Sjömansservice 70 år!

Handelsflottans sjömän for illa under andra världskrigets ofärdsår. Men efter krigsslutet stundade skördetid, med välfärd som signalord. Förebilder saknades inte. 1927 hade British Council for the Welfare of the Merchant Marine bildats, föregångaren till dagens Merchant Navy Welfare Board. 1938 sjösatte dåvarande Nationernas Förbunds arbetsorganisation ILO detaljerade Recommendations on Seamen’s Welfare in Ports. Krigsåret 1942 föddes den amerikanska organisationen United Seamen’s Service, vars sjömansklubbar riktade sig till alla sjömän. USS skulle bli en viktig inspirationskälla för oss i Norden.

I Sverige tillsattes 1946 års sjömanskommitté. Sekreterare var den gotländske sjöfartsmannen Sven Gerentz, som var amanuens inom Kommerskollegium. I kommitténs betänkande kunde en elegant kritik anas mellan raderna och en strävan efter att myndigförklara sjöfolket.

”Det är riktigt”, bekräftade Gerentz i när jag intervjuade honom 1988. ”Det var service det handlade om, absolut inte ’ta hand om’ sjömännen eller ’vård’. Vi åkte runt och tittade på sjömanshemmen, som ibland var sorgliga att se…”

Företeelsen sjömanshem var hamnarnas mycket enkla föregångare till senare tiders sjöfartshotell.

1948, således för 70 år sedan, sjösattes Handelsflottans Välfärdsråd med samme Sven Gerentz som sin förste sekreterare. Det första sammanträdets första punkt på dagordningen var behovet av ett svenskt sjömanshotell i New York. Vidare dryftades behovet av ett skandinaviskt sjömanshotell i Antwerpen samt vikten av ett utökat nordiskt samarbete.

New York-hotellet kunde invigas redan 1951. Sjömanshotellet i Antwerpen blev det första konkreta exemplet på statligt nordiskt välfärdssamarbete för sjöfolk, men det skulle dröja till 1954 innan Hotel Scandia kunde invigas på de sjunde och åttonde våningarna i Internationaal Zeemanshuis. De nedre våningarna drevs i belgisk regi. Scandia i Antwerpen avvecklades 1978.

1957 upplät Stad Antwerpen mark till en fotbollsplan för svenska sjömän. Den invigdes året därpå, under namnet Tre Kronor. För ändamålet anställdes välfärdssekreteraren Nils Westberg.

1978 överlät Välfärdsrådets arvtagare Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) Tre Kronor till de internationella sjömansmissionssällskapens Antwerp Mariners’ Club. Sedan dess heter anläggningen Mariners’ Sports Ground, men namnet Tre Kronor lever envist kvar bland oss äldre svenskar med sjömansbakgrund.

1986 ingick HKF en lokal union med sin norska systerorganisation Velferdstjenesten for handelsflåten. Fritidsanläggningen Nordahl Grieg, som var uppkallad efter en norsk sjöman, författare och antinazistisk motståndskämpe, blev nu norsk-svensk. Det höll i några år, innan Stad Antwerpen återtog marken för andra ändamål.

Nils Westberg stod i sjöfolkets tjänst i Antwerpen i hela 31 år, hela tiden i nära samarbete med det svenska konsulatet och den välfärdskommitté för Belgien som fanns fram till 1980. Sådana lokala kommittéer och sektioner fanns i en rad hamnar i alla världsdelar, med den svenske generalkonsuln eller konsuln som självklar spindel i nätet. Där ingick i övrigt inflytelserika personer som var villiga att verka ideellt för sjöfolket.

En av dem var den bland oss äldre svenskar välkände gotlänningen och radiomannen Alf Martin i London. Under krigsåren var han BBC:s svenska röst och därefter Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien ända till 1973. Alf Martin hade själv en gedigen sjömansbakgrund, som han var mycket stolt över. Ett citat från honom lyder: ”Jag gick i världens finaste internatskola, skansen på brittiska trampfartyg”.

***

Så länge som svenska Sjömanskyrkan i Antwerpen hade kvar sina egna lokaler fann HKF det naturligt att ha sitt kontor där. Men vid utgången av 2003 stängde Sjömanskyrkan ute i hamngyttret portarna och flyttade in på den centralt belägna norska Sjømannskirken. Där fanns ingen plats för HKF:s platsombud. Sedan 2008 håller han i stället till på Antwerp Seafarers’ Centre.

Numera består den återstående kolonin svenska Antwerpenseglare av pensionärer, men under en följd av år hade HKF:s platsombud UD:s uppdrag att sköta A-kassan åt dem.

Även i Rotterdam och Hamburg hade HKF kontor på de svenska sjömanskyrkorna under de år man bedrev egen verksamhet där. Samarbetet med Sjömanskyrkan har alltid varit högprioriterat.

I Rotterdam, som utifrån antalet svenska fartygsanlöp har kallats ”Sveriges största hamn”, verkade HKF ända från startåret 1976 till halvårsskiftet 2013.

I den på sin tid flitigt anlöpta japanska hamnstaden Kobe bedrev HKF verksamhet mellan 1971 och 1989, hela tiden med kontor på norska Sjømannskirken.

En lång rad skandinaviska sjömanskyrkor var bytesstationer för Välfärdsrådets och HKF:s filmtjänst under den period från mitten av 1950-talet till 1988, då de svenska fartygens besättningar kunde byta väskor med 16 mm-filmer i hamnarna. Direktadresserade videokassetter och dagens DVD-skivor tog över.

