Det ligger en bit bak i tiden, men kommer ni ihåg att det inte var så längesedan som vi pratade om branschens kompetensförsörjning som en potentiell hotbild? På bara några veckor har det ordet blivit verklighet, men med helt annat innehåll. Ett osynligt, synnerligen elakartat virus lamslår världen och plötsligt står vi här med kris, varsel och oro.

Livet kommer att förändras för många.

När det är över behöver vi orientera oss i en förändrad värld. Vi ska tillbaka till en vardag, tillbaka till jobbet. Och så småningom också tillbaka till utmaningarna att göra sjöfarten mer jämställd.

Vi måste få med fler kvinnor. Hur svårt kan det vara?

Ja, exakt hur svårt är det att locka kvinnor till en mansdominerad verksamhet? Hyfsat svårt, verkar det som när man tittar på utvecklingen. Kvinnor är en minoritet på sjökaptensprogrammen och endast 10–15 examineras årligen.

Sjöfartsbranschen är inte attraktiv för kvinnor. Ska vi satsa på att förändra kvinnors attityd till branschen eller ska vi satsa på att utveckla en arbetsmiljö som kvinnor upplever som attraktiv? Som tur är utesluter inte det ena det andra.

Det är dyrt att rekrytera och ännu dyrare att misslyckas. Hur mycket pengar vi än satsar på att locka ungdomar till sjöfart så är det att slänga pengarna i sjön om de inte vill stanna. Därför kan vi inte prata om en säkrad kompetensförsörjning utan att komma in på arbetsmiljön.

Genom sociala media är morgondagens arbetskraft noga kartlagd. Vi vet vilka värderingar som råder och vad som intresserar när det gäller yrkesval. Unga människor uppskattar när det är jämställt och när det finns mångfald på flera plan. Särskilt kvinnor tycker att det här är viktigt. Det här och klimatet. Så om vi ska bli mer attraktiva ska vi visa att män (!) är medvetna om problemet och att män (!) jobbar på frågan.

Har ni upptäckt att traditionellt manliga revir som Försvarsmakten ser helt annorlunda ut nu än bara för ett tag sedan? Hatten av för den rekryteringssajten. Hoppas verkligheten är lika fin, jag vill också bli soldat.

Men sen är det ju det här med verkligheten. Ju mer man framhäver sig, desto hårdare blir fallet, så är det sen gammalt. Därför röstar jag för att vi FÖRST gör allt vi kan för att skapa arbetsmiljöer där kvinnor får plats och kan trivas och SEN köper reklamkampanjer.

Eva Nordström arbetar med jämställdhet och likabehandling på Sjöfartsverket: ”Med indirekta sjöfartsmeriter seglade jag in på Sjöfartsverkets kommunikationsavdelning för 15 år sedan och är kanske just därför mer intresserad av människorna, än av fartyg och hamnar. Jag är nyfiken på vad som får folk att gå till jobbet, vad som får folk att trivas och vara stolta över det de gör. Jag tycker att Vågrätt är ett fantastiskt branschinitiativ och deltar i arbetsgruppen kring kommunikationsfrågor. Här skriver jag om sådant som kan inspirera i förändringsarbetet.”