Sjöingenjörsprogrammet är inte lika hett längre.
    Att bli sjöman idag är gambling, förutom att det är ett nischat jobb i dagens Sverige så tvingas vi nischa oss ännu mer genom att antingen välja kryssningsbranschen, tankbranschen eller offshore för att ta några exempel. Det är inte praktiskt möjligt att gå som maskinchef på tank till maskinchef på kryssningsfartyg….

    • Haddok Svara
      @Arne:

      Varför skulle Linneuniversitetet och Chalmers engagera sig i folks privatekonomi?

    • Arne Svara
      @Haddok:

      För skolans egen överlevnad kanske?? Det ligger i skolans intresse att eleverna kan få ett jobb. Inga jobb = inga elever. En gemensam aktion inom branschen med målet att förenkla för svenskt sjöfolk på utflaggade båtar vore en lösning enligt mig.

    • Haddock Svara
      @Arne:

      Hmmm… Vad är nästa steg? Ska Karolinska lägga sig i hur läkare beskattas? Eller varför inte barnmorskor – det finns idag massvis med vakanser och det skulle säker hjälpa om de slapp skatt… Nej! Högskolorna ska sköta sitt dvs utbilda folk och strunta i hur beskattningen fungerar!!!

    • Arne Svara
      @Haddock:

      Slapp skatt?! Har du hängt med överhuvudtaget i svensk sjöfart? Det stora dilemmat är dubbel beskattning. Vilket egentligen är en olaglig beskattning. Jag vill inte ha några subventioner, jag vill ha en rättvis arbetsmarknad.

    • Haddock Svara
      @Arne:

      Var lite för att driva saken till sin spets… Skattemyndigheten har ett regleringsbrev från regeringen och lagarna att förhålla sig till – ändra detta kräver insats från våra politiker och inte Sjöfartshögskolan!

      Men låt oss diskutera siffror; vad blir total skatt om någon jobbar på norska sockeln i procent? Dvs vad är den norska delen och vad blir det svenska delen?

  • Utflyttad Svara

    Jag delar inte Anna Lundbergs inlägg. ”är att arbetslösheten är lägre bland t ex juniorbefäl nu än på flera år”….till vilken lön och villkor säger jag? Och majoriteten av dessa juniorer jobbar inte på svensk flagg. Känner ganska många som helt givit upp, o sysslar med något helt annat.

    Svenska skatteverket är den stora draken i detta sammanhang. Jag tror inte på förandring ifrån våra politiker i Sverige. Om man läser till befäl idag får man räkna med att flytta ifrån Sverige om man vill vara på rätt sida om lagen.

  • Att läsa till sjökapten är totalt meningslöst och bortkastade pengar och tid. Jobb kan finnas i någon landsorganisation men det finns inga jobb inom Nordsjö- eller fjärrfart. Enstaka seniorbefäl kanske kan få vara ende svensk ombord, men glöm jobb för juniorbefäl.
    Lägg ner sjöbefälsskolorna för ”svenska” rederier har sedan 70-talet visat ointresse av svenskt befäl. Ingen idé att slösa pengar och tid på en dröm. Måste vara bättre att försöka livnära sig som konstnär än som sjöbefäl.

  • Nina Hedman Svara

    Anna Lundberg- no offence men att arbetslösheten är lägre bland juniorbefäl är det grundat på att färre är inskrivna på arbetsförmedlingen? Verkligheten ser annorlunda ut; jag gick ut maskinbefäl för några år sedan, vi var över 50 personer i min klass som tog examen. Idag är det mig veterligen bara 2 personer som har fast jobb som 2e på svensk flagg och vi är långt under 10 personer som ens har jobb som 2e. Visst söker inte alla sig till sjöss men det är extremt låga siffror på så många utexaminerade och många tar ett landjobb för att det helt enkelt inte inte finns sjöjobb. Ni brukar utannonsera jobb och jag brukar kolla för kuls skull, hur många annonser för 2e maskinisk/ styrman har ni haft de senaste åren? Det är bara att inse att det är en utdöende marknad som jag inte tror kommer hämta sig nånsin då det finns billigare alternativ för redarna. Jag skrattar mig lycklig för det jobbet jag har, så längre man får behålla det.

    • Anna Lundberg Svara
      @Nina Hedman:

      Ja, jag baserar det på antalet inskrivna på arbetsförmedlingen.
      Tack för din info från verkligheten!

