Sista pusselbiten i det moderna Stena Line

Det har hänt mycket med Stena Lines flotta sedan 2010. Med nybyggena Stena Hollandica och Stena Britannica på Nordsjön inleddes en omfattande förnyelse. Sedan dess har rederiet investerat i nya fartyg, förlängningar, ombyggnader och alternativa bränslen. E-Flexer-serien har moderniserat trafiken på Irländska sjön och Östersjön, och med Stena Futura och Stena Connecta har även fraktsatsningen tagit nya steg.

Men en plats har fått vänta. Göteborg. Staden där ett av världens största färjerederier har sitt huvudkontor och där hela Stena Lines historia började, har fått hålla till godo med åldrande tonnage. Men nu faller några av de sista pusselbitarna på plats.

Med två nya E-Flexer-färjor på Göteborg–Frederikshavn och en helt ny terminal i Arendal står rederiet inför en historisk förändring på hemmaplan. 

En trotjänare utan motstycke

När de nya fartygen kommer är det framför allt en gammal trotjänare som lämnar scenen. Stena Danica sattes i trafik den 28 februari 1983. För mig som är född samma år och uppvuxen i Göteborg har Stena Danica alltid varit en självklar del av stadens siluett. Det var med henne som jag gjorde några av mina allra första utlandsresor. När hon pensioneras har hon gjort omkring 47 år på samma linje. Det är en närmast osannolik tjänstgöringstid för en stor bil- och passagerarfärja.

Få europeiska färjor kan mäta sig med det. Ett av de sällsynta exemplen är brittiska Scillonian III, som trafikerat linjen Penzance–Isles of Scilly i sydvästra England sedan 1977 och som nu i november kommer att avsluta sin tjänst efter 49 år till förmån för ett nybygge. Men det är dock en mindre passagerarfärja som enbart går i säsongstrafik. Stena Danica har arbetat på året runt över Kattegatt.

Och siffrorna svindlar. En snabb beräkning visar att Stena Danica kommer att ha gjort minst 50.000 enkelöverfarter mellan Göteborg och Frederikshavn, lågt räknat. Med omkring 50 nautiska mil per resa kommer Stena Danica att ha tillryggalagt över 115 varv runt jorden.

Rätt fartyg på rätt linje

Att Danica blivit kvar så länge är knappast någon slump. Hon har helt enkelt varit rätt fartyg för linjen. Med stor passagerarkapacitet, goda manöveregenskaper och en flexibel kombination av kapacitet för personbilar, lastbilar och dagsresenärer har hon klarat en marknad som förändrats i grunden.

Hon byggdes för en tid då shopping, nöjen och restauranger var en central del av färjeupplevelsen. Sedan kom slutet för taxfree inom EU, Öresundsbron och en allt hårdare konkurrens från landtransporter. Passagerarna blev färre och frakten allt viktigare. Men Stena Line har lyckats hålla Stena Danica kommersiellt relevant i nästan ett halvt sekel, vilket är ett kvitto på en lyckad konstruktion.

Den femte generationen

Lyckad fartygsdesign är förvisso inget nytt inom Stenakoncernen. De två nya hybridfärjorna blir Stena Lines sjätte och sjunde fartyg i E-Flexer-serien. Det är en närmast osannolikt vacker svensk framgångssaga med 17 beställda fartyg där de 13 som hittills levererats finns spridda mer eller mindre över hela världen. Efter år 2030 kommer Stenas huvudstad kunna sola sig i den glansen genom den modernaste versionen, E-Flexer 2.0, med goda förutsättningar för ren eldrift.

Tillsammans med den nya terminalen i Arendal är de nya fartygen mer än ett generationsskifte. Det är en ny inriktning för den linje som byggt upp hela Stena Line där frakt och logistik nu får en ännu större betydelse. Det är verkligen ett nytt kapitel för den internationella färjejätten.

Återstår då frågan: Blir det en ny Stena Danica och en ny Stena Jutlandica? Traditioner väger tungt inom sjöfarten och få fartygsnamn är så intimt förknippade med en linje som kanske framförallt Stena Danica. Sedan 1965 har linjen haft en Stena Danica, nu den fjärde i ordningen. Att i alla fall det namnet får leva vidare känns därför som en av årets verkliga lågoddsare.  Men den som lever får se.