SJÖFARTSSKYDD

Polis Niclas Hallgren i hamnmiljö.
"Ju mer vi lär oss desto bättre lägesbild får vi över hur svensk sjöfart har det även på andra hav", säger Niclas Hallgren.

Nu vässas kompetensen om sjöfartsskydd

Polisen närmar sig sjöfarten och vill lära sig mer om branschens villkor. "Besättningar och redare ska kunna lita på att vi tar vårt ansvar", säger Niclas Hallgren från polisens nationella operativa avdelning, NOA. 

Publicerad

Polismyndighetens intresse för och samarbete med branschen har ökat. Orsakerna är flera. Det säkerhetspolitiska läget, en satsning på organiserad brottslighet där hamnarna pekas ut som ett område i fokus, och förberedelser för att polisen eventuellt ska bli hamnskyddsmyndighet. 

Polismästare Niclas Hallgren från polisens nationella operativa avdelning besöker ofta hamnar och tar då med sig lokala kollegor från respektive polisområde. Han har även kontakt med rederier och branschorganisationer och deltar i samverkansorganet BT-POS sjöfartsskyddskommitté.

Polismyndighetens intresse för och samarbete med branschen har ökat. Orsakerna är flera. Det säkerhetspolitiska läget, en satsning på organiserad brottslighet där hamnarna pekas ut som ett område i fokus, och förberedelser för att polisen eventuellt ska bli hamnskyddsmyndighet. 

Polismästare Niclas Hallgren från polisens nationella operativa avdelning besöker ofta hamnar och tar då med sig lokala kollegor från respektive polisområde. Han har även kontakt med rederier och branschorganisationer och deltar i samverkansorganet BT-POS sjöfartsskyddskommitté.

– Branschen har stort tålamod, förklarar och bjuder in oss. Jag hade nog förväntat mig mer misstänksamhet men vi har blivit väl mottagna, säger han.

Han och hans kollegor kommer också att medverka under DSM i höst.

– Vi ser fram emot att få utveckla vår förmåga att öva samverkan tillsammans med andra deltagande parter. Dessutom ska det bli riktigt intressant att ta del av övriga delar av programmet och då särskilt de delar som handlar om security, säger han.   

Svensk flagg underlättar

Det senaste året har Niclas Hallgren och kollegorna lärt sig mycket nytt och dragit igång aktiviteter både regionalt och lokalt, berättar han för Sjöfartstidningen. Den kunskapen finns nu inom myndigheten oavsett om den nya hamnskyddslagen träder i kraft eller ej.

Det är mycket enklare att definiera polisens ansvar för ett svenskflaggat fartyg.

Niclas Hallgren, NOA

– Polisen har redan ett stort ansvar för både sjöfartsskydd och hamnskydd utifrån att vi fattar beslut om säkerhetsnivån. Nu börjar vi få en betydligt bättre kompetens inom det här området. Ju mer vi lär oss desto bättre lägesbild får vi över hur svensk sjöfart har det även på andra hav. Vi har ansvar för ordning och reda på svenskflaggade fartyg även när de befinner sig långt bort. Besättningar och redare måste kunna lita på att vi tar det ansvaret, säger Niclas Hallgren. 

Han noterar att det nu sker viss inflaggning av fartyg – och ur polisens perspektiv är det bra. 

– Det förenklar vår vardag. Det är mycket enklare att definiera polisens ansvar för ett svenskflaggat fartyg än om det är svenskägt med annan flagg. För svenskflaggade fartyg gäller vår jurisdiktion ombord oavsett var fartyget befinner sig, säger Niclas Hallgren.

Larmsystem testades vid övning

Under ett möte med rederier fick Niclas Hallgren vetskap om larmsystemet SSAS (Ship Security Alert System) som kan användas om fartyg möter ett antagonistiskt hot.

– Det larmsystemet kände i vart fall inte jag till. ”Det går till er på polisen” fick jag höra. Jaha, tänkte jag. Vart då? Vi undersökte och förstod att ett sådant larm landar hos vår nationella ledningscentral. Den där kedjan ville vi testa, säger han.

Tidigare i höst gjordes därför en övning med hjälp av Svensk Sjöfart och ett par rederier (?). Någon tryckte på knappen ute på ett fartyg, och Niclas Hallgren med kollegor studerade vad som hände. 

Funkade systemet?

– Systemet funkade. Vi kunde följa de åtgärder som vidtogs och hur informationen gick hela vägen fram till vårt vakthavande befäl. Vi satt där i rummet och väntade, och samtalet kom. Då kallade vi i övningssyfte ihop beslutspersoner och informerade, och sedan bröt vi övningen. 

Övningen var enligt Niclas Hallgren lyckad så till vida att man sett att funktionen i sig fungerar. 

– För oss var det oerhört viktigt. Svenska fartyg runt om i världen ska veta att trycker de på den knappen så är det någon som reagerar i andra änden. Men vi kan konstatera att vi behöver förstå mer om vilka omständigheter som kan göra att man larmar, och vad vi gör sedan. Är fartyget utanför Kapstaden så är det klart att polisens operativa förmåga att reagera på det larmet är begränsad. Men i de olika samarbeten som Sverige finns med i, som Nato, finns kopplingar som gör att vi kan dra igång en insats, säger han. 

Skuggflottan påverkar kunskapsläget

Ett konkret exempel på vad polisen lärt sig om sjöfart på senare tid, är att Niclas Hallgren nu hänger med i förkortningarna vid företagsbesöken. Han vet vad en PSO och PFSO gör i hamnen.

– Vi börjar kunna prata med branschen på deras språk och det underlättar förstås, säger han.

Ett annat exempel är att polisen behövt sätta sig djupare in i frågor om havsrätt i samband med hanteringen av skuggflottan. 

– Det har tidigare inte funnits ett så tydligt behov, men nu börjar det här bli en kunskap som sprider sig, säger han. 

I övrigt vill Niclas Hallgren helst inte prata om skuggflottan och huruvida han ser ett hot kopplat till att Sverige ingripit mot ett antal skuggfartyg.

– Det jag kan säga är att våra ingripanden har en oerhört legal grund. Ur vårt perspektiv har vi ett rättsligt ansvar och en skyldighet att arbeta för en rättsordning som vidmakthålls även när det blir jobbigt. Men det räcker ju att gå till öppna källor där det finns uttalanden om att ingripanden mot skuggflottan är att likna vid piratverksamhet. Bara de öppna källorna ger anledning att vara observant.

Powered by Labrador CMS