Sjömansbibliotekets bokväskor kan än i dag bytas i ett dussintal hamnar, företrädesvis inom de egna stationernas operationsområden. Fortfarande finns dock norska Sjømannskirken i Houston och anglikanska Flying Angel i Dunkerque med på listan över bytesstationer. Sjömansbiblioteket grundades 1930 och blev 1978 en del av HKF.

***

Välfärdsrådets och HKF:s utomeuropeiska verksamhet bestod inte enbart av den i New York och Kobe.

1956 köpte Välfärdsrådet ett markområde utanför Sydney, Australien. Fritidsanläggningen Boomerang anlades. Men med tiden minskade de svenska fartygsanlöpen drastiskt. Boomerang såldes 1976.

International Seafarers’ Center of Manila (under Scandinavian Sponsorship) var det officiella namnet på ett samarbetsprojekt mellan de skandinaviska välfärdsråden i den filippinska huvudstaden. Anläggningen kom till 1962, då de skandinaviska fartygsanlöpen var många. 1984 sällade sig amerikanska United Seamen’s Service till huvudmännen, och tre år senare överläts anläggningen helt till USS. Den är numera avvecklad.

1959 invigdes Scandinavian Seamen’s Centre i Bombay av statsminister Tage Erlander. Även Sveriges dåvarande Indienambassadör Alva Myrdal fanns på plats. Huvudman var Svenska Missionsförbundet, men det var Handelsflottans Välfärdsråd som bekostade lokaler och fordon för fartygsbesökaren. Verksamheten pågick till 1977, då den upphörde.

HKF har även varit delaktigt i en samnordisk sjömansservice i nigerianska Lagos/Apapa, under namnet Scandinavian Seamen’s Welfare, samt i Port Said vid Suezkanalen.

***

Handelsflottans Välfärdsråd hade vid halvårsskiftet 1976 avlösts av Handelsflottans kultur- och fritidsråd, som fick en annan finansieringsform och delvis en annan inriktning med större tonvikt på service ombord i fartygen.

Nästa stora förändring skedde den 1 januari 2007, då HKF ömsade skinn till enheten Sjömansservice inom Sjöfartsverket. Verksamheten fortsätter dock. Dit hör hamnservice i ett halvdussin hamnar, inbegripet de egna sjömansanläggningarna Rosenhill i Göteborg, Kaknäs i Stockholm och Johannisborg i Norrköping. Dit hör även Sjömansbiblioteket, sport och motion, filmdistribution och den dagliga epostdistribuerade nyhetsbulletinen SAX-presset.

(SAX-presset föddes redan 1915, under första världskriget, och är således betydligt äldre än den övriga servicen. SAX är en morsesignal som betyder ”till alla svenska fartyg”. Ända in på 1980-talet sändes presset på morsetelegrafi, på sluttampen parallellt med den tidens modernitet, fartygstelexsystemet Maritex.)

Sjömansservice medverkar även aktivt inom organisationer som International Seafarers’ Welfare and Assistance Network (ISWAN) och Sjöfartens Kultursällskap. Tillsammans med de nordiska systerorganisationerna arrangeras Nordiska fototävlingen för sjöfolk varje år sedan 1987.

Hela tiden under verksamhetens 70-åriga existens har ILO:s detaljerade rekommendationer på området varit ledstjärna. Sådana utfärdades 1936, 1970 och 1987.

1987 sjösattes även den bindande ILO-konventionen nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn, som Sverige var bland de första av medlemsstaterna att ratificera. Den och 36 andra ILO-konventioner på sjömansområdet ersattes den 20 augusti 2013 av den nya Maritime Labour Convention, som då trädde i kraft.

Dagens Sjömansservice består av 19 medarbetare som är stationerade i fem hamnar: Göteborg, Stockholm, Norrköping, Malmö och Antwerpen. De har all anledning att vara stolta över sina insatser till båtnad för sjömännen.

Varma gratulationer till 70-årsjubilaren med förhoppning om fortsatt förlig vind i många år framöver!

Kommentarer

  • Chang Strömberg

    Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm – Sjömansinstitutet vill passa på att gratulera Handelsflottans Välfärdsråd – HKF – och idag Sjömansservice för era förtjänstfulla insatser för sjömän i 70 år. Vi hoppas från vår sida på fortsatt nära samarbete och eventuellt utökat sådant i Stockholm och Norvik då vi vänder oss till samma målgrupp. Tillsammans är vi som bekant 170 år.

    Grattis från Sjömanskyrkan
    Chang Strömberg
    Ordförande i Stiftelsen

  • dddd

    Bäste Torbjörn Va trevligt Du skriver – på så vis håller Du liv i traditionen
    Vänligen
    Per-Olof Jörnmark

  • Gunnar Artman

    Jag gick till sjoss 1974 som 16aring ock kommer med glatt minne ihag HKF’s bibliotek ock filmer som senare byted ut mot video’s paket som kom onboard. Det var alltid spannade ock se vad bocker ock filmer man fick. Sjomans kyrkan’s personal var alltid dar ock hjalpte till med allt de kunde. Mitt sista svenska fartyg var 1983 ock sedan flyttade jag till Australia ock at fortfarande till sjoss. Varje gang jag ser ett Seaman’s Centre tanker jag pa HKF’s service.
    Tack sa valdigt mycket for detta goda minne.

  • Ulf Nersing

    Mycket intressant artikel av Torbjörn Dalnäs.
    För egen del arbetar jag med en jubileumsskrift om Sjömanskyrkan i Norrköping 90 år (1932-2022).
    Sjömanskyrkan har ett mycket väl utvecklat samarbete med Sjömansservice och dess föregångare sen många år i Norrköping.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.