Omvärldsläget och uppbyggnaden av en god totalförsvarsförmåga ställer nya krav på att göra Sverige motståndskraftigt. Även förväntningarna och kraven på Kustbevakningen har ökat, skriver myndigheten i ett pressmeddelande, och detta återspeglas i myndighetens budgetunderlag för kommande treårsperiod.

– För att kunna säkerställa vår framtida förmåga behöver satsningar göras nu, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin i pressmeddelandet.

566 miljoner till nästa år

Kustbevakningen yrkar inom kommande budgetperiod på ett ökat anslag, baserat på 2025 års nivå, med 566 miljoner kronor för 2026, 739 miljoner för 2027 och 925 miljoner för 2028.

Pengarna behövs enligt myndigheten för att utöka förmågan inom totalförsvar och Nato, utveckla arbetet med civil sjölägesinformation, upprätthålla och utveckla lokaler, kajplatser, fartyg och teknik och stärka personalresursen ytterligare.

– Vi redovisar i budgetunderlaget myndighetens behov för att kunna upprätthålla bredd och djup långsiktigt i förmågan att bygga upp Sveriges civila försvar och totalförsvar i den maritima domänen, säger Lena Lindgren Schelin i pressmeddelandet.

”Vi kan inte vara överallt”

I en intervju med Sjöfartstidningen för ett år sedan sa Kustbevakningens generaldirektör att en av myndighetens utmaningar är att balansera sitt uppdrag. Man ska klara den egna verksamheten, bistå i beredskapssektorer och samverka med Försvarsmakten.

– Jag upplever att förväntningarna på vad Kustbevakningen ska kunna utföra och bidra med är större än vad vi de facto kommer att kunna bidra med i ett försämrat säkerhetsläge. Många tänker att hela vår resurs ska kunna bistå inom deras sektor. Men vi kan inte vara överallt, sa Lena Lindgren Schelin till Sjöfartstidningen då.