Transportstyrelsen halverar på eget bevåg halva regeringens uppdrag att införa EU: regler om inre vattenvägar i Sverige. Inte den start regelverket hade behövt.

Den 23 maj 2012 lovade Infrastrukturministern att Sverige, precis som andra EU-länder som har naturtillgången inre vattenvägar, skulle implementera EU:s regelverk och därmed tillåta EU-klassade inlandsfartyg att operera i Sverige. Dåvarande chefen för Transportstyrelsens Sjöfartsavdelning, Per Nordström, redovisade de kustområden där inlandsfartygens skulle kunna konkurrera med lastbilen, till exempel hela sträckan från Varberg till Uddevalla. Svensk Sjöfartstidning refererar ministern:

”Först måste dock våghöjden på Vänern utredas eftersom den tidigare utredaren Johan Fransson kom fram till att det kan gå för höga vågor på Vänern för att EU-reglerna med bland annat lägre bemanningskrav och enklare fartyg enkelt ska kunna införas i Sverige. Där ger vi Trafikverket och SMHI i uppdrag att utreda våghöjderna på delar av Vänern men vi har flera vatten, som Göteborgs skärgård, Stockholms skärgård, Mälaren och längst kusterna där behövs inga utredningar. Där har vi så pass mycket data redan.” 

Hemliga dokument

Men det blev Transportstyrelsen (TS), inte Trafikverket, som fick ta hand om implementeringen av IWW (Inland Waterways). Problemen började redan när TS skulle redovisade sin utredning om våghöjderna i Vänern. Enligt utredningen var vågorna på Vänern väldigt höga, högre än i till exempel Gdanskbukten som är klassad som inlandsfarvatten. Redarna reagerade och ifrågasatte resultatet. Det visade sig att Transportstyrelsen använt en egen definition på våghöjd!  

Men det skulle bli värre. Den 20:e augusti 2013 beslutade generaldirektören på Transportstyrelsen i ett hemlighållet dokument att man inte skall mäta och zonindela farvattnen utmed kusten, till exempel sträckan Uddevalla – Varberg. Det ansågs alltför farligt! ” ..fartygstrafiken tvingas in i skärgårdsområden med i många fall bristfällig infrastruktur och åldersstigna sjömätningar. Det finns inte möjlighet att överblicka konsekvenserna… ”!!

Att man inte kan segla i kustfarvattnen är ju rena dumheterna, farleder trafikeras ju av kustsjöfarten idag. I konsekvensens namn borde han förbjuda all fartygstrafik i kustnära farleder, Transportstyrelsen är tillsynsansvarig för sjöfartens infrastruktur.

Ingen avlastning av vägnätet

Beslutet att utesluta kusterna innebär att vi inte får använda inlandsfartygen på alla de vattenvägar som finns i skärgården och som uppfyller villkoren enligt EU:s regelverk, det vill säga högst 2 meters signifikant våghöjd. Vi får alltså till exempel ingen avlastning av lastbilar på sträckan från Norrtälje till Norrköping och in i Mälaren. Gastransporterna från Nynäshamn till Loudden, två långtradare med 60 till 70 ton flytande gas rätt igenom Stockholm tätbebyggelse varje dag, kan inte växla över till en säker sjötransport. Den hårt belastade E6:an i Halland och Bohuslän kommer inte att avlastas av en enda lastbil.

Beslutet att inskränka IWW trafikeringsområden kommer också att påverka näringslivets etableringsintresse. Det är givetvis mindre intressant att bygga en för Sverige unik containerbåt som uppfyller svenska särregler men som bara får användas på Vänern, inte för att frakta containers till exempel mellan Göteborgs hamn och Stenungsund, än att bygga en båt som kan användas i hela Europa.

Stick i stäv med regeringen

Den svenska marknaden fragmenteras nu av Transportstyrelsen (TS). Jag begär inte att TS skall ha kommersiell kompetens men man kunde ta intryck av vad remissinstanserna säger och därför anlitat någon med rätt kompetens.

Vad regeringen vill är mycket tydligt, mer gods på vattenvägarna och en kraftig avlastning av en redan överbelagd landinfrastruktur men viktigast är den näringpolitiska effekten. Ett helt nytt och billigt transportalternativ bidrar till att skapa fler jobb i Sverige. Det finns svensk industri som redan analyserat hur många nya jobb inlandssjöfarten skulle skapa.

Tiden är ute

I morgon, den 28 februari, är sista dagen att notifiera EU-kommissionen om infrastrukturministers tidsplan med regelverket på plats den 1 september 2014 skall hålla. 

Det kommer tyvärr inte att ske. Vi väntar nu på ännu en utgåva av förslag till svenska tekniska särregler (så kallad Goldplating), enligt uppgift går dom ut på remiss 17 mars med remisstid fyra veckor. Förhoppningvis skall TS läsa remisserna och ta till sig motargumenten, ministerns ambition är ju att införa regelverket utan svenska särregler. 

Det finns idag ingen tidsplan, varken för införandet av EU:s regelverk eller vad gäller konkretiseringen av den svenska minimibemanning för inlandsfartyg. Halva IWW- marknaden har Transportstyrelsen, i strid med ministerns ambition, lagt i malpåse. Detta är inte den start svensk IWW, en av hörnstenarna i regeringens Handlingsplan för Sjöfart, behöver för att lyckas.

Kanske dags att låta någon som ser möjligheter och inte bara problem ta hand om inlandssjöfartsfrågan i Sverige?