Kustbevakningen ansvarar för att kontrollera så att transporterna till sjöss uppfyller regelverket kring farligt gods.

Fotograf: Valdemar Lindekrantz/Kustbevakningen

Kategori: Säkerhet | Regelverk

Misstänkta brott rapporteras inte efter HD-dom

Efter en dom i Högsta domstolen lägger åklagare ner Kustbevakningens utredningar om misstänkta brott med farligt gods till sjöss, och därför uppmanar Kustbevakningens ledning kustbevakarna att inte heller rapportera sådana brott, skriver två forskare i Svenska Dagbladet.

Det är Ann-Sophie Sallander, lektor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet, och Urban Nuldén, docent i informatik vid Göteborgs universitet, som i en debattartikel i Svenska Dagbladet förra veckan skriver om hur misstänkta brott mot reglerna för säkra transporter av farligt gods till sjöss numera inte längre rapportas till åklagare, efter en uppmaning från Kustbevakningens ledning.

Endast på engelska

Skälet är att åklagarna, sedan en dom i Högsta domstolen i höstas, lägger ner alla sådana ärenden. I domen slog HD fast att lagregler som innehåller straffbestämmelser måste finnas tillgängliga på svenska, men i det aktuella målet utgjordes den av en teknisk standard som bara finns tillgänglig på engelska. Det handlar om regelverket International Maritime Dangerous Goods Code, i dagligt tal benämnd IMDG-koden, där det saknas en officiell svensk text och den engelska texten i stället utgör svensk lag.

Farligt gods utgörs exempelvis av explosiva, brandfarliga, giftiga eller frätande ämnen, och kustbevakarna ansvarar för att kontrollera att transporter med sådant gods som anlöper hamnarna uppfyller kraven på märkning, packning, lastning etcetera.

”Uppmanar till tjänstefel?”

I debattartikeln frågar de två forskarna om det är i linje med Sveriges internationella åtaganden att inte rapportera de misstänkta brotten:

”Kustbevakningens ledning uppmanar alltså kustbevakarna att inte rapportera misstänkta lagbrott. Har kustbevakarna möjlighet till sådan rapporteftergift eller handlar det om att ledningen faktiskt uppmanar till tjänstefel? Bryter det inte mot Sveriges internationella åtaganden att underlåta att följa IMDG-koden?”

I en replik i Svenska Dagbladet svarar Johan Norrman, chef för Kustbevakningens operativa avdelning, att eftersom det idag inte går att få någon lagförd enligt IMDG-koden så ska Kustbevakningen inte lägga resurs på att försöka rapportera för de brotten utan istället försöka få en ändring till stånd hos berörda myndigheter.

”Kontroll och tillsyn fortsätter”

Han delar i huvudsak forskarnas beskrivning av den rådande situationen men skriver att Kustbevakningen inte lämnar fältet fritt bara för att lagföring uteblir:

”Kontroll och tillsyn fortsätter vi med på samma sätt som tidigare, vilket innebär hög närvaro i hamnarna. Det är brottsbekämpningen, alltså det arbete som tar vid när våra inspektörer upptäcker ett misstänkt brott, som här blir lidande. Många brister leder fortfarande till förbud mot att transporter med brister lastas ombord på fartyg, vilket gör att allvarliga händelser kan undvikas. Dessvärre kan inte den som bryter mot regelverket ställas till straffrättsligt ansvar, med den nuvarande ordningen.”

Enligt Johan Norrman så uppfyller endast 60 procent av de transporter som Kustbevakningen kontrollerar regelverkens krav.

Sjöfartstidningen har tidigare rapporterat om problemen med att IMDG-koden inte finns på svenska.