Obemannde fartyg blir säkert en verklighet men frågan är bara när, tror själv bara att man glömt en siffra i rapporten.
Den som sysslar idag med rederiverksamhet, i synnerhet på större fartyg kan garanterat visa att lönenkostnaden från fartyget är en ganska liten del av helheten. Att ha ett fullt team på land som skall övervaka fartyget dygnet runt är garanterat inte gratis det heller i synnerhet om det skall drivas i norden.

Kan även garantera att den flerdubbliga utrustning som behövs idag för att garantera ett fartyg blir säkert till sjöss och underhåll av densamma kostar betydligt mera än en besättning ombord.
Det kommer nog att ta bra många år förrän vi kan konkurrera ut den billga asiatiska arbetskraften och ersätta den samma med en modern teknik. För 800 usd/månad får man en fillipinare lätt att jobba i 8-9 månader i ett sträck ombord och då är han både rik och lycklig när han far hem på ledigt i 2-3 månader och då kan man ju nämna att filipinaren börjar räknas som dyra sjömän idagen läge om man jämför med kineser och indoneser.

Att jämföra ett flyg som är några timmar i luften med ett fartyg som skall segla kanske 3 veckor ensamt är inte heller helt relevant. Skall man däremot underhålla och inspektera ett fartyg lika effektivt som det görs med flygen i varje hamn så kommer det både att bli fördröjningar samt betydligt dyrare då ett stort fartyg inte genomgås så där bara från topp till tå. Då även dessa inspektörer kommer att få ett ganska stort ansvar så kan man anta att deras taxa blir därefter.
Att olyckor ofta beror på mänskliga faktorn har väl att göra med att allt idag är uppbyggt så att det är människan som styr det hela men det talas aldrig hur många olyckor som inte sker tack vare att människan tar över.

Tror nog att om Oskar Levander skulle åka med lite olika fartygs typer och i olika fart områden så kommer nog även han att konstatera att vi har nog en ganska lång väga att gå ännu förrän någon är berädd att skicka iväg en last på några hundra tals miljoner. Nämnas bör även att frakten i dagens läge är en mycket liten del av en varas hela kostnad så det finns tyvärr ett ganska litet utrymme där att pröva sig fram. Klart att företag som Rolls Royce och Wärtsilä mfl. som redan idag har största delen av sin inkomst från underhålls verksamheten gärna är med och investerar i något som fodrar ännu mera underhåll från deras sida men även där kommer kostnaderna fort att överstiga dagens kostnader och på det viset gör det svårt att driva vidare.

Tänk om det händer något i det område som lednings centralen är, strömmavbrott, jordbävning eller en terrorist som spränger byggnaden i luften och man sedan har ett 100 tal fartyg som kör runt världens hav och kanske något som just håller på att angöra hamn utan någon som kan koppla upp sig och ta över.

Det enda som man kan konstatera är att det säkert någon gång i framtiden en generation kan konstarera att den där Oskar Levander han var ju nog redan på sin tid in på ett spår i rätt riktning i alla fall.

En m ycket intressant artikel som när man läser om tanken på mer standardiserade system inser att det faktiskt finns en möjlighet att kynna driva en del fartyg på speciella trader på detta viset.
Nu har vi ju även ett maskineri i fartyget, vem tar hand om denna fjärrstyrning? Kanske även de standardiserade maskinsystemen faktiskt kan skötas från land och man kan ju tänka sig att man har en mängd mi ndre maskiner istället för en huvudmaskin så att man bara stoppar den maskin som havererar eller behöver underhåll och kör en annan maskin. Det som kan oroa mig är att det ibland händer saker med dagens teknik som kan te sig oförklarliga men kanske detta kan byggas bort med bättre standardiserade system. Idag byggs ofta ”one off” fartyg och hjulet uppfinns i princip varje gång. Även för dagens typ av fartyg skulle det vara av godo om man hade tex. tio standardtyper av system att välja mellan. Jag tänker då på tex automationssystemen för både maskin och brygga. Flygindustrin är många år före skeppsbyggnadsindustrin här. Kul med framtidsvissionerande människor som Oskar Levander.
Det är ju idag så att när två fartyg kolliderar i en trång passage så får ofta styrmaskinsfel skulden och vem skulle då få skulden om två fjärrstyrda fartyg kolliderar, styrmaskinsfel eller dataöverföring eller rent av den som sitter iland och styr fartyget? Många bitar som behöver falla på plats innan det kan bli en större industriprodukt med fjärrstyrda fartyg. Som avslutning så funderar jag på varför inte flygindustrin som redan har alla dessa standardiserade system på flygplanen inte har infört fjärrstyrning av flygplanen, kanske nåt för Levander att fundera på.
mvh från en sjöingenjör