energi_container_bil_roro_logistik_sydost

Svensk sjöfart missgynnad

Svensk sjöfart missgynnas globalt av nationella lagar och regler konstaterar Trafikanalys i en rapport.

Relaterade artiklar

Varje år publicerar Trafikanalys en rapport om svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation. I årets rapport konstateras att trots vissa förbättringar är svenska rederier fortsatt missgynnade av nationella regler på den globala marknaden.

”Under 2016 har såväl Sjöfartsverket som Transportstyrelsen höjt avgifterna för sjöfarten. Sjöfartsverkets avgiftshöjning drabbar all sjöfart som trafikerar svenska hamnar lika, medan Transportstyrelsens avgifter i synnerhet drabbar svensk sjöfart. Det har också beslutats att sjöfartsstödet ska sänkas något för att finansiera tonnageskatten. Utvecklingen inom dessa områden har under året således inte varit till (den svenska) sjöfartens fördel.”, skriver Trafikanalys i sin rapport.

– De har en något mörkare bild av branschen än vad vi har. Men det är väldigt bra att de belyser frågorna, säger Pia Berglund, vice vd och ansvarig för näringspolitiska frågor på Svensk Sjöfart.

Ingen effekt av tonnageskatten

I rapporten skriver Trafikanalys om tonnageskatten som infördes under 2016. Dock nämner de att de inte sett någon direkt effekt av införandet ännu. Enbart ett rederi, med ett fartyg, hade ansökt om att komma in i systemet innan sommaren. Men fler väntas ha sökt innan tidsfristen för att komma in i systemet under 2018 gick ut i slutet av juli.

”Tonnageskatt har införts, men har ännu inte gett något genomslag. Förhoppningsvis kan det visa sig vara en viktig komponent på lite längre sikt.”, skriver de i rapporten.

– Vi har också sett detta och kan konstatera att det är bekymmersamt att man tar en procent av sjöfartstödet, något som påverkar även de som inte vill, eller kan, vara del av tonnageskattesystemet, säger Pia Berglund.

– Dessutom är det ju faktiskt så att i år är systemet överfinansierat, i och med att reduceringen av sjöfartsstödet är beräknat på att cirka 30 företag skulle gå in i systemet, säger Pia Berglund.

”Flera sjöfartspolitiska initiativ har tagits”

Trafikanalys skriver att det genomförs och har genomförts en hel del insatser för att gynna svensk sjöfart.

”Flera sjöfartspolitiska initiativ har tagits under året. Av dem förtjänar det förslag till stödsystem för innovativa sjöfartslösningar som tagits fram, Eco-bonus, att nämnas.”

Men ännu har de inte gett något trendbrott vad gäller den svenskflaggade flottans utveckling. Trafikanalys konstaterar också att konkurrensen från andra flaggregister är hård.

”Många redare väljer att flagga sina fartyg i främmande register med förmånliga skatte- och bemanningsvillkor. Panama, Liberia och Marshallöarna är fortfarande de största registren.”

Färre svenskkontrollerade fartyg

I rapporten presenteras också statistik för den svenska flottans utveckling senaste året. Under 2015 ökade den svenskkontrollerade flottan men 2016 minskade den med över 100 fartyg till 754 stycken. Sammanlagt kontrollerade svenska rederier 598 fartyg under 2016, varav 44 procent, eller 325 stycken, fanns i det svenska registret.

Även svenska hamnar är utsatta för hård konkurrens. Globalt ökade hanteringen av gods över kaj med 22 procent mellan 2008 och 2015, då över 10 miljarder ton gods transporterades med fartyg. Men i Sverige har ökningen inte varit lika kraftig – mellan 2015 och 2016 ökade godshanteringen över kaj med en procent till 171 miljoner ton. Importen svarade för en större del än exporten.