Magnus Sundström, Sjöfartsverkets projektledare för MonaLisa.
Sjöfartsverket

Fortsatt liv för MonaLisa

Sjöfartsverket har tagit initiativ till en fortsättning på MonaLisa-projektet. EU väntas säga ja till det nya projektet MonaLisa 2.0 senare i sommar. 

Relaterade artiklar

Enligt Magnus Sundström, projektledare för MonaLisa, skickade man in ansökan om det nya projektet MonaLisa 2.0 till EU-kommissionens TEN-T-program så sent som på tisdagen. 

– Vi får besked om finansieringen i juli men utgår från att vi får klartecken. Tanken är att vi ska utöka det pågående MonaLisa-projektet och bredda det till att omfatta hela EU. 

Använder flygets teknik 

Målet med MonaLisa 2.0-projektet – som i likhet med sin MonaLisa-föregångare också ska ledas av Sjöfartsverket – är bland annat att vidareutveckla Sea Traffic Management-konceptet, som bygger på en dynamisk och proaktiv ruttplanering och är en maritim version av flygets trafikledningskoncept SESAR. Med hjälp av modern teknik och realtidsdata samt nya metoder för utbyte av uppgifter mellan fartyg är det tänkt att man ska ta sjöfarten in i framtiden. 

– Vi återanvänder resultat och erfarenheter från flyget och deras trafikledning för att på så sätt effektivisera informationshanteringen för sjöfarten. Därigenom kommer vi till exempel att öka möjligheterna för fartygen att ankomma i rätt tid till sina destinationer, säger Magnus Sundström.  

Sverige i täten

Att det är just Sjöfartsverket som leder MonaLisa-projekten beror enligt Magnus Sundström bland annat på Sveriges starka traditioner inom sjösäkerhet. Inte minst var det i Sverige som lokaliseringsssystemet AIS skapades. 

– Att leda ett projekt som syftar till att effektivisera sjöfarten, höja sjösäkerheten och bidra till att skapa ett hållbart transportsystem är något vi på Sjöfartsverket är mycket stolta över, säger Magnus Sundström.

Många partners

Internationella organisationer och företag har visat stort intresse för projektet. Partnerskapet för MonaLisa 2.0 omfattar totalt 30 partners. Det handlar om myndigheter, representanter från det privata näringslivet och universitet i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Italien, Malta, Grekland och Norge.

Projektet har en totalbudget på omkring EUR 24 miljoner och är tänkt att pågå till och med 2015. 

– Förhoppningen är sedan att det också blir en MonaLisa 3.0, säger Magnus Sundström. 


Lämna en kommentar på "Fortsatt liv för MonaLisa "

Hittills finns det 12 kommentarer. Samtliga kommentarer granskas i förhand innan publicering.
Läs våra regler för kommentering!

  • sjöfarande Svara

    Den dagen man skall sköta allt från land behöver man ju inte mera välutbildade nordiska befäl utan det räcker ju bra med en ”full rysse” eller en underbetald kines som lyder alla order från land hur dumma dom än kan vara.

  • Anonym Svara

    Är det verkligen Affärsverket SJÖV som ska driva sådana projekt, låter som det är ett sätt att sysselsätt personalen. Kan man inte överföra det hela inkl. personal till sjöfartsskolornas forskare ihop med näringen. Då blir kanske utfallet annorlunda än att man kommer fram till att SJÖV behöver instiftas fler VTSer, trafikcentraler med tillhörande övervakningsoperatörer…

  • Anonym Svara

    Det är skillnad på ett fartyg och ett flygplan och varje fartyg är specifikt och får hanteras där efter och då tror jag besättningen har mer kunskap om det än någon annan.

  • KP Svara

    All ny teknik har sina motståndare initialt. Att sjöfarten behöver moderniseras till följd av ökad volymer, hårdare prispress på fraktpriser och därmed krav på effektivare segling är uppenbart. Med hjälp av dynamisk ruttplanering kan färdvägen anpassas till hårt väder, trafikmängder och ta höjd för tillgänglig plats vid kaj. Därmed är den klassiska separeringen på väg att försvinna, AIS tillsammans med dynamisk rp kommer fungera. Vad skulle hänt inom flyget om trafiken inte sköttes centralt? Glad påsk

    • Bigfoot Svara
      @KP:

      Frågan är om du ens varit till sjöss över huvudtaget ? Det verkar inte så.
      Ökade volymer möts bäst med större fartyg och större hamnar. Att det skulle råda platsbrist på havet är fullkomlig smörja. Flaskhalsen är hamnarna.
      Ruttplanering har väl alltid varit dynamisk.
      Man anpassar sina rutter till väder & vind, trafkintensiteten är sällan ett problem ur planeringshänseende. Hur man kör för att komma till kaj i ”rätt ” tid avgörs ofta av chartrare/befraktares önskemål. Att såna som inget vet har placerat ut separeringar där det inte behövs några, är ju ett bevis på samma sak som Mona lisa dvs.överreglering. Och tar man bort de separeringar som behövs kommer kaos att uppstå.
      Inget kommer bli ett dugg bättre för det sitter fler mäniskor i land och tittar på skärmar och skickar mail.
      Ny teknik är bra om den hjälper till, den är inget självändamål.
      Varför ska vi jämföra med flyget ? Vi kan väl jämföra med lastbilstrafiken…. Kanske ska de också ha central trafiklening från en super VTS ?

  • Anonym Svara

    Ännu mera omyndigförklarande av sjöfolk..

  • Anonym Svara

    VHF assisterande olyckor, AIS assisterande olyckor nästa blir väl VTS assisterande olyckor med tanke på den kompetens som sitter på VTS centraler runt om i världen. Jädra stolleprov

  • sjöfarande Svara

    tänker man redan på alla separationer som dom infört och på det viset trängt ihop all trafik till ett litet område, hann segla 20 år före dom trängde in trafiken vid Bornholm och då fanns det alltid plats där för alla men nu förtiden blir det mycket att gira och sakta in när man passerar där

  • sjöfarande Svara

    Dettä är det tokigaste system man hört talas om, kunde kanske funka för ubåtar men inte för vanlig sjöfart.

  • Anonym Svara

    Ja du milde man tar sig för pannan..!! Inte många rätta svar man får på kvällen från dessa s.k. Approch centraler.. Brrrr… man ryser vid de svar man kan understundom.. Läs GBG… Ett skräck exempel….

  • Styrbjörn Svara

    Är det någon som förstått syftet med att ha en massa sovande operatörer, sittandes i en bunker, tittandes på skärmar ? Hur ökar dessa skärmtittare möjligheten för mig att komma i tid till min destination ? Förseningarna har ju oftast med vädret att göra.