    • Anonym Svara
      @Anna Lundberg:

      Tack och lov finns det vardagshjältar som hellre tar vilket jobb som helst än att sko sig på systemet tills ”rätt jobb” dyker upp. Men det ger som sagt inte en rättvis bild av läget.

  • Stig Magnusson Svara

    med ett utökat TAP till 75 % med godkännande av samtliga tre sjöförbund och troligen ett TAP på 100 % inom en snar framtid,vem satsar då på sjöutbildningen kan man undra. Sjöförbunden får ju troligen in ungefär samma avgifter från utländska sjömän så dom går ju inte miste om något klirr i kassan, dom svenska sjömännen blir bara utbytt mot utländska.

  • Cicki N Svara

    Värt att notera är att kursen fartygsbefäl klass 7 (1-årig) har fortfarande ett stort söktryck.

  • Anonym Svara

    Sen en sak son är riktigt tråkigt är ju att en sjökaptensexsmen inte är värt ett dyft iland. Även om man pluggat i 4 år och visat att man är kapabel till att lära sig så anses 2 år på ICA Supermarket som en bättre erfarenhet.
    Fler befäl på min skuta som ser att väggen kommer snabbt enot och försöker desperat hitta jobb iland. Ingen får något, en kaptensexamen är värd noll!

  • Stig Palm Svara

    Vi har bra närvaro på på lektionerna, säger Johan Eliassob hos Chalmers? Vilken kommentar? Självklart hade vi 100% på min tid, 1958 >60,om ingen var sjuk. En självklarhet att ‘hänga med’ för examen.

    • Cicki N Svara
      @Stig Palm:

      Idag finns det många andra sätt att hänga med än att närvara på lektioner.
      Hög närvaro kan bero på motiverade studenter men också på duktiga och intressanta föreläsare

  • Anonym Svara

    Svensk sjöfart behöver förändras från grunden och detta kräver att redaren är intresserad av att anställa svenskar även på manskaps-och juniorbefattningar, men med ett utökat TAP-avtal kan vi nog konstatera att trenden aldrig kommer att vända. Därför kan man redan nu stänga sjöbefälsutbildningen. Dessutom ska vi ju numera forska på autonoma fartyg och jag ser därför fram emot att få se hur man utför ett autonomt topplocksbyte.

  • R.V Svara

    Ja något annat vore ju konstigt.
    Svenska redare vill ju bara ha tap- anställd
    Lågpris besättning
    Att jobba på annan flagg har ju gjorts omöjligt av Sjöskattekonroret i Göteborg.
    Det går ju ej ens att jobba på Norskt ordinarie register NOR på Norskt teritorium,
    Sockel utan att bli dubbelt beskattade .trots det Nordiska skatte-avtalet som skall förhindra dubbel beskattning.
    Detta är ju trots allt framtidslöst.

  • Anders Svara

    När jag började min karriär till sjöss hade jag tänkt studera vidare sjöbefäl men efter 5 år hade jag blivit av med jobbet 2 gånger pga utflaggning och TAP då såg jag ingen grund att lägga ner onödig tid på en utbildning som jag inte kommer ha användning för eftersom alla befäl också fick gå efter 1 till 2 år. Och inte nog med det nu höjs väl TAP gränsen till 75%.

  • Olof Andersson Svara

    Well. Tyvarr far jag halla med dom flesta har inne, Det ar ganska kort for svenskar, Vi ar for dyra for arbetsmarkanden. och svart listade att jobba inom EU pa andra flaggor om vi bor i Sverige.. Men det hjalper inte, man maste ta en otroligt lag Lon sedan ingen pension och risken att skatteverket kommer att ta dej.

    Tyvarr sa kan jag inte sagat till nagon i Sverige att soka sej in till skolorna det finns inget som befal nar dom blir fardiga. ( jo det finns ju jobb inom skargardtrafiken , men det behovs ingen 4 arig utbilding )

    Kommer jobb erbjudade pa Linkedin som Lonerna som ar bjuds ar sa laga sa man inte kan ga nagon vanlig utbildning. sa klart da koper man sej sina papper i stalle.

    Befalhavare 4000 Usd
    Overstyrman 2500 Usd

    Lista ar hur lang som helst. men att jobba for 1250 Usd och 6 manader tror ar ingen som vill.

