Fure Vinga. Installationen ska ske på ett systerfartyg till henne som just nu byggs i Kina.

Fotograf: Furetank

Kategori: Miljö

Furetank får klimatbidrag för landelanslutning

Furetank får stöd från Klimatklivet för att installera anslutning för landel på ett tankfartyg som just nu byggs.

Fartyget, det nionde i Furetanks Vinga-serie, byggs just nu i Kina för leverans i början av 2024. Enligt rederiet har man investerat stort för att fartygen i serien ska bli världens mest klimateffektiva i sin storleksklass. Installation av landelsanslutning blir ytterligare en förbättring.

Klimatklivet

Installationen bekostas till hälften av Klimatklivet, ett investeringsstöd som kan sökas genom Naturvårdsverket för åtgärder som minskar utsläpp av koldioxid och andra ämnen. 

– Det här bidraget är ett mycket positivt gensvar på vårt miljöarbete, det bekräftar att vi gör rätt saker. Vi har valt att installera en kraftfull högspänningsanläggning på 6,6 kV som till och med klarar av lastpumparna vid lossning. De förbrukar mycket energi som nu kan fås via elnätet istället för från fartygets generatorer. Detta eliminerar skadliga utsläpp vid kaj nära tätbebyggda områden, säger Jonatan Höglund, nybyggnadsinspektör i Furetank, i ett pressmeddelande.

600 ton per år

Utsläpp till kaj kan enligt rederiet uppgå till 20 procent av de totala utsläppen från ett tankfartyg. Om hamnen kan erbjuda tillräcklig mängd el från gröna och rena källor, så har den här klimatinvesteringen – enligt rederiets beräkningar utifrån mätningar som gjorts på systerfartyget Fure Ven – potential att reducera koldioxidutsläppen med 600 ton per år. Andra positiva effekter är att arbetsmiljön ombord blir bättre när ljud och vibrationer minskar. 

Anslutningen ombord kommer enligt Furetank att utformas för att passa den planerade landanslutningen i Göteborgs hamn – som även den har fått bidrag från Klimatklivet. 

Hönan och ägget-dilemma

Enligt Furetank finns i dag en tvekan både från hamnarnas och rederiernas sida när det kommer till investeringar i landel. Hamnarna vet inte hur ofta fartyg som efterfrågar detta kommer att anlöpa hamnen, och rederierna å sin sida tvekar att investera eftersom dagens hamnar inte erbjuder landel. 

– Det är ett klassiskt ”hönan och ägget-dilemma” där vi nu väljer att agera innan infrastrukturen är på plats. Vi hoppas och tror att detta kan bidra till utbyggnaden av landelsanslutningar får fart både i Sverige och på andra ställen, säger Jonatan Höglund.