AVTAL
SRO säger upp hängavtalen: ”Måste hitta ny ingång”
Sveriges Rederiorganisations, SRO, medlemsrederier säger upp sina hängavtal med Sjöbefälsföreningen och Seko sjöfolk. Efter att ha nekats medlemskap i Svenskt Näringsliv vill SRO hitta en annan väg till egna kollektivavtal.
Under onsdagen har berörda anställda hos SRO:s medlemsföretag informerats om beslutet.
– Vi vill ha kollektivavtal. Vi vill inte vara avtalslösa, men vi måste hitta en ny ingång i det, säger Pia Berglund, förbundsdirektör för SRO, till Sjöfartstidningen.
Nekades medlemskap i Svenskt Näringsliv
När SRO:s medlemsrederier lämnade Sjöfartens Arbetsgivareförbund, SARF, vid årsskiftet 2023–2024 valde de att behålla kollektivavtalen genom hängavtal. Sedan dess har SRO försökt få till stånd egna centrala kollektivavtal, både genom att söka medlemskap i Svenskt Näringsliv och genom diskussioner med facken.
Pia Berglund menar att SRO hamnat i ett moment 22, där organisationen står utanför Svenskt Näringsliv samtidigt som facken inte vill teckna egna centrala kollektivavtal med SRO.
– Vi förstår att kollektivavtal ska förhandlas med parterna. Men att vi inte ens kan få försöka och komma till förhandlingsbordet, det är väl det vi är kritiska till, säger hon och fortsätter:
– Vi vill inte starta någon konflikt med facken, utan lösa det här tillsammans. Samtidigt vill vi inte bara göra justeringar i befintliga avtal, utan ha avtal som är anpassade för oss.
Vi vill ha kollektivavtal. Vi vill inte vara avtalslösa, men vi måste hitta en ny ingång i det
Varför tror du att ni inte har fått bli medlemmar i Svenskt Näringsliv?
– De har ett antal arbetsgivarorganisationer och ser till deras intressen i första hand. Det skulle inte ligga i deras intresse att det finns ytterligare en, säger hon.
Vill diskutera nästa steg
Tidpunkten för uppsägningen hänger enligt SRO samman med att de centrala avtal som hängavtalen är kopplade till närmar sig en ny avtalsperiod.
Vad händer nu när ni säger upp avtalen?
– Det är en uppsägningstid på tre månader så egentligen händer ingenting direkt. Nu vill vi diskutera med facken om nästa steg. Vi vill ha avtal och det tycker vi är ett gemensamt ansvar.
Attrahera och behålla personal
SRO anser att dagens kollektivavtal inte fullt ut motsvarar behoven inom framför allt tank- och specialsjöfarten. Organisationen vill se över villkoren för att skapa större flexibilitet för att attrahera och behålla personal.
Vad är det konkret i dagens avtal som ni vill förändra?
– De svenska avtalen är föråldrade. Exempelvis utgår avtalet från en ganska låg grundlön och sedan tillkommer åtskilliga tillägg som utgör en stor del av lönen. Det blir svårt när vi ska rekrytera och visa hur attraktiva vi är som arbetsgivare.
Pia Berglund pekar också på konkurrensen om svenska sjöbefäl, inte minst från Norge.
– Vi ser att vi tappar erfarna befäl till Norge och vi vill kunna erbjuda villkor som gör att de väljer att stanna eller komma tillbaka. För vissa är en hög lön viktigast, för andra kanske det är flexibel arbetstid eller möjligheten att dela en tjänst under vissa perioder i livet. Vi vill ha avtal som är anpassade för livets alla skeden.
Men varför kan ni inte driva de här förändringarna inom den befintliga avtalsstrukturen, exempelvis genom lokala avtal?
– Lokala avtal är inte lika förutsägbara, vi vill ge en trygghet över tid. Att exempelvis ha ett eget tankavtal tycker vi är självklart. Det finns i andra flaggländer nära oss. Vidare vill vi att rederier som vill komma till Sverige enklare än idag, eller nystartas, ska kunna räkna på vad det skulle kosta. Det är idag inte möjligt utan att först förhandla om avtal.
Facken har tidigare sagt nej
Sjöbefälsföreningen meddelade i oktober 2025 att man inte avsåg att teckna centrala kollektivavtal med SRO. Föreningen hänvisade till att organisationen står utanför Svenskt Näringsliv, vilket enligt facket skulle innebära att medlemmarna riskerar att förlora tillgången till viktiga trygghetssystem, så som tjänstepensioner och omställningsstöd.
Sjöbefälsföreningen har istället framhållit möjligheten att anpassa befintliga avtal genom lokala överenskommelser.
Vad får er att tro att ni kan komma vidare nu?
– Vi har goda förhoppningar om att det ska gå. Vi går in med ärliga intentioner och vi har haft en god dialog med facken. Men vi kan inte heller acceptera att det inte går att förändra någonting. Jag tror att det kommer att kräva mod från alla parter.
”Det ska inte bli sämre för de anställda”
En central fråga är vad uppsägningen av hängavtalen innebär för de ombordanställda. Pia Berglund betonar att ambitionen är att behålla eller förbättra dagens villkor.
Hur påverkas de ombordanställda av att hängavtalen sägs upp?
– Inte alls, framför allt inte på kort sikt. På längre sikt ska vi tillsammans med facken säkerställa att vi löser allt det som de kan oroa sig för. Det ska aldrig bli sämre och förhoppningsvis bättre. Det finns stora frågor om försäkringar och pensioner som vi måste lösa, men vi vet att det går att lösa.
Hon anser samtidigt att arbetsmarknadens parter behöver bidra till att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft, efter de politiska reformer som genomförts de senaste åren.
– Politiken har verkligen levererat. Nu ligger stafettpinnen hos oss som arbetsmarknadsparter att se till att avtalen också är konkurrenskraftiga. Det ska naturligtvis vara tuffa förhandlingar och vi förstår att vi inte kan få allt vi önskar. Men vi kan inte sitta kvar i status quo.