Fortsatt höjda avgifter

Sjöfartsverket har, för andra året i rad, höjt de avgifter som tas ut från sjöfarten i form av så kallade farleds- och lotsavgifter.

Relaterade artiklar

De avgiftshöjningar som Sjöfartsverket genomfört är anmärkningsvärt stora. Anledningen till höjningarna är att Sjöfartsverket är konkursmässigt och sedan det stöd som alliansregeringen beviljade Sjöfartsverket inte förlängts, är man nödgad att höja avgifterna kraftigt.

Håller verket vid liv

Det innebär att sjöfartens aktörer, främst rederier och transportköpare, tvingas betala cirka 215 miljoner kronor mer varje år ur egen kassa jämfört med 2016 för att hålla Sjöfartsverket vid liv.

Dessvärre får det negativa konsekvenser för många fler. När kostnaderna stiger kommer varor och personer i stället att transporteras på den redan ansträngda landinfrastrukturen eller inte transporteras alls.

Försämrad konkurrenskraft

I tillägg till höjningarna har Sjöfartsverket från årsskiftet infört en ny modell för beräknande av farleds- och lotsavgifterna. Detta trots att förslaget på den nya modellen kritiserades av majoriteten av remissinstanserna, inklusive ett flertal myndigheter, bland annat för att förslaget leder till försämrad konkurrenskraft för sjöfarten och minskad miljöstyrning.

Vackra ord

Svensk Sjöfart menar i en kommentar att man oroas över att de politiskt uttalade ambitionerna om det hållbara samhället och Att vikten av att använda sjöfarten i större utsträckning bara tycks vara vackra ord på pappret. Sjöfartsverkets instruktioner och förutsättningar måste anpassas till den politiska målbilden.

Vi har frågat Föreningen Svensk Sjöfart och flera av dess medlemmar om hur de förändrade reglerna påverkar deras vardag – svaren och mer information om reglerna kan du läsa i vår specialbilaga om farledsavgifterna.

Den här bilagan är en uppföljning på en digital bilaga som Sjöfartstidningen publicerade i november 2017.