    Mvh

    Deep sea Captain ( uppsagd,Pga for dyr for redaren )

  • Utexad student Svara

    Läsa i 4 år för att sedan jobba som lättmatros på färja var ju kanske inte vad man hade för framtidsbild när man började utbildningen, sen att många andra länder väljer att gå med billigare arbetskraft samt som några tidgare skrivit så är det ju ett stort problem om man skulle söka utlandsflaggat och kunna ha en levnadsbar lön så funkar det inte att behöva skatta lika mycket som de som faktiskt uppehåller sig i Sverige alltid, därför att man får gå med på en lägre lön därför att man vill komma in i branschen sen när man väl kommer hem står skatteverket och knackar på dörren. Så summa sumarum är att man skulle valt att utbilda sig till något annat, eller iallafall fått informationen om hur det går till så kanske man läst till Sjöingenjör istället även om de inte har det så mycket bättre.

  • Anna Lundberg Svara

    Det finns faktiskt jobb för en stor andel av studenterna när de utexamineras. En sak jag inte har med i artikeln, det är svårt att få med allt utan att bli för långrandig, är att arbetslösheten är lägre bland t ex juniorbefäl nu än på flera år. Vi skrev om detta för ett tag sedan:
    http://www.sjofartstidningen.se/allt-farre-oppet-arbetslosa/
    En annan sak som framkommer när jag talar med folk på högskolorna är att rekryteringskampanjerna kring 2008 gav resultatet att många fler sökte, med andra ord är den nuvarande minskningen från en relativt hög nivå några år tidigare.
    Ted Bågfeldt sa också till mig i dag att han tror att behovet av sjöbefäl kommer att växa de närmsta åren.
    Man kan läsa en längre artikel om detta i kommande nummer av Sjöfartstidningen.

  • Anders Svara

    Om det inte finns några jobb och en arbetsmarknad som helst vill ha en TAP så förstår jag gott varför ingen söker.

  • Anonym Svara

    Det vore intressant att veta hur många svenskar som väljer att utbilda sig på Åland/Skagen istället? Dom skolorna är ju lite mer tillmötesgående !

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      Menar du lättare/mindre krav när du säger tillmötesgående?

    • Saetteskipper Svara
      @Anonym:

      Absolut inte! Men dom ser lite mer till elevens behov. Skall du läsa på Chalmers och har en gammal styrman B, idag klass 3, samt en hel del övriga kurser. Så får man börja om på noll. I Skagen så får man tillgodoräkna sig den utbildningen man har. Känns ju lite fel och läsa navigation, när man seglat befäl i 15-20 år! Och sen så behöver man inte läsa till Sjökapten om man inte vill. De kanske räcker för mig med en dansk klass3 (3000Brt ww)?

      Det är också så att i Danmark så får du tillgodoräkna den sjötiden du har som befäl innan examen. Medans i Sverige så får du börja räkna sjötid efter examen.

      Sen så har du ju som krav i Danmark att man ska ha sjötid innan man läser. På Chalmers så behöver man ju inte mer sjötid än vad min 5-åriga dotter har. Dom har ju en fantastisk praktik period. Som gör att dom kan allt när dom kommer ut i verkligheten? Viket resulterar i att man får ombord nyexaminerade 2:e Styrmän som går akteröver när man pratar om backen!

      Vill dok poängtera att vi hat 5st Calmers sjökaptener ombord som är oerhört kompetenta 🙂

  • Anonym Svara

    De tomma platserna kan ju också bero på att sanningen äntligen har kommit till allmänhetens kännedom. Det finns ingen framtid för Svenskt sjöbefäl.
    Så kanske dags att lägga ner utbildningarna.

  • Magnus S Svara

    Enkel förklaring är ju att det inte finns några svenska jobb kvar. Klart att studenterna undersöker vart man kan jobba och vilken prognos på hur man kan avancera i sin karriär. Samt att staten har gjort det precis omöjligt att jobba på utlandsflaggade fartyg. Då skattesatsen är precis samma som om man hade ett landjobb fast är borta från familj över 6 månader på ett år. Ändras denna regel så kommer en helt annan jobbmarknaden öppna för svenska sjöbefäl igen. Sätt samma skattesats på svenska sjömän som jobbar i Bryssel så fylls nog skolorna på igen. Lobba för det både Chalmers och Kalmar.

  • Captain Morgan Svara

    På ungefär samma utbildningstid (4,5 år) kan man bli jur.kand eller civilekonom. Medvetenheten bland ungdomarna att det är liten chans att få anställning i en svenskflaggad båt, har säkert ökat. Att lägga 4 år på en osäker yrkesutbildning med dålig lön/pensionsförmåner kanske inte lockar längre.