Flera utmaningar för sjöfartsgymnasierna

Alla gymnasieskolor som bedriver sjöfartsutbildning med riksintag har under våren fått ansöka hos Skolverket för att få fortsätta driva verksamhet. Ansökan genomförs vanligtvis vart fjärde år och är denna gång fördjupad med anledning av den nya gymnasiereformen 2025.

Caj Luoma, ansvarig för kompetensförsörjning hos Transportföretagen, gläds åt att alla landets sjöfartsgymnasier har ansökt om att få fortsätta bedriva utbildning. Alla skolorna behövs, påpekar han, eftersom branschen har stor efterfrågan på manskap.

– Vi ser en trend bland yrkesutbildningar generellt att ungdomar tenderar att alltmer välja teoretiska utbildningar. I den kontexten är det otroligt viktigt att sjöfartsgymnasiernas erbjudande bedöms relevant och intressant, säger han.

Administrativa misstag

Historiskt har det hänt att skolor riskerat avslag på ansökan på grund av rent administrativa misstag, berättar Caj Luoma. Transportföretagen har flera gånger hjälpt skolor som missat steg i processen. Inför årets ansökan arrangerade man därför möten med rektorerna, där man även diskuterade gemensamma utmaningar. 

Enligt Caj Luoma finns det en sak som verkligen förenar sjöfartsgymnasierna.

– Skolpengen! Nivån upplevs som utmanande för att använda ett diplomatiskt ord. Skolpengen räknas upp med ett index på 2,5 procent per år och i en redan pressad ekonomisk situation i en inflationsdriven ekonomi uteblir den faktiska ökningen av skolpengen, säger han. 

Alla behövs

Helene Hålldin är rektor för sjöfartsutbildningen i Härnösand. Hon håller med om att alla sjöfartsgymnasierna behövs för att säkra branschens behov av arbetskraft.

En utmaning är att sjöfartsutbildningen är dyr jämfört med många andra. 

– Har man investerat i maskiner eller ett skolfartyg så gäller det att man har sökande elever, säger Helene Hålldin.

Svårt att hitta lärare

Skolan i Härnösand har många sökande till sin utbildning. För Helene Hålldin är det en större utmaning att hitta lärare. 

I år har skolorna resonerat tillsammans och utifrån det ansökt om en högre skolpeng per elev, berättar Helene Hålldin. 

– Vi har räknat på kostnaderna. Ska vi kunna hålla hög kvalitet på våra utbildningar, ha lärare med rätt utbildning och rätt utrustning, så behövs en högre elevpeng.

Reparera skolfartyget

Johan Östergren är rektor på Sjömansskolan i Stockholm. Överst på hans önskelista står mer resurser i form av högre skolpeng och bidrag från någon stiftelse. Sjömansskolan behöver förutom pengar till daglig drift även medel för att reparera skolfartyget Polfors som idag inte får lämna kaj.

– Vi behöver byta tanktak och spant. Vissa utbildningsmoment kan eleverna göra ombord ändå men det är tråkigt och påverkar vårt söktryck att ha ett fartyg som inte får lämna kaj, säger han.

Vill att branschen ställer krav

Johan Östergren vill att branschen ska ställa mer krav på utbildningens innehåll. Han efterlyser också ett mer aktivt samarbete mellan gymnasieskolor och rederier. 

– Ibland känns det som att rederierna är nöjda bara eleven får ut sina behörighetspapper. Vi upplever också att sjöfartsgymnasierna prioriteras lägre än högskolorna när det gäller praktikplatser. Det finns för få praktikplatser idag och våra elever kommer i andra hand, säger han.

I höstas hade Sjömansskolan för första gången på länge fler sökande än antal platser. Johan Östergren upplever också att intresset för manskap allmänt har ökat.

Besked från Skolverket om årets ansökningsomgång beräknas komma under september.